Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Utredning om den samlade operationsrobotkapaciteten Ordförandens förslag 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger utredningen om den samlade operationsrobotkapaciteten till handlingarna. Sammanfattning Baserat på ett initiativärende från Gilbert Tribo (L), Ulrika Heindorff (M), Lars-Göran Wiberg (C) och Per Einarsson (KD) har hälso- och sjukvårdsdirektören fått i uppdrag att utreda robotkapaciteten i Skåne för att värdera hur den utnyttjas på bästa sätt. Utredningen ska även se över möjligheterna att utbilda operationsteam och bedöma behovet av att eventuellt flytta en robot från SUS till CSK. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Initiativärende Yttrande från sjukvårdsnämnd SUS 4. Yttrande från sjukvårdsnämnd Sund 5. Yttrande från sjukvårdsnämnden Kryh Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bakgrund har haft tillgång till operationsrobot i 10 år. I nuläget finns två robotar i Lund, två i Malmö och sedan hösten 2015 ytterligare en i Helsingborg. är idag det landsting som har flest robotar per invånare i Sverige. Två av robotarna är av senaste modell. Utöver dessa fem robotar finns en äldre modell på kliniskt träningscentrum i Lund (Practicum) för träning av blivande robotkirurger. C:\pactdok\Hälso- och sjukvårdsnämnden\ \utredning om den samlade operationsrobotkapaciteten\ u2 HSN_Beslutsförslag_1.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (5) Antalet operationer med robot i har successivt ökat för varje år (fig 1). Idag är cirka 50 procent av alla robotoperationer urologiska, 30 procent är gynekologiska och övriga specialiteter står för mindre än 10 procent vardera (fig.2). Radikal operation av prostatacancer (prostatektomi) är volymmässigt den största operationstypen utförd med robot. I Region Skåne gjordes 374 radikala prostatektomier 2015 vilket är lika många som året innan. Under 2016 har verksamheten successivt kommit igång i Helsingborg där man till och med september månad genomfört ca 60 robotassisterade ingrepp. Prognosen för 2016 baserat på verksamheten till och med maj landar på totalt drygt 1000 operationer. Man kan således konstatera att volymökningen är förhållandevis långsam och att det tar ganska lång tid att starta upp verksamhet på en ny plats. Detta beror i hög grad på att det tar lång tid att utbilda operationsteamet. Figur 1. Antalet operationer utförda med da Vinci robot i

3 Datum (5) Figur 2. Användningen av robotkirurgi per specialitet i Vinsterna med robotkirurgi är enligt flera studier kortare vårdtider, snabbare rehabilitering och bättre kosmetik. Det finns emellertid ännu inga säkra evidens för att överlevnaden efter canceroperation ökar efter robotkirurgi men ett flertal studier pågår. För operatören är bättre ergonomi, ökad precision och bättre översikt i operationsområdet faktorer som talar för robotteknologin. Utvecklingen av robotassisterade operationer inom allmänkirurgi, thoraxkirurgi och barnkirurgi beräknas öka inom de närmsta åren. Det är dock för tidigt att betrakta robotassisterade ingrepp inom dessa områden som rutiningrepp. Läkartidningen har i november 2016 publicerat en litteratursammanställning som visar att användningen av robotassisterad kirurgi under senare år ökat kraftigt trots hög investeringskostnad och svag evidens. Kapacitetsutnyttjande Antalet operationer som är möjliga att genomföra per robot beror dels på typ av operation dels kirurgens och operationsteamets erfarenhet och kompetens. Vältränade operatörer och team kan för standardiserade operationer t. ex prostatektomier och livmoderoperationer komma ned i operationstider kring 2-4 timmar per ingrepp. Med välplanerad logistik kan roboten då utnyttjas för minst två operationer per dag. Andra typer av cancerkirurgi, barnkirurgi och komplicerade operationer inom thorax, hjärta och ÖNH kräver ofta längre operationstider. Med fem robotar har idag kapacitet att genomföra mellan 1150 (1 operation/dag) och 2300 (2 operationer/dag) operationer per år

4 Datum (5) räknat med 230 operationsdagar per år. Detta innebär att idag har överkapacitet i relation till det antal operationer som utförs (fig 1 och 2). Även kringliggande landsting har god tillgång till operationsrobotar vilket gör att man sannolikt inte kan förvänta sig patientströmmar härifrån. På sikt kommer behovet att öka men det finns idag inget behov av fler robotar i. Patientnytta, volym och kvalitet Antalet operationer för varje enskild kirurg och för operationsteamet är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå ett gott operationsresultat. Den vetenskapliga litteraturen visar entydigt att sjukhus och kirurger som gjort ett stort antal operationer av ett visst slag uppvisar bättre resultat i form av minskad dödlighet och färre komplikationer. Enligt en nationell rapport av Måns Rosén 2015 anges att riktmärket för ett sjukhus bör vara minst 100 operationer av ett visst slag per år och att varje kirurg och operationsteam bör göra minst 30 operationer av ett visst slag per år för att uppnå goda resultat (SOU 2015:98). Det är rimligt att anta att minst dessa siffror också gäller för robotassisterad kirurgi. Det ska också understrykas att behovet av handledarstödd utbildning för såväl operatör som operationsteam vid robotassisterad kirurgi är stort. Möjlighet att utbilda operationsteam Eftersom robotassisterad kirurgi innebär ett helt nytt sätt att genomföra en operation krävs lång utbildning av såväl huvudoperatör som resten av operationsteamet. Med hänsyn till att volymen robotassisterad kirurgi med hög sannolikhet kommer att öka under kommande år finns det skäl att på ett proaktivt sätt förbereda sig för detta genom att utnyttja nuvarande verksamheter i Malmö och Helsingborg för utbildning av framtida operationsteam på CSK. Sådan utbildning ger också större förståelse för verksamhetens för- och nackdelar vilket ger förutsättningar för bättre information till aktuella patientgrupper i hela regionen. Ekonomiska aspekter Den årliga fasta kostnaden för en operationsrobot inklusive kapitalkostnader, service- och lokalkostnader uppgår till cirka 4 miljoner kronor per år. Denna kostnader finns oavsett om utrustningarna används eller inte. Med hänsyn till lång inkörningstid och därmed initial låg produktion innebär inköp eller flytt av robot till CSK hög kostnad per ingrepp vilket sammantaget med redan befintlig överkapacitet innebär låg kostnadseffektivitet per robot. Slutsats För närvarande är det samlade behovet av robotassisterad kirurgi i Region Skåne inte av den storleken att det motiverar robotkirurgi på mer än två centra. Alltför få ingrepp per kirurg och robot kan innebära en

5 Datum (5) patientsäkerhetsrisk samtidigt som kostnadseffektiviteten blir låg. Det finns inte heller budgetutrymme för att under 2017 investera i ny robot. Däremot bör man under 2017 skapa möjlighet för operationsteam från CSK att delta i den robotverksamhet som bedrivs i Malmö/Lund och Helsingborg för att härigenom förkorta framtida uppstartstid. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra några miljökonsekvenser Samverkan med berörda fackliga organisationer Ingen samverkan/mbl-förhandling har bedömts nödvändig i detta ärende. Uppföljning Utvecklingen av robotassisterad kirurgi kommer noga att följas så att befintlig kapacitet optimalt utnyttjas. Anna-Lena Hogerud Ordförande Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör