Omvärldsbevakning landsting

Transkript

1 Omvärldsbevakning landsting Jean Odgaard

2 Innehållsförteckning Barnkonventionen, * 1 Kortare väntetider i cancervården, * 1 Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, * 1 Utveckling av den högspecialiserade vården, * 1 Infektion med ebolavirus/ny 2 Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst,*/ny 2 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård/ny 2 Medicintekniska produkter,* 2 Nationella riktlinjer, */ny 2 Patientlag, */ny 3 Patientsäkerhet, * 3 Primärvården, * 3 PRIO Reviderad handlingsplan för riktade insatser inom området Psykisk ohälsa /ny 3 Privata utförare kontroll och insyn, * 3 Psykisk ohälsa, */ny 4 Uppföljning och utvärdering av överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, * 4 Regeringens överenskommelser med SKL, * 4 Uppföljning av landstingens skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd/ny 4 Aktuella utredningar/rapporter 5

3 Barnkonventionen, * 1 En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tilllämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. Utredaren ska också analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Uppdraget ska redovisas senast den 4 mars Regeringen aviserar i budgeten för 2015 att man vill påbörja arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag. Det är en signal om vilken betydelse regeringen lägger vid barnets rättigheter. Kortare väntetider i cancervården, * Som en del av regeringens satsning för att förkorta väntetiderna inom cancervården har nu en nationell expertgrupp tillsatts. I Socialstyrelsens rapport Väntetider i cancervården från oktober 2013 framgår att väntetiderna inom cancervården är långa och att det finns stora skillnader mellan landsting i överlevnad och tid till behandling för vissa cancerformer. Under perioden föreslås totalt 2 miljarder kronor (500 miljoner kronor per år) avsättas för att åtgärda väntetider och regionala skillnader. Satsningen ska bland annat premiera ett snabbt vårdförlopp mellan remiss och behandlingsstart. Arbetet med att utforma satsningen påbörjas under våren 2014 och fortsätter året ut. Målet är även att satsningen ska bidra till en cancervård som är av ännu högre kvalitet och som bedrivs mer kostnadseffektivt. Kvaliteten ska öka genom bland annat bättre information, större delaktighet och tidigare diagnostik. Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, * En nationell samordnare, Göran Stiernstedt, ska göra en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt (Dir 2013:104). Analysen ska bland annat belysa de effektivitetsproblem och utvecklingsområden som finns. Mot bakgrund av analysen ska samordnaren initiera samarbeten med berörda aktörer och i dialog med dessa ge förslag till åtgärder som kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå för att säkerställa att professionernas tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt och ökar hälso- och sjukvårdens effektivitet. Detta bör bidra till både högre kvalitet och lägre kostnader. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december Göran Stiernstedt har också fått tilläggsuppdraget att göra en översyn av betalningsansvarslagen (Dir 2014:27). Syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 27 februari Utveckling av den högspecialiserade vården, * En särskild utredare ska se över hur den högspecialiserade vården kan utvecklas genom en ökad koncentration i syfte att få förbättrade vårdresultat och därigenom en mer jämlik vård samt för att erhålla ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser. Utredaren ska bland annat lämna förslag på vilka kriterier som ska ligga till grund för bedömning för nivåstrukturering av den högspecialiserade vården. Utredaren ska vidare analysera och 1 * Betyder att informationen fanns med i föregående omvärldsblad. 1 av 5

4 lämna förslag på hur en effektiv modell för bedömning, urval, beslut, genomförande och uppföljning av den högspecialiserade vården skulle kunna se ut. Uppdraget ska redovisas senast den 25 november Infektion med ebolavirus/ny I proposition (2014/15:38) föreslår regeringen att riksdagen godkänner regeringens föreskrifter i förordningen (2014:1312) om att bestämmelserna i smittskyddslagen (2004:168) om samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med ebolavirus. Vidare föreslår regeringen att infektion med ebolavirus anges som en samhällsfarlig sjukdom i bilaga till smittskyddslagen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst,*/ny En särskild utredare ska se över ändamålsenlighet och ansvarsfördelning när det gäller tillhandahållande och utformning av it-stöd för personal, vård- och omsorgsgivare och andra aktörer inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Uppdraget ska slutredovisas i ett betänkande senast den 27 mars Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård/ny Hälso- och sjukvårdens problem med kompetensbrist blir allt tydligare, det handlar om ökande kostnader för inhyrd personal, stängda avdelningar och i vissa fall allvarliga vårdskador. Samtidigt är det ett komplext område med många aktörer, såväl stat och landsting som lärosäten. Situationen ser olika ut för olika yrkesgrupper, och kan även skilja sig åt inom dessa. Dessutom finns det ökande regionala och även inom regionala skillnader, vilket leder till att förutsättningarna för olika landsting ser olika ut. Det råder stor oklarhet kring hur omfattande problemet är och inte minst vilka orsakerna är. Regeringen och andra aktörer har på olika sätt försökt komma till rätta med problemet, men det har visat sig svårlöst. Riksrevisionen har inlett en granskning av kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården, med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i oktober Jan Landahl är ansvarig riksrevisor. Medicintekniska produkter,* Regeringen uppdrar åt Myndigheten för vårdanalys att utvärdera nyttan av att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter utifrån ett patient- och systemperspektiv. I uppdraget ingår att göra en samlad bedömning av om värdering på nationell nivå av medicintekniska produkter utifrån patientnytta och kostnadseffektivitet har lett till en mer likvärdig och kunskapsstyrd användning av medicintekniska produkter hos sjukvårdshuvudmännen. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 mars Regeringen uppdrar åt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att utvidga försöksverksamheten med hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter till minst två nya produktgrupper, varav en ska utgöras av produkter som används för behandling av kroniskt sjuka patienter. Nationella riktlinjer, */ny Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och änd- 2 av 5

5 tarmscancervård, schizofreni, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, sjukdomsförebyggande metoder, tandvård, lungcancer, demens, depression och ångest, stroke och hjärtsjukvård. Det finns remissversioner för diabetes, missbruk och beroende och astma/kol. Slutliga versioner beräknas vara klara våren 2015 (hösten 2015 för astma/kol). Uppdatering pågår av riktlinjerna för hjärtsjukvård, MS och Parkinsons sjukdom och depression och ångest. Det pågår projekt vad gäller stöd till införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Patientlag, */Ny Den nya lagen, som började gälla den 1 januari 2015, innebär att den lagstiftning som direkt berör patienten samlas i den nya patientlagen. Genom den nya patientlagen stärks patientens möjlighet till inflytande i hälso-och sjukvården. Lagen innehåller motsvarigheter till de nuvarande bestämmelserna om vårdgaranti, fast vårdkontakt samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Möjligheten att få en så kallad second opinion utvidgas. Patienten ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas till att även gälla patienter från andra landsting. Patientsäkerhet, * Riksrevisionen har inlett en granskning av patientsäkerhet med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Syftet med granskningen är att analysera om staten har gett vården tillräckliga förutsättningar för att främja en god patientsäkerhet. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i februari Primärvården, * Riksrevisionen har granskat hur de statliga reformerna om vårdval och vårdgaranti påverkat primärvården. Riksrevisionen konstaterar att vårdvalet och vårdgarantin har gjort det svårare att uppfylla vårdens principer om likvärdig vård för alla och att de svårast sjuka ska prioriteras. Reformerna har gett förbättrade kontaktmöjligheter med vården och fler vårdcentraler. Men det är främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som gynnats. PRIO Reviderad handlingsplan för riktade insatser inom området Psykisk ohälsa /ny Regeringen antog i maj 2012 en handlingsplan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO) som gäller till Syftet var att genom stöd till strategiska utvecklingsinsatser inom vård och omsorg skapa förutsättningar för ett långsiktigt förändringsarbete som kan ge hållbara vinster för framtiden. Planen ska enligt beslutet ses över och revideras Myndigheten för Vårdanalys har i oktober 2013 lämnat sin första delrapport i uppdraget att följa upp arbetet med handlingsplanen. Erfarenheterna från arbetet med handlingsplanen och Vårdanalys slutsatser ligger till grund för denna reviderade handlingsplan. Privata utförare kontroll och insyn, * Utredningen om en kommunallag för framtiden har överlämnat sitt delbetänkande Privata utförare - kontroll och insyn till regeringen. Utredningens uppdrag har varit att se över hur kommuner och landsting ska kunna stärka sin kontroll och insyn när privata utförare anlitas för att utföra kommunal verksamhet. Utredningen föreslår bland annat att fullmäktige ska 3 av 5

