Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Transkript

1 Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (7) Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Inrättande av kunskapscentrum prevention och sjukdomsförebyggande metoder Ordförandens förslag Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden följande 1. Ett kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande metoder ska bildas. 2. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att organisera verksamheten med startdatum 1 september Finansiering sker med 5,5 miljoner som hälso- och sjukvårdsnämndens avsatt för hälsofrämjande insatser i internbudget för Från och med 2017 ska samma summa ingå i förvaltningens basersättning. 4. Uppdraget för Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande metoder i fastställs i enlighet med beskrivningen i detta ärende. 5. Kunskapscentret ska i hög grad samverka med det planerade WHO Collaborating Center för implementering av hälsopromotion 6. Kunskapscentrets verksamhet avser hälso- och sjukvården i hela. 7. Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025, planering av insatser ska ske i nära samarbete med Folkhälsoberedningen. Sammanfattning C:\pactdok\Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård\ \inrättande av kunskapscentrum prevention och sjukdomsförebyggande metoder\ HSN_Beslutsförslag.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum [Datum] 2 (7) Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2- diabetes. I har under flera år omfattande utbildningsaktiviteter genomförts och konkreta aktiviteter inom rökavvänjning och hälsosamtal pågår på många håll. För att komma vidare krävs samordning, fortsatt utbildning och stöd för implementering i det vardagliga arbetet såväl inom primärvården som den sjukhusbaserade vården. Genom tillskapande av ett kunskapscentrum skapas förutsättningar för ett sådant arbete. Ett av uppdragen för centret är att arbeta med inriktning att nå målet för Tobacco endgame Ett rökfritt Sverige I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Underlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2- diabetes. Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser innebär att hälso-och sjukvårdens resurser utnyttjas effektivare samtidigt som man härigenom kan bidra till att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället. Baserat på utvärdering av nationella riktlinjer för levnadsvanor har Socialstyrelsen rekommenderat att fortsätta satsningar på arbetet med levnadsvanor, utveckla samverkan mellan olika aktörer, satsa på specifika patientgrupper till exempel personer med psykisk sjukdom. Man pekar också på behovet av fortsatt kompetensutveckling. Genom inrättande av ett kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande metoder kan s insatser avseende dessa områden samordnas och stärkas. Baserat på beslut av regiondirektören infördes rökfri operation i Region Skåne Arbetet med att implementera beslutet pågår men på grund av bristande uppföljningssystem finns idag inga säkra uppgifter om hur långt införandet av policyn nått. Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 är ett opinionsbildningsprojekt som syftar till att få till stånd ett politiskt beslut om ett slutmål för rökningen 2025 som innebär att mindre än 5 % av befolkningen då röker. Region Skåne har i budget och uppdrag 2016 angett att man ansluter sig till Tobacco Endgame och att aktiviteter för att nå målet ska initieras.

3 Datum (7) Alkohol är, efter rökning och högt blodtryck, den tredje största riskfaktorn för ökad ohälsa och för tidig död. Det är angeläget att ett kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande metoder också utvecklar och stöder arbetet för att identifiera riskbruk av alkohol och åtgärder för att förändra alkoholvanor. I Skåne var 59 procent av männen och 42 procent av kvinnorna överviktiga eller feta år Den högsta andelen ses bland män i åldern år och bland kvinnor i åldern år. Kunskapscentrum ska stödja arbetet att minska övervikt och fetma främst genom kompetensförstärkning när det gäller åtgärder för att förbättra matvanor. I Socialstyrelsens Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar (2015) lyfts arbetet med sjukdomsförebyggande metoder fram som den viktigaste insatsen för att minska dödlighet och komplikationer hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller diabetes. s resultat avseende rökstopp efter hjärtinfarkt är goda (3:e bäst i landet) medan resultaten för patienter med stroke och diabetes ligger sämst respektive näst sämst i landet. Även avseende fysisk aktivitet vid diabetes ligger i botten. I det hälsoinriktade arbetet ingår också att motivera patienten till egenvård och livsstilsförändring. För att få en patient att aktivt engagera sig i sin egenvård och livsstilsförändring krävs att vårdpersonalen har hög kompetens i patientkommunikation, samtalsmetodik och i hur man motiverar till förändring. Syfte och uppdrag Prevention omfattar ett stort spektrum av insatser från screeningverksamhet till smittskydd, profylaktisk läkemedelsbehandling och sjukdomsförebyggande metoder. Centrets fokus ska ligga på sjukdomsförebyggande metoder. Det finns säkra evidens för att förändrade levnadsvanor kan minska risken för sjukdom såväl för befolkningen i stort som för specifika riskgrupper till exempel patienter med kronisk sjukdom. Under flera år har omfattande utbildningsaktiviteter genomförts och konkreta aktiviteter inom rökavvänjning och hälsosamtal pågår på många håll. För att komma vidare krävs samordning, fortsatt utbildning och stöd för implementering i det vardagliga arbetet såväl inom primärvården som den sjukhusbaserade vården. Arbetet ska utgå ifrån s vårdprogram för levnadsvanor och utveckling av detta ligger implicit i uppdraget. Genom tillskapande av ett kunskapscentrum skapas förutsättningar för ett sådant arbete. Det övergripande uppdraget för ett kunskapscentrum ska vara att: Bevaka, sammanställa och sprida kunskap om sjukdomsförebyggande metoder Analysera, utvärdera och kvalitetssäkra resultat av genomförda insatser

4 Datum (7) Bidra till kompetensutveckling inom olika dela som rör prevention och sjukdomsförebyggande metoder Utveckla metoder och processer för att på ett effektivt och långsiktigt sätt göra kunskapen om levnadsvanornas betydelse till en naturlig del av all hälso- och sjukvård För kunskapscentrum prevention & sjukdomsförebyggande metoder innebär detta konkreta satsningar på utbildningsaktiviteter avseende levnadsvanor med fokus på rökning och alkohol samt metoder för att genomföra motiverande samtal. Uppdraget innebär också att kunskapscentret erbjuder konkret stöd till olika verksamheter såväl inom primärvård som sjukhusbaserad vård. Centrat ska också utveckla metoder för att följa upp de insatser som görs och återkoppla resultat till verksamheterna som ett led i lärande dialoger. Centrat ska samverka med andra aktörer avseende forskning men inte själva bedriva regelrätt forskning (se samverkan nedan). Prioriterade grupper att arbeta med är personer med kronisk sjukdom, personer med psykisk ohälsa/sjukdom samt barn och unga. Utveckling av e-hälsa är också en viktig del av centrats uppdrag. Det växer idag fram en stor marknad med appar och andra digitala hjälpmedel för att stimulera och stödja hälsofrämjande aktiviteter för såväl medborgare i stort som för specifika patientgrupper. Det finns ett stort behov hälso- och sjukvårdens delaktighet i denna utveckling vilket inkluderar såväl koordinering inom s verksamheter som samverkan med industri och privata aktörer. Samverkan specifikt WHO-collaborating center planeras att inrättas i Skåne med hemvist under Lunds universitet, Klinisk centrum för hälsofrämjande vård. Centret utgår ifrån och bedriver forskning nationellt och internationellt och har till uppgift att: Ta fram, samla och sprida kunskap om klinisk hälsopromotion utifrån WHOs program Noncommunicable Disease Prevention and Control, internationellt, nationellt och regionalt Bidra och stödja att ny kunskap når vården och patienten så snabbt som möjligt Bidra med utbildning och kunskap till hälso- och sjukvårdspersonal och patienter genom redan upparbetade Uppmuntra internationella och multidisciplinära forskningssamarbeten och utbyten Samverkan generellt Prevention och arbete med sjukdomsförebyggande metoder måste vara en del av all hälso- och sjukvård. Det innebär att det föreslagna centrat måste samverka med ett flertal andra aktörer såväl inom som utom hälso- och sjukvården. Några viktiga samverkanspartners är andra kunskapscentra t.ex. KC kvinnohälsa, KC barnhälsovård, KC astma/allergi/kol, KC migration

5 Datum (7) och hälsa och KC primärvård. Exempel på andra verksamheter som är viktiga att samverka med är ungdomsmottagningar, tandvård, obesitasmottagningar, regionalt cancercentrum och enheten för folkhälsa. Samverkan ska också ske inom forskning t.ex. med Centrum för primärvårdsforskning (CPF). Slutligen ska centrat även samverka med föreningsliv och ideella organisationer samt med länsstyrelse och kommuner. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslaget innebär att 5,5 mkr avsätts för inrättande av ett kunskapscentrum med uppdrag enligt ovan. Preliminär budget fördelas enligt tabell nedan. Utbildningsinsatser på olika nivåer i vården Samordnare/koordinatorer Förbättringsprojekt inklusive e- hälsoutveckling Uppföljning, analys och omvärldsbevakning. Administration mm TOTALT 1,5 mkr 1,5 mkr 1,0 mkr 1,0 mkr 0,5 mkr 5,5 mkr Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig. Miljökonsekvenser Ärendet medför inga miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Facklig samverkan/mbl genomförs på regional nivå. Uppföljning Uppföljning av kunskapscentret sker i enlighet med de riktlinjer som fastställts av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Av dessa framgår att centret varje år ska inlämna verksamhetsberättelse och att regionövergripande kontaktperson ska utses som fortlöpande stämmer av centrets verksamhet.

6 Datum (7) Anders Åkesson Ordförande Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör

7 Datum (7) Kommentarer till de olika avsnitten i beslutsförslaget Produktionsdatum = versionshantering Beslutsförslaget ställs till aktuellt beslutande organ Tänk på målgruppen när du formulera beslutspunkterna. Skriv tydligt och i klartext, undvik och hänvisa till t ex bilagor Sammanfattningen ska vara max 3-5 rader Dokument som ska finnas med är alltid det beslutsförslag du skriver med datum. Andra exempel på dokument kan vara förslag till yttrande, motionssvar, remissunderlag eller andra dokument som behövs i ärendet. Beskrivningen av ärendet ska vara allsidig och använd gärna underrubriker för att göra texten lättare att läsa. Tänk på att kontakta aktuella kompetenser i god tid. Ekonomiska konsekvenser ska innehålla förslag till finansiering. Bra exempel på formuleringar finns i Ärendehandboken, sid 18. Juridisk bedömning Handläggaren avgör om juridisk bedömning är nödvändig. Krävs bedömning kontakta regionjurist i god tid! Två huvudalternativ till skrivning finns. Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig Samråd har skett med regionjurist som inte har några invändningar mot förslaget. Miljökonsekvenser ska beskrivas både ur ett positivt som negativt perspektiv. Kontakta nämndsekreteraren om du är osäker om facklig samverkan/mbl-förhandling krävs för aktuellt ärende. Tre olika alternativ till skrivning. Samverkan/MBL-förhandling slutförs lokalt på X-förvaltning. Samverkan/MBL-förhandling slutförs på regional nivå. Ingen samverkan/mbl-förhandling har bedömts nödvändig i detta ärende. Ju tydligare man är om att uppföljning ska ske, desto lättare är det att genomföra uppföljningen. Ta gärna med ev uppföljningsdatum i beslutspunkten