Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Louise Roberts Ledningsstrateg BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss. Samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård Ordförandens förslag 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar yttrande till Socialdepartementet i enlighet med bifogat förslag Sammanfattning I februari 2017 föreslog regeringen en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. I den promemoria som Socialdepartementet nu skickat på remiss föreslås ändrade övergångsbestämmelser i samband med att den nya lagen införs. Sammantaget är hälso- och sjukvårdsnämndens bedömning att de ändrade övergångsbestämmelserna förenklar övergången till ny lagstiftning och ställer sig därför bakom promemorians förslag. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Yttrande Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Regeringen beslutade i februari 2014 att tillsätta en särskild utredning för att genomföra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, den s.k. betalningsansvarslagen. Syftet med översynen var att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende blir så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. C:\pactdok\Hälso- och sjukvårdsnämnden\ \remiss. Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård\ HSN_Beslutsförslag.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (5) En klar majoritet av alla som omfattas av betalningsansvarslagen är över 65 år. Riksgenomsnittet för denna grupp är att de får vänta cirka fyra dagar efter att de bedömts som utskrivningsklara innan de kan lämna slutenvården. I Skåne ligger väntetiden något under riksgenomsnitt. I första hand är väntetider ett kvalitetsproblem för de berörda patienterna. Slutenvården är inte anpassad för patienternas behov efter att de bedömts som utskrivningsklara. Genom att reducera den obefogade, och ej medicinskt motiverade, tiden i sluten vård kan även de patientsäkerhetsrisker som förknippas med sluten vård minskas. Väntetiden att få komma vidare i vårdkedjan medför därtill en onödigt hög kostnad för samhället eftersom kostnaden för en vårdplats i slutenvård normalt sett är betydligt högre än kostnaden för öppen vård och omsorg. Vården av utskrivningsklara patienter är även en bidragande orsak till överbeläggningsproblematik. Vid överbeläggningsproblematik kan personalen pressas att skriva ut de patienter som är minst sjuka för att få plats med andra patienter med större behov av vårdplatsen. Det uppstår bl.a. risk för att patienter skrivs ut för tidigt och därigenom ökar också risken att patienter blir återinlagda inom kort. Utskrivningsklara patienter som blir kvar i slutenvård skapar därmed en ond cirkel. För personal i slutenvård innebär även vården av utskrivningsklara patienter ett etiskt dilemma eftersom en vårdplats som upptas av en utskrivningsklar patient hade kunnat ges till en patient med ett större behov. Dagens konstruktion av betalningsansvaret medför att vårdplaneringen ofta görs innan patienten lämnar slutenvården. Det är visserligen inte otillåtet att vårdplanera efter att patienten skrivits ut men det kommunala betalningsansvaret förutsätter att vårdplanen är upprättad innan utskrivning. Denna ordning är inte längre fullt ut adekvat mot bakgrund av de stora strukturella förändringar som både hälso- och sjukvården och socialtjänsten genomgått sedan Ädelreformen, med kortare medelvårdtider och där allt mer av hälso- och sjukvården flyttat ut från sjukhusen. De kortare vårdtiderna innebär också att den faktiska planeringstiden för de mottagande enheterna blivit kortare. Den vårdplanering som ska göras enligt betalningsansvarslagen med berörda mottagande enheter tenderar i dag att komma alltför tidigt i patientens återhämtnings- och rehabiliteringsprocess. Det finns även tecken på att vårdplaneringen blir en punktinsats. Planeringen blir därmed inte en process med naturlig uppföljning som det borde vara. Vidare finns det för en del patienter fördelar med att planeringen görs efter att patienten lämnat sjukhuset och har hunnit återhämta sig något. Patienten kan på så sätt bli mer delaktig i planeringen. Planeringen av insatserna kan bli både mer träffsäker och långsiktig när berörd personal på plats i patientens hem kan se hur han eller hon fungerar i sin vardag.

