Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Transkript

1 Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana. Minst 20 % av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Förebygga de vanligast förekommande sjukdomarna som är relaterade till levnadsvanor.

3 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna. Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården. Socialt utsatta personer har oftare ohälsosamma levnadsvanor (risk för ökad multisjuklighet).

4 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Ökad risk för bland annat: Diabetes Psykisk ohälsa Alkoholberoende Hjärtkärlsjukdom Olycksfall Högt blodtryck Cancer Leverskador Övervikt/Fetma

5 Vad består riktlinjerna av? Stöd för styrning och ledning Rekommendationer Ekonomiska/organisatoriska konsekvenser Indikatorer Läs riktlinjerna på

6 Riktlinjernas inriktning Metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna: tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Länk till riktlinjerna på

7 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder och vara underlag för: beslut om vårdens organisation regionala och lokala vårdprogram

8 Enligt riktlinjerna ska alla insatser i hälso- och sjukvården vara präglade av ett hälsofrämjande förhållningssätt, det vill säga Hälsofrämjande stödja patienternas möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa Stödjande dialog erbjuda patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling Ta hänsyn till patienternas motivation till förändring

9 Vägen till rekommendationerna så har de tagits fram Formulerat frågeställning Samlat bästa tillgängliga kunskap Prioriterat

10 Kriterier/definition av ohälsosamma vanor Rökning Dagligrökare oavsett antal cigaretter per dag. Alkohol Återspeglar genomsnittlig konsumtion och intensivkonsumtion. Uttrycks i standardglas. Hög genomsnittlig konsumtion = 9 glas per vecka för kvinnor, > 14 glas för män Intensivkonsumtion: = mer än 4 glas vid samma tillfälle en gång i månaden eller oftare för kvinnor, och mer än 5 glas för män. Fysiskt aktivitet = mindre än 150 minuter per vecka på en måttlig intensitetsnivå, alternativt mindre än 75 minuter på en hög intensitetsnivå. Matvanor = Fyra frågor (grönsaker, frukt, fisk, utrymmesmat) Fångar de ca. 20 procent i befolkningen som har betydande ohälsosamma matvanor. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

11 Så här vanliga är några av de ohälsosamma levnadsvanorna hos den svenska befolkningen? Daglig rökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Ohälsosamma matvanor 20% Otillräcklig fysisk aktivitet 35%

12 Sammantagen risk för död, sjukdom och försämrad livskvalitet Daglig rökning = kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk Daglig snusning = något till måttligt förhöjd risk Riskbruk av alkohol = kraftigt förhöjd risk Otillräcklig fysisk aktivitet = kraftigt förhöjd risk Ohälsosamma matvanor = kraftigt förhöjd risk

13 Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter följande åtgärder: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

14 Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal. Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid. Tre nivåer: Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

15 Enkla råd Enklare råd är mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer. De kräver ingen särskild uppföljning och kan kompletteras med skriftlig information. De tar mindre än 5 minuter.

16 Rådgivande samtal Rådgivande samtal är mer av en dialog och anpassat till individen. Samtalen kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel samt särskild uppföljning. Samtalen kan inkludera motiverande strategier. Rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än enkla råd. Exempel på verktyg och hjälpmedel: skriftlig information, nikotinläkemedel, kolmonoxidmätning, förteckning över idrottsföreningar, träningsanläggningar och motionsspår, FaR, stegräknare. Receptbok, mat- och motionsdagbok

17 Inkluderas i Arbetsterapeutiska metoder Enkla råd och rådgivande samtal kan och bör inkluderas i redan existerande arbetsterapeutiska metoder och komma till uttryck exempelvis i: anslutning till träning av nytt hjälpmedel vid matlagning i hemmet eller gruppintervention som stresshanteringsgrupper och smärtskola vid en vårdcentral.

18 Kvalificerat rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal är ett strukturerat/teoribaserat tillvägagångssätt och genomförs av särskilt utbildad personal. Det kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel samt särskild uppföljning. De kan även inkludera motiverande strategier. De är ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal.

19 Som arbetsterapeut inom hälso- och sjukvården ska du: kunna tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt kunna inkludera enkla råd och rådgivande samtal i de arbetsterapeutiska metoder som du använder idag kunna informera patienter/klienter om risker med de olika levnadsvanorna ha kunskap om levnadsvanor och dess konsekvenser/koppling till vardaglig aktivitet ha kännedom om de metoder som finns för att förebygga sjukdomar orsakat av ohälsosamma levnadsvanor och effekten av dem

20 Bedömningsverktyg som kartlägger olika aspekter av individens aktivitet vilka kan stödja enkla råd och rådgivande samtal Etisk kod för arbetsterapeuter, 2012 Läs mer om Etiska koden Min Mening - bedömning av kompetens och värderingar genom självskattning 2012 Läs mer om verktyget Bedömning av Delaktighet i Aktivitet (BDA), version Läs mer om verktyget ADL-Taxonomi 2001, nytryck 2011 Läs mer om verktyget

21 Att finna nya vägar - evidensbaserat hälsoutbildningsprogram för personer med åldersförändringar i gula fläcken. Dialog om arbetsförmåga (DOA), version 4.1 (2013) Läs mer om verktyget Läs mer om verktyget GAP i vardagens aktiviteter - instrument som mäter delaktighet genom att fånga skillnaden mellan vad klienten vill göra och faktiskt gör, version 1.0 (2012) Programmet Vardagsrevidering Länk till Lunds universitet och programmet Skriva dagbok Klicka på länken för exempel Läs mer om verktyget

22 Gör din egen utvecklingsplan Hur kan du implementera riktlinjerna i ditt vardagliga arbete? Identifiera ytterligare tre sammanhang där du skulle kunna använda metoderna. Diskutera dina idéer med andra arbetsterapeuter i kommentarsfältet på webbsidan fsa.se/levnadsvanor Gör en översikt över vilka metoder (enkla råd och rådgivande samtal) som du redan använder idag och i vilka sammanhang du använder dem. Gör en detaljplan veckovis för hur du ska kunna introducera metoderna inom 3 månader.

23 Sju yrkesgrupper gemensamt policydokument Läs vårt gemensamma policydokument

24 Fyra filmer för inspiration (Klicka på bilderna eller klistra in länken under respektive film för att komma till filmerna) Fysisk aktivitet Rökning Matvanor &feature=share&list=pl5l6p11wdytx5ipuflojfxq7 MXxN4eQEM Alkohol U&feature=share&list=PL5L6p11WDYtx5IpuFLojf Xq7MXxN4eQEM

25 Du hittar mer om riktlinjerna på Socialstyrelsens webbplats Sammafattning av rekommendationerna Checklista för införandet Frågor och svar Mycket mer

26 Litteraturtips Matuska KM, Christiansen CH. A proposed model of lifestyle balance. J Occup Sci. 2008;15(1):9-19. Scaffa, M., Reitz, S.M. and Pizzi, M. (Eds.) (2010). Occupational Therapy in the Promotion of Health and Wellness. Philadelphia, PA: F.A. Davis. Wilcock A. An Occupational Perspective of Health. 2nd ed. Thorofare, NJ: SLACK Incorporated; Erlandsson, L-K. (2012) Enkla råd kan göra stor nytta. Tidningen Arbetsterapeuten. 4,