Datum Dnr Folkhälsoberedningen godkänner fördelning av budget för folkhälsoarbetet 2015.

Transkript

1 Folkhälsoberedningen Mats Brandström Strateg folkhälsa BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (10) Folkhälsoberedningen Budget Folkhälsoarbete Ordförandens förslag 1. Folkhälsoberedningen godkänner fördelning av budget för folkhälsoarbetet Sammanfattning Genom kunskapsutveckling, kunskapssamverkan och kunskapsspridning ska stödja beslutsfattare och samverkanspartners i det gemensamma arbetet för en god hälsa och livskvalitet på lika villkor i Skåne. Det regionala folkhälsoarbetet utgår ifrån nationella och regionala folkhälsomål med koppling till den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 och handlingsplanen Ett socialt hållbart Skåne Budgeten för folkhälsoarbetet 2015 syftar till att bidra till en socialt hållbar samhällsutveckling i Skåne genom att stimulera till ökad kunskap om befolkningens hälsa, utbildningsinsatser kring hälsans bestämningsfaktorer, metod- och kunskapsutveckling avseende hälsofrämjande insatser, utveckling av ett socialt investeringsperspektiv samt ökad samverkan mellan regionala aktörer med särskilt fokus på barn och ungas hälsa. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag FHB budget Skåneidrotten/Senor Sport School ansökan om medel för Vuxenskolan/Passion för livet ansökan om medel för SHK budget Spelberoendes förening ansökan om medel för Livsmedelsakademin/Matglädje Barn och Unga ansökan om medel för Sensus/Amningshjälpen ansökan om medel för C:\pactdok\Folkhälsoberedningen\ \Budget Folkhälsoarbete\ U14 FHB_Beslutsförslag.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (10) 9. Budgetunderlag Pollenmätning Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Fördelning 2015 Regionstyrelsen har ur internbudgeten fördelat tkr till folkhälsoberedningens verksamhet 2015 varav tkr fördelas till särskilda föreningsbidrag som handläggs i ett separat ärende. Folkhälsoberedningens budget har fördelats mot bakgrund av den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030, handlingsplanen för Region Skånes folkhälsoarbete Ett socialt hållbart Skåne 2030, tidigare beslutade överenskommelser samt årets budgetdirektiv. Budgeten 2015 är fördelad utifrån Regions Skånes folkhälsopolitiska inriktningsmål: En god hälsa och livskvalitet för alla skåningar 6100 tkr En mer jämlik hälsa och en socialt hållbar samhällsutveckling 2775 tkr En bra start i livet för barn och unga 900 tkr Utöver ovanstående budgetfördelning finns även en budgetpost för oförutsedda aktiviteter på 541 tkr. Genom kunskapsutveckling, kunskapssamverkan och kunskapsspridning ska stödja beslutsfattare och samverkanspartners i det gemensamma arbetet för en god hälsa och livskvalitet på lika villkor i Skåne. s övergripande folkhälsoarbete utgår från det nationella målet för den svenska folkhälsopolitiken om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En god hälsa och livskvalitet för alla skåningar Budgetposterna inom detta område har fördelats till aktiviteter som syftar till att utveckla det generella folkhälsoarbetet med utgångspunkt från den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 och handlingsplanen Ett socialt hållbart Skåne Budgetposterna har koppling till strategikartans målområde Nöjda medborgare i s Budget 2015 och utgår ifrån ett medborgarperspektiv. Ett särskilt fokus är att den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Under 2015 ska handlingsplanen Ett socialt hållbart Skåne 2030 ytterligare konkretiseras i en aktivitetsplan som bereds i enlighet med ordinarie budgetprocess inför verksamheten Arbetsprocessen med handlingsplanen är ett levande och dynamiskt arbete där lärande och utveckling i det tvärsektoriella arbetet utgör en viktig del. Ett utvecklingsarbete i form av nätverksträffar, utbildningar och metodutveckling internt och externt kommer att genomföras i enlighet med handlingsplanen. Särskilda politikerutbildningar med kunskap om hälsans

3 Datum (10) bestämningsfaktorer och sambandet mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall kommer att erbjudas både kommuner och. Kunskapen om hälsans bestämningsfaktorer, hälsans fördelning i befolkningen och det aktuella hälsoläget hos befolkningen utgör en viktig grund för det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet. I samarbete med danska Statens institut för folkesundhed kommer en gemensam folkhälsorapport att publiceras under 2015 i Skåne och Själland. En projektering av folkhälsoenkät Barn och Ungdom i Skåne 2016 kommer att påbörjas under året. Kunskapsspridning genom olika kommunikationsinsatser såväl internt och externt utgör en viktig del av s strategiska folkhälsoarbete och kommer under året att intensifieras. Med handlingsplanen som grund för ett koncerngemensamt arbete vill stimulera och utveckla samverkan med andra aktörer som vill arbeta för en bättre och mer jämlik hälsa i den skånska befolkningen. Samverkan med de skånska kommunerna sker genom att erbjuda kommunerna möjligheten att söka samverkansmedel för att utveckla lokala folkhälsoinsatser samt genom att tillsammans med Kommunförbundet Skåne driva ett nätverk för kommunala folkhälsostrateger. Under 2015 kommer kriterierna för samverkansmedlen samt formerna och strukturen för nätverksmötena att ses över utifrån s handlingsplan för folkhälsoarbetet i dialog med de skånska kommunerna och Kommunförbundet Skåne. Samverkan med föreningslivet sker med utgångspunkt från den Regionala överenskommelsen mellan och idéburen sektor i Skåne där parterna bland annat vill bidra till att utveckla en ökad jämlikhet och jämställdhet i den skånska befolkningen. Äldres hälsa har fått ökad uppmärksamhet genom att skåningarna lever längre och har hälsan allt längre upp i åldrarna. För att underlätta och stimulera Skånes äldre befolkning att göra hälsosamma val fortsätter att via folkhälsoberedningen finansiellt stödja Skåneidrottens satsning Senior Sport School och Vuxenskolans satsning Passion för livet även under Skånes utveckling är starkt kopplad till samspelet med omvärlden. WHO:s Europeiska folkhälsostrategi Health 2020 ger vägledning i att möta nuvarande och kommande utmaningar i hälsa utifrån ett globalt perspektiv. Som ett led i att införliva intentionerna i Health 2020 i det regionala och lokala folkhälsoarbetet medverkar i WHO:s nätverk Healthy Cities Network och Regions for Health Network såväl nationellt som internationellt. För att främja en god hälsa och livskvalitet för alla skåningar är det av betydelse att i den utåtriktade verksamheten kommunicera visionen om Det Öppna Skåne Att stärka kulturen och civilsamhället för att skapa gemenskap, delaktighet och samhörighet är viktigt. Publika arenor för

4 Datum (10) dialog kan bidra till en social och kulturell öppenhet i Skåne som stärker den sociala sammanhållningen. En ökad medvetenhet om en hållbar utveckling ger individen bättre möjligheter att göra klimatsmarta och hälsosamma val. Tidigare erfarenheter från konceptet Skåne lyfter kan tillvaratas samt vidareutvecklas och breddas i samverkan med kultur- och miljösektorn och idéburen sektor med utgångspunkt från den regionala utvecklingsstrategins målbild om Det öppna Skåne. Arbetet bör ske utifrån lokala förutsättningar i nära samarbete med kommunerna. En mer jämlik hälsa och en socialt hållbar samhällsutveckling Budgetposterna inom detta område har fördelats till aktiviteter som syftar till att integrera folkhälsoperspektivet inom politikområden som kan bidra till ökad jämlikhet i hälsa. Budgetposterna har koppling till strategikartans målområde En effektiv verksamhet med hög kvalité i s budget 2015 och utgår ifrån ett verksamhetsperspektiv med ökad kunskapsstyrning, där bl a kunskapen om människors lika rättigheter och möjligheter ska öka. Social hållbarhet ställer krav på att beslut utformas så att olika gruppers möjlighet att få tillgång till de samhälleliga förutsättningar som skapar en god och jämlik hälsa beaktas. Det finns stora möjligheter att genom samhällsplanering och strukturella åtgärder förbättra förutsättningarna för en mer positiv hälsoutveckling i befolkningen. En hälsofrämjande samhällsplanering kan bidra till en mer jämlik hälsa och en socialt hållbar samhällsutveckling. Under 2015 kommer arbetet med social hållbarhet i fysisk planering och miljö att utvecklas. Inom Strukturbild för Skåne finns möjlighet att på en regional nivå fördjupa och konkretisera frågor inom den fysiska planeringen som kan påverka den sociala hållbarheten. Det är viktigt att hälsofrämjande strukturer är socialt jämlikt fördelade och att de tar hänsyn till behov hos särskilt utsatta grupper såsom personer med funktionsnedsättning och nyanlända invandrare. Genom att ta fram kunskapsunderlag, skapa arenor för dialog och utveckla metoder kan bidra till att integrera social hållbarhet i fysisk planering. Det sociala hållbarhetsperspektivet ska utvecklas och breddas inom ramen för s samlade yttranden enligt PBL (Plan- och bygglagen). Social hållbarhet i infrastrukturplaneringen kan beaktas genom sociala konsekvensanalyser av den Regionala transportinfrastrukturplanen, RTI. Barns exponering för miljöfaktorer som påverkar hälsan negativt finns i stor utsträckning i deras boende- och uppväxtmiljö, vilken i sin tur bestäms mycket av familjens socioekonomiska ställning. För att åtgärda den miljörelaterade ohälsan bland barn och unga krävs insatser från barnhälsovård, förskola/skola, miljö- och hälsoskydd och samhällsplanering där också socioekonomiska faktorer beaktas. Pollenallergi har stor betydelse för livskvaliteten för den drabbade och innebär också stora kostnader för samhället. Resultaten från pollenmätstationerna i Malmö och Hässleholm ligger till grund för

5 Datum (10) pollenprognoser som sprids till allmänheten via media och Internet, och till vården. Polleninformationen utgör ett redskap i vård och egenvård och kan hjälpa allergikern att ta kontroll över sin situation, att undvika exponering och att förebygga att symptomen förvärras. Den når även de många pollenallergiker som inte söker läkare. Pollenmätningarna genomförs av Botaniska institutionen på Göteborgs universitet genom ett avtal med. Sociala investeringar kan ses som ett medel att rikta fokus mot bakomliggande orsaksfaktorer som påverkar människors sociala förutsättningar i livet och som kan bidra till att minska ojämlikheten i hälsa. Som ett led i arbetet för att stärka den sociala hållbarheten i samhället har inrättat en social investeringsfond. Under våren planeras en utbildningsinsats riktat till politiker och tjänstmän inom med syfte att vidareutveckla arbetet med sociala investeringar avseende framtida strukturer och riktlinjer. Utvecklingsarbetet tar avstamp i en utvärdering av den sociala investeringsfonden som genomförs i början av Utveckling av regionala plattformar för samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv, idéburen sektor och akademi är en förutsättning för att uppnå en socialt hållbar samhällsutveckling och ökad jämlikhet i hälsa. Regional överenskommelse om att underlätta asylsökandes, nyanländas och andra invandrares etablering och integration (RÖK) samt Regional överenskommelse mellan och idéburen sektor i Skåne är centrala plattformar för detta arbete. I arbetet med att verka för ökad jämlikhet i hälsa är det av vikt att rikta insatser mot särskilt utsatta grupper i samhället. För att underlätta etablering och integration av nyanlända invandrare bidrar via folkhälsoberedningen under 2015 med finansiering av Samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK). Inom ramen för den regionala överenskommelsen med idéburen sektor i Skåne bidrar via folkhälsoberedningen med ekonomiskt stöd till Spelberoendes förening med syfte att utveckla och sprida kunskap om spelberoende och informera om vilket stöd och hjälp som finns att erbjuda målgruppen. En bra start i livet för barn och unga Budgetposterna inom detta område har fördelats till aktiviteter som främjar goda uppväxtvillkor för barn och unga. Budgetposterna har koppling till strategikartans målområde Nöjda medborgare och En effektiv verksamhet med god kvalitet. En god start i livet är en av de viktigaste faktorerna för god hälsa och välbefinnande livet igenom. Barn och ungas rättigheter ska tillgososes oavsett uppväxtvillkor eller individuella förutsättningar. Ett gott hälsotillstånd från livets början kan få betydelse för individens hela framtida liv och välmående. Under 2015 ska barn och ungas psykiska hälsa särskilt uppmärksammas.

6 Datum (10) Familjecentralen utgör en viktig och strategisk del i det regionala och lokala folkhälsoarbetet. För att ge barn och unga en bra start i livet driver Region Skåne tillsammans med Kommunförbundet ett nätverk för ökad kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte mellan familjecentraler i Skåne. I samverkan med Kommunförbundet Skåne bidrar också med stöd till skolutveckling avseende undervisning kring sexualitet, jämställdhet och likabehandling utifrån skolutvecklingsmodellen SåSant Skåne. För att främja goda matvanor bland barn och unga fortsätter att via folkhälsoberedningen ge finansiellt stöd till Livsmedelsakademins som med sitt projekt Matglädje Barn och Unga vill bidra till att utveckla ett systematiskt arbete med mat och matvanor inom förskola och skola för att förbättra hälsa och lärande. Sensus Amningshjälpen bedriver ett amningsfrämjande arbete som syftar till förbättrad folkhälsa på kort- och lång sikt genom minskad infektionsrisk och tryggare anknytning mellan barn och förälder. Projektet är ett tillfälle för civilsamhället att i dialog med offentlig sektor utveckla folkhälsoarbetet kring amning och föräldraskap. Verksamheten får under 2015 ett utökat stöd för att kunna utbilda fler kursledare i Skåne. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Finansiering sker genom Regionstyrelsens fördelning av internbudget. Juridisk bedömning En särskild juridisk bedömning av ärendet anses inte motiverat. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Ingen samverkan har bedömts nödvändig i detta ärende. Uppföljning Uppföljning sker genom ordinarie budget- och uppföljningsrutiner. Ida Nilsson Ordförande Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef

7 Datum (10) Kommentarer till de olika avsnitten i beslutsförslaget Produktionsdatum = versionshantering Beslutsförslaget ställs till aktuellt beslutande organ Tänk på målgruppen när du formulera beslutspunkterna. Skriv tydligt och i klartext, undvik och hänvisa till t ex bilagor Sammanfattningen ska vara max 3-5 rader Dokument som ska finnas med är alltid det beslutsförslag du skriver med datum. Andra exempel på dokument kan vara förslag till yttrande, motionssvar, remissunderlag eller andra dokument som behövs i ärendet. Beskrivningen av ärendet ska vara allsidig och använd gärna underrubriker för att göra texten lättare att läsa. Tänk på att kontakta aktuella kompetenser i god tid. Ekonomiska konsekvenser ska innehålla förslag till finansiering. Bra exempel på formuleringar finns i Ärendehandboken, sid 18. Juridisk bedömning Handläggaren avgör om juridisk bedömning är nödvändig. Krävs bedömning kontakta regionjurist i god tid! Två huvudalternativ till skrivning finns. Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig Samråd har skett med regionjurist som inte har några invändningar mot förslaget. Miljökonsekvenser ska beskrivas både ur ett positivt som negativt perspektiv. En checklista finns som stöd. Se nedan! Kontakta nämndsekreteraren om du är osäker om facklig samverkan/mbl-förhandling krävs för aktuellt ärende. Tre olika alternativ till skrivning. Samverkan/MBL-förhandling slutförs lokalt på X-förvaltning. Samverkan/MBL-förhandling slutförs på regional nivå. Ingen samverkan/mbl-förhandling har bedömts nödvändig i detta ärende. Ju tydligare man är om att uppföljning ska ske, desto lättare är det att genomföra uppföljningen. Ta gärna med ev uppföljningsdatum i beslutspunkten

8 Till det bättre Oförändrat Till det sämre Ej relevant Kommentar Datum (10) Miljökonsekvenser i beslutsförslag - checklista Ett av s miljömål är att vi ska ta miljöhänsyn vid beslut. En förutsättning för att de förtroendevalda respektive Koncernledningen ska kunna göra detta är att miljökonsekvenserna beskrivs i beslutsunderlagen. Denna checklista är till för att utgöra ett stöd till dig som handläggare när du ska formulera vilken påverkan ditt beslutsförslag har på miljön. Listan behöver inte bifogas beslutsärendet. Tänk på att både positiva och negativa effekter ska beskrivas. Vid frågor kontakta din förvaltnings miljöstrateg/miljösamordnare eller miljöledningsenheten på Koncernkontoret. Miljöområde Miljöpåverkan Energianvändning Ur s miljömål: Alla fastigheter som Region Skåne äger, hyr eller använder ska drivas av 100 procent förnybara bränslen senast år Delmål: År 2016 ska minst 80 procent av värmeenergin vara förnybar. Effektivisering av energianvändningen gynnar både miljö och ekonomi Hur påverkas behovet av uppvärmning, nedkylning, elanvändning? Transporter Ur s miljömål: Alla fordon som äger, hyr eller använder ska drivas av 100 procent förnybara bränslen senast år Delmål: År 2016 ska minst 75 procent av alla transporter ske med förnybara bränslen. Effektivisering av transporterna gynnar både miljö och ekonomi. Hur påverkas antalet transporter av personer/produkter? Vilken miljöpåverkan har dessa transporter? - Längre/kortare resor? - Mer förnybara eller fossila bränslen? - Mer/mindre cykel, kollektivtrafik, bil eller flyg?

9 Till det bättre Oförändrat Till det sämre Ej relevant Kommentar Datum (10) Klimatanpassning Ur s miljömål: s verksamhet och fastigheter ska planeras för att vara anpassade till ett förändrat klimat (som kan innebära till exempel fler och mer intensiva värmeböljor och skyfall respektive ett annorlunda sjukdomspanorama). Hur påverkas Region Skånes verksamhets anpassning till ett förändrat klimat? Miljöområde Miljöpåverkan Kemikalier, läkemedel, livsmedel Ur s miljömål: - Användningen av och riskerna med miljö- och hälsofarliga kemikalier ska minska. - Miljöhänsyn ingår vid val av läkemedel i samband med upphandling och förskrivning. - Vi väljer ekologiska och närproducerade råvaror för att minska spridning av kemiska bekämpningsmedel och växthusgaser Materialanvändning och avfall Ur s miljömål: Produkter och material ska vara resurssnåla och användas på ett effektivt sätt. Avfallet ska källsorteras och avfallsmängderna minska. Hur påverkas användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier? Hur påverkas användningen av miljöpåverkande läkemedel och spridning av svårnedbrytbara läkemedelsrester? Hur påverkas val av livsmedel eller användning av kemiska bekämpningsmedel? Hur påverkas användningen av material och produkter? Är dessa produkter i så fall mer/mindre förnybara, resurssnåla eller hälsofarliga? Hur påverkas

10 Datum (10) Natur och rekreation mängden avfall? Ur s mål: - ska arbeta för friskt och livskraftigt hav och vatten. - ska arbeta för attraktiva och välbesökta natur- och rekreationsområden. s miljöprofil Ur s miljömål: ska ha ett framåtsyftande och engagerat miljöarbete med en stark miljöprofil. Det yttrar sig bland annat genom att vi: - ställer miljö- och hälsokrav vid upphandlingar och tar miljöhänsyn vid beslut - sprider kunskap om samspelet människa, hälsa och miljö - är miljöcertifierade enligt ISO Hur påverkas djuroch växtliv? Hur påverkas människors möjlighet till naturupplevelser? Hur påverkar beslutet s miljöprofil?