6 anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för verksamheter som lämnas över till privata utförare. Allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska också förbättras. Utredningen föreslår att det i kommunallagen ska införas en skyldighet för kommuner och landsting att tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Den ökade valfriheten ställer också krav på att informationen till brukarna blir bättre. För att den enskilde ska kunna göra ett välgrundat val av till exempel skola eller utförare inom vård- och omsorgsområdet krävs att denne har tillgång till bra information. Detta är lika viktigt oavsett vilken tjänst som ska väljas. Utredningen föreslår en utvidgad skyldighet att informera när kommun eller landsting erbjuder enskilda att välja mellan olika utförare av kommunala tjänster. I en utvärdering av den fria kommunala nämndorganisationen anser utredningen att förutsättningarna för att inrätta särskilda beställar-/utförarorganisationer borde regleras tydligare i kommunallagen. Utredningens slutbetänkande ska lämnas senast den 31 mars Psykisk ohälsa, */ny Ny psykiatriöverenskommelse mellan SKL och socialdepartementet. Satsningen är utformad så att de resultat som uppnåtts under tidigare överenskommelser skall vidmakthållas och vidareutvecklas under året. Överenskommelsen innehåller också ett uppdrag till SKL att tillsammans med Socialdepartementet ta fram en långsiktig strategi för att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa. Uppföljning och utvärdering av överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, * Statskontoret har fått i uppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av den treåriga överenskommelsen mellan staten och SKL om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Statskontoret ska följa upp och utvärdera stödet till ett långsiktigt förbättringsarbete, prestations- och resultatersättningen samt grundläggande krav för att förbättra vården och omsorgen. Avrapportering ska ske den 1 september Regeringens överenskommelser med SKL, * Riksrevisionen har genomfört en granskning av regeringens överenskommelser med SKL inom hälso- och sjukvården, med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Syftet med granskningen har varit att undersöka om överenskommelser är ett effektivt sätt att styra hälso- och sjukvården. Riksrevisionen menar att regeringens överenskommelser med SKL sätter fokus på angelägna områden inom hälso- och sjukvården. Men de kan också leda till att landstingen styrs alltför mycket och att de egna initiativen hämmas. Regeringen bör förändra sin användning av överenskommelser så att landstingen får större utrymme för egna initiativ och kan planera bättre. Uppföljning av landstingens skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd/ny Sedan den 1 juli 2013 har personer som vistas i Sverige utan tillstånd rätt till samma hälsooch sjukvård som asylsökande. Statskontoret har i uppdrag att kartlägga hur landstingen har tillämpat de nya reglerna, hur mycket vård som erbjudits enligt dem och om personalen informerats om reglerna. Statskontoret ska också undersöka om hälso- och sjukvårdens 4 av 5

7 uppgifts- och underrättelseskyldighet påverkat papperslösas vilja och möjlighet att söka vård. I uppdraget ingår också att göra konsekvensbedömning av det nya regelverket vad gäller ekonomiska följder och om det får fler människor att uppehålla sig i Sverige utan tillstånd. Granskningen ska vara genomförd våren Aktuella utredningar/rapporter Ekonomirapporten SKL, december 2014 Öppna jämförelser Folkhälsa, Socialstyrelsen/SKL, december 2014 Öppna jämförelser hälso- och sjukvård Socialstyrelsen/SKL, december 2014 Öppna jämförelser Cancersjukvård, Socialstyrelsen/SKL, december 2014 Öppna jämförelser Jämlik vård somatisk sjukvård vid samtidig psykisk sjukdom, Socialstyrelsen/SKL, december 2014 Öppna jämförelser Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting, Socialstyrelsen/SKL, november 2014 Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar, Socialstyrelsen, december Vården ur patienternas perspektiv Jämförelser mellan Sverige och tio andra länder, Myndigheten för vårdanalys, 2014 Registrerar flera eller analysera mera - Myndigheten för vårdanalys, 2014 En mer jämlik vård är möjlig analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande, Myndigheten för vårdanalys, 2014 Äldresatsningen: Fyra år med fokus på de mest sjuka äldre, Socialdepartementet, december 2014 Kommunikationsbrister i vården, IVO, av 5