Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015
|
|
- Ulla-Britt Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Region Skånes handlingsplan för Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015 Mars 2015
2 Inledning De allra flesta vuxna i Skåne mår bra eller mycket bra enlig Region Skånes senaste folkhälsorapport (2013). I samma rapport konstateras också att trots en tydlig folkhälsopolitisk målsättning att minska sociala skillnader i hälsa fortsätter skillnaderna att vara stora och i vissa fall ökande. De icke smittsamma sjukdomarna såsom hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, psykisk ohälsa, cancer, rörelseorganens sjukdomar, diabetes och kroniska luftvägssjukdomar är en stor framtidsutmaning för hälso- och sjukvården. Det finns tydliga samband mellan risken att utveckla dessa sjukdomar och våra levnadsvanor såsom låg fysisk aktivitet, ohälsosam mat, rökning, riskabel alkoholkonsumtion och negativ stress. Personer som står utanför arbetsmarknaden har oftast sämre hälsa med koppling till levnadsförhållande och levnadsvanor enligt Region Skånes folkhälsorapport (2013). Enligt WHO orsakar ohälsosamma levnadsvanor 80 procent av all kranskärlssjukdom samt 30 procent av all cancer. Skillnaderna i hälsa och levnadsvanor mellan olika delar av befolkningen visar utrymme för förbättringar. Att utjämna eller kompensera för de sociala skillnaderna är ett av de viktigaste medlen för att uppnå förbättrad hälsa. Hälso- och sjukvårdens kunskaper om hur sjukdomar kan förebyggas och hälsan främjas är en viktig del i arbetet för god folkhälsa. Bakgrund Ett av de fem strategiska ställningstaganden i Region Skånes regionala utvecklingsstrategi (RUS) är: Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster. Som en del i strategin nämns att åtgärder för att främja hälsa och förebygga sjukdom ska utvecklas genom att ny kunskap tas tillvara. Att låta prefixet hälsa stärkas i hälso- och sjukvården och att vända från synsättet sjukdom till hälsa är en nödvändighet för att uppnå ett hållbart samhälle. I Region Skånes budget 2015 nämns betydelsen av en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för att stärka den sociala hållbarheten, bidra till bättre folkhälsa och minska ojämlikheter i hälsa. En av inriktningarna i hälso- och sjukvården uppdrag för 2015 är att hälso- och sjukvården ska samverka med andra samhällsaktörer i det främjande och förebyggande arbetet för att undvika såväl kroppslig som psykisk hälsa. Nula ge Region Skåne har sedan flera år arbetat strategiskt med det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården. Sedan 2006 har det funnits en strategisk funktion med uppdrag att införliva ett hälsoinriktat arbete i hälso- och sjukvården som en del av ledningssystemet för god vård. Idag finns det hälsoinriktade arbetet med i uppdragen och uppföljningen av hälso- och sjukvården och är en del av kunskapsstyrningen. Det har också funnits ekonomiska incitament både för Region Skånes vårdval och till de egna förvaltningarna. Genom dessa strategier och incitament har små steg tagits i rätt riktning samtidigt som det finns mycket kvar att göra för att införliva visionen om att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska genomsyra varje möte i hälso- och sjukvården. I 2015 års budget görs därför en extra satsning på området med 15 miljoner. Budget De ekonomiska ramarna för aktiviteterna i denna handlingsplan omfattar ovan nämnda 15 mkr samt därutöver 20 mkr som Hälso- och sjukvårdsnämnden sedan flera år årligen anslagit för
3 hälsofrämjande aktiviteter 1. Således bygger denna handlingsplan på totalt 35 mkr som fördelas enligt följande: Projektmedel för hälsofrämjande arbete (12 mkr) Insatser inom ramen för hälsovalet (18 mkr) Hepatit-B vaccinering av barn (3 mkr) Regionövergripande utbildningsinsatser (2 mkr) Handlingsplanens aktiviteteter fö r PROJEKTMEDEL FÖR HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE (12 MKR) Alla verksamheter med uppdrag/avtal från Region Skåne får möjlighet att söka medel för projekt inom nedanstående områden. Ansökningar ska göras enligt ett strukturerat formulär där målgrupp, syfte, samverkan, mål och uppföljning ska beskrivas. Tilldelning av medel görs av hälso-och sjukvårdsdirektören efter granskning av samtliga inkomna ansökningar. Uppföljning ska redovisas senast 12 mån efter projektstart. Projektstart senast oktober a) Utveckling av E-hälsa för hälsofrämjande arbete Utvecklingen av e-hälsa i hälso- och sjukvården är ett viktigt område. Idag finns en mängd applikationer som mäter och stödjer personers personliga hälsa. Dock finns det ett behov att hitta lösningar som kan integreras i hälso- och sjukvårdens dagliga arbete. Projektet ska leda fram till en e-hälsolösning som stödjer det dagliga arbetet i hälso- och sjukvården med syfte att främja hälsa hos patienten. b) Identifiering och behandling av patienter med riskbruk och missbruk/beroende av alkohol Under våren 2015 kommer Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård. En av rekommendationerna är att hälso- och sjukvården bör erbjuda medellånga interventioner för behandling av alkoholmissbruk/beroende. Detta lämpar sig väl inom primärvården där patienter som identifierats med missbruk/beroende kan tas hand om på den vårdcentral där de är listade. Det är en fördel om projektet genomförs i samverkan med socialtjänsten. Projektet ska leda till att goda rutiner och tillgång till behandling för personer med behov och önskan av stöd. c) Prevention av fallskador Var tredje person som är 65 år eller äldre faller minst en gång om året. Ungefär hälften av alla fallolyckor leder till skada. Det finns evidens för att fall går att förebygga genom att bland annat informera och uppmärksamma personer i riskgruppen om vilka risker 1 Dessa medel har i huvudsak använts som prestationsersättning till förvaltningarna baserat på registrering av specifika KVÅ-koder. Den samlade uppfattningen är att denna ersättningsmodell inte haft önskad effekt.
4 som finns. Även regelbunden fysisk aktivitet minskar risken. Projektet ska vara på befolkningsnivå/riskgruppsnivå och bör ske i samverkan med andra samhällsaktörer. Projektet ska ses som ett komplement till redan pågående aktiviteter för att behandla och förebygga benskörhet. d) Somatisk undersökning och behandling av patienter med psykisk sjukdom Personer med psykiska sjukdomar får inte den somatiska vård de behöver. Personer med t.ex. schizofreni dör i genomsnitt 25 år tidigare än befolkningen i allmänhet. I ackrediteringen för hälsovalet finns i dag en incitamentsmodell för att fler somatiska undersökningar ska genomföras för patienter med psykos- eller bipolär sjukdom. Detta har inte gett önskvärt resultat års uppföljning visar att endast 317 patienter med dessa diagnoser erhöll en somatisk hälsoundersökning på primärvårdsnivå. Det uppskattade behovet för personer med psykossjukdom uppskattas vara per år. Projektet bör ske i samverkan mellan psykiatrin och primärvården och leda till att fungerande rutiner upprättas. I handlingsplanen för psykisk ohälsa finns ett projekt som kommer att kartlägga behovet av detta arbete, detta bör beaktas i projektet. e) Cervixscreening inom socioekonomiskt utsatta områden För att upptäcka och behandla cellförändringar som kan leda till cervixcancer (cancer i livmodernhalsen) är deltagande i cervixscreening av stor vikt. Lågt deltagande i screeningen är den viktigaste bakgrundsfaktorn för uppkomst av cervixcancer. Region Skåne har en täckningsgrad under 80 procent men resultaten varierar och deltagandet är lägre i socioekonomisk utsatta område vilket är en viktig orsak till ojämlik hälsa. Projektet ska leda till att hitta modeller för att öka täckningsgraden av cervixscreening i socioekonomiska utsatta område som sedan kan implementeras i övriga delar av Skåne. Det är en fördel om projektet genomförs i samverkan med andra samhällsaktörer såsom till exempel kommun och idéburna sektorn. f) Sekundärpreventiva insatser t.ex. för patienter med metabola sjukdomar I hälso- och sjukvårdens öppna jämförelser 2014 beskrivs hur olika landsting arbetar med hälsoinriktade insatser avseende levnadsvanorna tobak, fysisk aktivitet och mat (övervikt) hos patienter med hjärt- och kärlsjukdom, stroke och diabetes. Region Skåne ligger under rikssnittet i flertalet parametrar. Framgångsrika sekundärpreventiva insatser kräver ett systematiskt arbete med rutiner för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor, erbjuda och ge stöd och följa upp interventionen. Projektet ska leda till att goda rutiner tas fram och att det finns tillgång till stöd för personer som vill förändra sina levnadsvanor. g) Tandvårdens roll i prevention och identifiering av ohälsa. Tandvården har en lång erfarenhet av preventivt arbete när det gäller våra tänder. Tänderna är en del av kroppen som kan signalera risk för sjukdom. Nationella siffror
5 visar att 73 procent av den vuxna befolkningen (20 år och äldre) besökte tandvården under tvåårsperioden Tandvården har goda förutsättningar att vara en naturlig arena för att identifiera personer med risk för ohälsa och kunna hänvisa till hälso- och sjukvården för vidare utredning. Projektet ska leda till att hitta samverkansmodeller mellan tandvården och hälso- och sjukvården som sedan kan implementeras i Skåne. 2. INSATSER INOM RAMEN FÖR HÄLSOVALET (18 MKR) Vårdcentralerna i Region Skåne är den viktigaste arenan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Enligt gällande ackrediteringsvillkor ska det finnas kunskap och rutiner för att identifiera, bedöma, initiera, utföra och följa upp åtgärder avseende levnadsvanorna, när så är relevant ur patientens perspektiv och det aktuella medicinska tillståndet. Åtgärderna ska dokumenteras i enlighet med den dokumentationsstruktur som finns i journalsystemet PMO. I de fall verksamheten inte själv kan erbjuda stöd för att förändra levnadsvanorna ska underleverantör finnas. Av ackrediteringsvillkoren framgår vidare att alla medarbetare som har självständiga patientkontakter ska erbjudas utbildningsinsatser för att stärka sin kompetens gällande arbetet med levnadsvanor. I