3 Datum (5) Betalningsansvarslagens konstruktion ger dock starka incitament att i stället vårdplanera på sjukhuset. Det är mycket vanligt att representanter för vårdcentral eller annan öppenvård som patienten behöver efter slutenvårdstiden inte deltar i planeringsarbetet i samband med utskrivning. Den vårdplan som upprättas enligt betalningsansvarslagen blir därmed i hög utsträckning en plan över de åtgärder som de berörda kommunala enheterna planerat för den enskilde. Slutenvårdens ansvar för patienten tar normalt slut i samband med att patienten skrivs ut och därmed uppstår risk för ett glapp i ansvarskedjan för patienten. Utredningen menar att detta är en mycket allvarlig brist i nuvarande system, vilket bidrar till att de samlade insatserna inom vård och omsorg inte hänger samman och sannolikt är en bidragande orsak till oplanerade återinläggningar i slutenvård. I februari 2015 överlämnades betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) till regeringen. Utredningen föreslog att nuvarande betalningsansvarslag skulle upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte vara på sjukhus när de inte behöver. Förslaget tydliggjorde att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälsooch sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Förslaget innehöll även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun samt bestämmelser om vad som ska gälla för kommuners betalningsansvar. Förslaget innebar bland annat att, om och kommunerna i Skåne inte kommer överens om annat, så infaller kommunens betalningsansvar för patienter i slutenvård tre kalenderdagar efter det att slutenvården meddelat att patienten är utskrivningsklar. Målgruppen för den föreslagna lagen var patienter som efter utskrivning från den slutna vården har behov av insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården. Patienter som vårdas i rättspsykiatrisk vård (LRV) var dock undantagna i förlaget. I samband med att förslaget var på remiss invände mot att i den nya lagen helt undanta patienter som vårdas enligt LRV. menade att det så långt möjligt ska vara samma regelverk för psykiatrisk och somatisk vård och att det även gäller rättspsykiatrisk vård. När regeringen överlämnade lagrådsremissen i december 2016 till Lagrådet samt i regeringens proposition 2016/17:106 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård från februari 2017 hade målgruppen för lagförslaget breddats till att omfatta samtliga patienter som efter utskrivning från sluten

4 Datum (5) vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälsooch sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Andra remissinstanser hävdade att steget mellan nuvarande betalningsansvarslags reglering, att kommunens betalningsansvar infaller fem vardagar efter att patienten bedömts utskrivningsklar från somatiskt slutenvård och 30 vardagar efter att patienten bedömts utskrivningsklar från psykiatrisk slutenvård, och förslaget om 3 kalenderdagar i den slutna psykiatriska vården var för stort. Regeringen bejakade även detta och i propositionen från februari 2017 fastställdes övergångsbestämmelser om att nuvarande betalningsansvarslag skulle gälla fram till och med för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård och att den nya lagen inte skulle tillämpas förrän Efter ytterligare överväganden har regeringen nu genom en promemoria lagt fram förslag om ändring av övergångsbestämmelserna för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (proposition 2016/17:106). Kort beskrivet kommer den nya lagen med denna ändring även att omfatta personer som vårdats i sluten psykiatrisk vård från och med januari Under 2018 inträder dock kommunens betalningsansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård först 30 dagar (kalenderdagar) efter det att en underrättelse om att patienten är utskrivningsklarhar skickats. Först från och med 2019 likställs regelverket vad gäller det kommunala betalningsansvaret för de som vårdas i sluten somatisk respektive psykiatrisk vård fullt ut. Från och med 2019 gäller 3 kalenderdagar för det kommunala betalningsansvaret oavsett i vilken sluten vårdform patienten har vårdats. Med föreslagen förändring av övergångsbestämmelserna undviks parallella vårdplaneringsprocesser under 2018 och därmed försvinner också behovet av olika rutiner och IT-stödslösningar för de båda grupperna som vårdas i sluten somatisk respektive psykiatrisk vård. Förutom att den risk, i form av rörighet och ineffektivitet med parallella processer, som tidigare förslag kunde ha inneburit minskar så ger föreslagen förändring möjlighet att redan från och med 2018 införa nya arbetssätt i enlighet med den vårdplaneringsprocess som lagen stipulerar även för de som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård. Ekonomiska konsekvenser och finansiering om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård innebär inga negativa ekonomiska konsekvenser för i förhållande till tidigare föreslag enligt proposition 2016/17:106. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig.

5 Datum (5) Miljökonsekvenser om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård innebär inga miljökonsekvenser för i förhållande till tidigare föreslag enligt proposition 2016/17:106. Samverkan med berörda fackliga organisationer Ingen samverkan/mbl-förhandling har bedömts nödvändig i detta ärende. Uppföljning om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård innebär i sig ingen särskild uppföljning. kommer dock, i samverkan med Skånes kommuner, fortsätta följa utvecklingen av antal utskrivningsklara dagar och gemensamt stäva efter tydliga rutinbeskrivningar kopplade till vårdplaneringsprocessen samt följsamhet till dessa. Anna-Lena Hogerud Ordförande Rita Jedlert Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör