Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Transkript

1 Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa Maria Branting

2 15 nationella riktlinjer Astma och KOL Bröst-, kolorektal- och prostatacancer Diabetes Depression och ångestsyndrom Demens Hjärtsjukvård Lungcancer Missbruk och beroende Palliativ vård Parkinson och MS Psykosociala insatser och läkemedelsbehandling vid schizofreni Rörelseorganens sjukdomar Sjukdomsförebyggande metoder Stroke Tandvård Ca 2800 rekommendationer

3 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet

4 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner Stöd vid beslut om åtgärd

5 Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen nationella riktlinjer Den professionelles expertis Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den berörda personens situation samt kontextuella omständigheter

6 Tänkta mottagare av riktlinjerna Politiker Tjänstemän Sjukhuschef Fullmäktige Styrelse Nämnder Direktör Beställare Strateger/Utredare Divisionschef Områdeschef Verksamhetschefer Yrkesverksamma Patienter Vårdcentral Klinik Mottagning Läkare Sjuksköterska USK, Vårdare, Sjukgymnast, Arbetsterapeut mm. Brukare Klienter Närstående

7 Varför prioritera? Alla skall ha rätt till god vård på lika villkor Resurserna är ändliga Effektiv användning av resurserna Ordnat införande av nya metoder Utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

8 Riksdagsbeslutet om prioriteringar inom hälso- och sjukvården 1997 Den etiska plattformen Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitets- principen

9 Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård Första versionen Socialstyrelsen - Prioriteringscentrum - Landstinget i Östergötland - Stockholms läns landsting - Västra Götaland - Södra sjukvårdsregionen - Svenska Läkaresällskapet - Svensk sjuksköterskeförening - Vårdförbundet Prioriteringscentrum 2011:4 9

10 Den nationella modellen

11 Den etiska plattformen i riktlinjearbetet Kostnadseffektivitetsprincipen Människovärdesprincipen Behov- och solidaritetsprincipen

12 Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet Åtgärdens effekt Rekommendation

13 Principer för rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder vid allvarliga tillstånd och stort behov med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet (10) ges åtgärder med liten nytta i förhållande till kostnaden där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/ motstridigt och det samtidigt finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd

14 Lista med rangordning Alkoholmissbruk eller -beroende Motivationshöjande behandling Alkoholmissbruk eller -beroende Community reinforcement approach Alkoholmissbruk eller -beroende Kognitiv beteendeterapi Alkoholmissbruk eller -beroende Psykodynamisk terapi Cannabismissbruk eller -beroende Kognitiv beteendeterapi Cannabismissbruk eller -beroende Haschavvänjningsprogrammet (HAP)

15 Stöd för styrning och ledning Hälso- och sjukvården/socialtjänsten: bör/kan/kan i undantagsfall bör inte (icke-göra) bör endast inom ramen för forskning och utveckling (FoU)

16 Centrala rekommendationer exempel riktlinjerna för missbruk och beroende bör kan kan i undantagsfall

17 Sammanfattning undersökning bland verksamhetschefer Kännedomen om de nationella riktlinjerna bland respondenterna är hög. 96 procent uppger att de känner till riktlinjerna något, ganska väl eller mycket väl. Var fjärde respondent uppger att man använder de nationella riktlinjerna regelbundet. Det vanligaste är att man använt dem vid ett flertal tillfällen. Sex procent svarar att de aldrig använt riktlinjerna. En bred majoritet instämmer helt eller delvis i påståendena om att de nationella riktlinjerna är en hjälp i det dagliga arbetet (63 procent), är pålitliga (83 procent) och enkla att förstå (74 procent). Sju av tio anser att de nationella riktlinjerna uppfyller sitt syfte, dvs. fungerar som ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. 17

18 De nationella riktlinjerna anpassas till lokala förhållanden Mer info från djupintervjuerna Verksamhet X Nationella riktlinjer Regionala vårdprogram/riktlinjer Lokala PM/rutiner Socialstyrelsens nationella riktlinjer utgör många gånger en bas för hur verksamheter planerar och bedriver sin vård. Denna bas hjälper till att prioritera vilka behandlingar man ska satsa på och som är samhällsekonomiska fördelaktiga. Alla verksamheter förhåller sig på något vis till de nationella riktlinjerna; exakt hur beror till stor del på hur pass berörda man är av riktlinjerna. I de flesta fall tar landstinget de nationella riktlinjerna och omvandlar dessa till regionala vårdprogram/riktlinjer. Detta görs med hjälp av olika expertgrupper som ser till att riktlinjerna anpassas utifrån länets specifika förutsättningar. Dessa regionala riktlinjer är också ofta mer praktiskt utformade och går mer i detalj in på hur olika behandlingar ska utföras. När nya riktlinjer kommer från Socialstyrelsen finns ofta redan regionala riktlinjer som då ses över och anpassas för att stämma överens med de nationella riktlinjerna. Varje verksamhet har specifika riktlinjer/rutiner för hur de ska bedriva vård och behandla patienter. Dessa rutiner är ofta utarbetade från antingen landstingets regionala riktlinjer eller direkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Olika verksamheter ser väldigt olika ut och många uppger att man upplever det som logiskt att man gör lokala anpassningar som fungerar bäst just för den egna verksamheten. 18

19 Frågor att diskutera Stämmer er bild med det som framkom i undersökningen bland verksamhetschefer? Dvs. bra stöd till prioriteringar, används i lokala och regionala vårdprogram. På vilket sätt använder ni nationella riktlinjer? Tycker ni att nationella riktlinjer är ett bra stöd för prioriteringar? Hur viktigt är det med stöd till prioriteringar? Ser ni behov av snabbare och smalare riktlinjer (med fokus på svåra frågor), eller mer omfattande (och långsammare)?

20 TACK! Mer information finns på: