Datum Dnr

Transkript

1 Tandvårdsutskottet Janeth Lindblad Handläggare BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (8) Tandvårdsutskottet Ökad information om F-tandvård Ordförandens förslag 1. Enheten för tandvårdsstyrning får i uppdrag att genomföra en ökad information om F-tandvård i enlighet med den i detta ärende beskrivna inriktningen. Sammanfattning Mot bakgrund av att många berättigade till s.k. F-tandvård inte är medvetna om denna förmån, föreslås här insatser på hur denna information på ett bättre sätt än idag kan nå ut till denna personkrets. Förslaget innebär att informationsmaterialet ska tas fram med hjälp av en reklambyrå. För att nå ut till de olika målgrupperna samt för genomförandet krävs en projektledare för att nå ut till samverkansparter i tandvården och sjukvården. Kostnaden för material och projektledare beräknas uppgå till kronor. Arbetet ska ske under Målet är att berättigade ska identifieras och informeras om F-tandvården. Effekt målet är att minst 80 procent av de berättigade ska nås av informationen. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag C:\pactdok\Tandvårdsutskottet\ \Ökad information om F-tandvård\ U2 TVU_Beslutsförslag.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (8) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget 2013 infördes det reformerade tandvårdsstödet till personer med stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (Ftandvård). De sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till tandvårdsstöd anges i tandvårdsförordningen (1998:1 338). Samtidigt infördes ett särskilt tandvårdsbidrag (STB) för vissa sjukdomsgrupper som anges i förordningen om statligt tandvårdsstöd (2008:193). F-tandvården administreras av sjukvårdshuvudmännen och STB av Försäkringskassan. Informationen om tandvårdsstöden finns på s hemsida, 1177 med flera hemsidor. har informerat i olika patientföreningar, Vårdgivarnytt och via dialogmöten. Det kan trots detta konstateras att informationen inte har nått ut till dem som är berättigade till tandvården när det gäller F-tandvård. I dagsläget nås endast en mycket begränsad del av de personer som beräknas finnas som berättigade till F-tandvård. Det kan därför vara motiverat att under en begränsad tid anslå medel som är avsatta till tandvård för att uppnå att berättigade identifieras och att informationen sprids även till dem som i sitt dagliga arbete inte har en kontakt med tandvården, men som träffar de som är berättigade. Mot denna bakgrund föreslås insatser som kan genomföras för att nå dem som är berättigade till F-tandvård. Utredningen och förslagen tydliggör vilka insatser som krävs, bland annat: 1. Identifierade målgrupper 2. Viktiga informationskanaler 3. Hur informationen ska nå ut 4. Formen för informationen 5. Vilken information som ska spridas? 6. Samverkansparter 7. Goda exempel från andra sjukvårdshuvudmän 8. Tidplan 1. Identifierade målgrupper: Målgrupperna har identifierats som patienter inom personkretsen och intresseföreningar (patientföreningar) samt sjukvården och tandvården. 2. Viktiga informationskanaler Viktiga informationskanaler är tandvårdens och sjukvårdens samverkansparter.

3 Datum (8) 3. Hur informationen ska nå ut För att nå ut till de olika målgrupperna, samverkansparter i tandvården och sjukvården samt för genomförandet krävs en projektledare. Kommunikatörer för respektive område ska kontaktas. 4. Formen för information Informationen ska utformas som en skriftlig broschyr för olika målgrupper. Den kommer att tas fram med hjälp av en reklambyrå. En Power-Point presentation kommer samtidigt att tas fram som är enhetlig med den skriftliga informationen. Befintlig informationsbroschyr Tandvårdsstöden en lathund kommer att distribueras till professionen. 5. Vilken information ska spridas? F-tandvård - Tandvård på grund av långvarig sjukdom/ funktionsnedsättning. 6. Samverkansparter Vårdgivare och utförare inom tandvårdsområdet samt olika samverkansorgan såsom privattandläkarföreningen och inom sjukvården förvaltningarna Kryh, Sund, SUS. 7. Goda exempel från andra landsting Frågan till er alla är om ni har gjort, planerar eller funderar på någon form av riktade informationsinsatser i era landsting för att nå berättigade till F-tandvården? Denna fråga har gått ut via e-post till nätverk i Sverige. Varierande svar har kommit in. Allt från inga insatser efter uppstart till broschyrer och att presentera muntligt. I ett flertal svar framgår att man vill avvakta och ta del av andra regioners arbete. 8. Tidplan Arbetet ska ske under 2015 för att sedan integreras i det dagliga arbetet. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Uppskattat uppgår kostnaden för att anställa en projektledare till kronor. Kostnaden för informationsmaterial gällande framtagande och tryckerikostnader beräknas till kronor. Finansieringen sker från F- tandvårdens utrymme i hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2015.

4 Datum (8) Juridisk bedömning Ingen juridisk bedömning har bedömts nödvändig i ärendet. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Ingen samverkan har bedömts nödvändig i detta ärende. Uppföljning Effektmålet är att minst 80 procent av de berättigade ska nås av informationen. Delredovisning ska lämnas till hälso- och sjukvårdsnämnden senast i september 2015, och en slutredovisning senast februari Anders Åkesson Ordförande Pia Bagewitz Enhetschef

5 Datum (8) Kommentarer till de olika avsnitten i beslutsförslaget Produktionsdatum = versionshantering Beslutsförslaget ställs till aktuellt beslutande organ Tänk på målgruppen när du formulera beslutspunkterna. Skriv tydligt och i klartext, undvik och hänvisa till t ex bilagor Sammanfattningen ska vara max 3-5 rader Dokument som ska finnas med är alltid det beslutsförslag du skriver med datum. Andra exempel på dokument kan vara förslag till yttrande, motionssvar, remissunderlag eller andra dokument som behövs i ärendet. Beskrivningen av ärendet ska vara allsidig och använd gärna underrubriker för att göra texten lättare att läsa. Tänk på att kontakta aktuella kompetenser i god tid. Ekonomiska konsekvenser ska innehålla förslag till finansiering. Bra exempel på formuleringar finns i Ärendehandboken, sid 18. Juridisk bedömning Handläggaren avgör om juridisk bedömning är nödvändig. Krävs bedömning kontakta regionjurist i god tid! Två huvudalternativ till skrivning finns. Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig Samråd har skett med regionjurist som inte har några invändningar mot förslaget. Miljökonsekvenser ska beskrivas både ur ett positivt som negativt perspektiv. En checklista finns som stöd. Se nedan! Kontakta nämndsekreteraren om du är osäker om facklig samverkan/mbl-förhandling krävs för aktuellt ärende. Tre olika alternativ till skrivning. Samverkan/MBL-förhandling slutförs lokalt på X-förvaltning. Samverkan/MBL-förhandling slutförs på regional nivå. Ingen samverkan/mbl-förhandling har bedömts nödvändig i detta ärende. Ju tydligare man är om att uppföljning ska ske, desto lättare är det att genomföra uppföljningen. Ta gärna med ev uppföljningsdatum i beslutspunkten

6 Till det bättre Oförändrat Till det sämre Ej relevant Kommentar Datum (8) Miljökonsekvenser i beslutsförslag - checklista Ett av s miljömål är att vi ska ta miljöhänsyn vid beslut. En förutsättning för att de förtroendevalda respektive Koncernledningen ska kunna göra detta är att miljökonsekvenserna beskrivs i beslutsunderlagen. Denna checklista är till för att utgöra ett stöd till dig som handläggare när du ska formulera vilken påverkan ditt beslutsförslag har på miljön. Listan behöver inte bifogas beslutsärendet. Tänk på att både positiva och negativa effekter ska beskrivas. Vid frågor kontakta din förvaltnings miljöstrateg/miljösamordnare eller miljöledningsenheten på Koncernkontoret. Miljöområde Miljöpåverkan Energianvändning Ur s miljömål: Alla fastigheter som Region Skåne äger, hyr eller använder ska drivas av 100 procent förnybara bränslen senast år Delmål: År 2016 ska minst 80 procent av värmeenergin vara förnybar. Effektivisering av energianvändningen gynnar både miljö och ekonomi behovet av uppvärmning, nedkylning, elanvändning? Transporter Ur s miljömål: Alla fordon som äger, hyr eller använder ska drivas av 100 procent förnybara bränslen senast år Delmål: År 2016 ska minst 75 procent av alla transporter ske med förnybara bränslen. Effektivisering av transporterna gynnar både miljö och ekonomi. antalet transporter av personer/produkter? Vilken miljöpåverkan har dessa transporter? - Längre/kortare resor? - Mer förnybara eller fossila bränslen? - Mer/mindre cykel, kollektivtrafik, bil eller flyg?

7 Till det bättre Oförändrat Till det sämre Ej relevant Kommentar Datum (8) Klimatanpassning Ur s miljömål: s verksamhet och fastigheter ska planeras för att vara anpassade till ett förändrat klimat (som kan innebära till exempel fler och mer intensiva värmeböljor och skyfall respektive ett annorlunda sjukdomspanorama). Region Skånes verksamhets anpassning till ett förändrat klimat? Miljöområde Miljöpåverkan Kemikalier, läkemedel, livsmedel Ur s miljömål: - Användningen av och riskerna med miljö- och hälsofarliga kemikalier ska minska. - Miljöhänsyn ingår vid val av läkemedel i samband med upphandling och förskrivning. - Vi väljer ekologiska och närproducerade råvaror för att minska spridning av kemiska bekämpningsmedel och växthusgaser Materialanvändning och avfall Ur s miljömål: Produkter och material ska vara resurssnåla och användas på ett effektivt sätt. Avfallet ska källsorteras och avfallsmängderna minska. användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier? användningen av miljöpåverkande läkemedel och spridning av svårnedbrytbara läkemedelsrester? val av livsmedel eller användning av kemiska bekämpningsmedel? användningen av material och produkter? Är dessa produkter i så fall mer/mindre förnybara, resurssnåla eller hälsofarliga?

8 Datum (8) Natur och rekreation mängden avfall? Ur s mål: - ska arbeta för friskt och livskraftigt hav och vatten. - ska arbeta för attraktiva och välbesökta natur- och rekreationsområden. s miljöprofil Ur s miljömål: ska ha ett framåtsyftande och engagerat miljöarbete med en stark miljöprofil. Det yttrar sig bland annat genom att vi: - ställer miljö- och hälsokrav vid upphandlingar och tar miljöhänsyn vid beslut - sprider kunskap om samspelet människa, hälsa och miljö - är miljöcertifierade enligt ISO djuroch växtliv? människors möjlighet till naturupplevelser? Hur påverkar beslutet s miljöprofil?