många fall krävs särskild kompetens avseende samtalsmetodik och motiverande strategier. Prioriterade grupper för det hälsoinriktade arbetet inom hälsovalet ska vara: personer med kronisk sjukdom personer med psykisk ohälsa personer med långvarig sjukskrivning patienter som ska genomgå planerad operation barn, ungdom och unga vuxna Sedan 2012 har arbetet med levnadsvanor inom hälsovalet stimulerats genom olika incitamentsmodeller. Initialt användes en strukturersättning som sedan ersattes av en prestationsbaserad modell som belönade specifika åtgärder utifrån registrering av vissa koder. Utvärdering av denna modell har visat att mycket tid använts för att registrera åtgärder på bekostnad av att korrekta insatser utförts till hjälp för den enskilde patienten. Den aktuella handlingsplanen sätter nu fokus på struktur och kompetens i kombination med genomförda åtgärder. Ersättning kommer att tilldelas vårdcentraler utifrån en väldefinierad beskrivning av struktur och kompetens baserad på redan fastställd strukturenkät. På detta sätt kommer bland annat följande fakta att inhämtas: 1. Hur stor andel av den legitimerade personalen har utbildning i Motiverande samtal?
6 2. I vilken utsträckning förekommer strukturerad handledning och/eller fortlöpande vidareutbildning för personal med utbildning i Motiverande samtal eller liknade utbildning? 3. Hur många på vårdcentralen har genomgått utbildning till tobaksavvänjare? 4. Hur många på vårdcentralen har genomgått utbildning om kost och nutrition? 5. Finns dietist eller underleverantörsavtal med dietist? 6. Finns rutiner för hur patienter med riskbruk eller missbruk av alkohol identifieras? 7. Hur många på Vårdcentralen har utökad kompetens för att arbeta med evidensbaserade metoder för att behandla personer med missbruk och beroende av alkohol? 8. Hur många på Vårdcentralen har genomgått den webbaserade utbildningen för Vårdprogram Levnadsvanor och gjort ett godkänt kunskapstest? Baserat på befintlig struktur och kompetens kommer särskild ersättning att tilldelas respektive vårdcentral. Ersättningens storlek kommer att ställas i relation till antal listade patienter samt till utfall i enlighet med uppföljning av följande indikatorer*: 1. Tobaksavvänjning 2. Fysisk aktivitet på recept 3. Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor 4. Stöd för att förändra alkoholvanor 5. Andel rökande patienter som ska genomgå elektiv operation som fått tobaksavvänjning av diplomerad tobaksavvänjare 6. Antal personer som har genomgått webbaserad utbildning om vårdprogram levnadsvanor * För närmare detaljer se indikatorbiblioteket. 3. INFÖRANDE AV GENERELL HEPATIT B VACCINATION TILL ALLA BARN I SKÅNE FR.O.M (3 MKR) Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar införandet av hepatit B-vaccin i barnvaccinationsprogrammet i alla länder. Vaccination mot hepatit B ingår därför i det allmänna vaccinationsschemat i de flesta av världens länder. Undantag är de nordiska länderna och Storbritannien. Socialstyrelsen rekommenderar nu regeringen att införa hepatit B-vaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn 2. Flera svenska landsting har infört regionala vaccinationsprogram som inkluderar hepatit B-vaccination till samtliga barn oavsett risken för hepatit B-smitta. Enligt föreliggande handlingsplan inför Region Skåne generell Hepatit B vaccination till alla barn fr.o.m Införandet av Hepatit B vaccination främjar en mer jämlik hälsa för barn i Skåne. Merkostnaden uppgår till 3 mkr för år 2015 och helårskostnaden beräknas uppgå till maximalt 4,5 mkr per år. 2 Publicerades den 7 mars 2014 och ett beslut från regeringen väntas inom kort.
7 4. REGIONÖVERGRIPANDE UTBILDNINGSINSATSER (2 MKR) Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet som ständigt behöver kompetensförstärkas. Sedan flera år genomförs ett flertal regionala utbildningar inom det hälsofrämjande området. Erfarenheterna av dessa utbildningar är goda och efterfrågan stor. I denna handlingsplan har fyra områden identifierats som bör förstärkas. 1. Evidensbaserade metoder för medellånga interventioner i primärvården för patienter med alkoholmissbruk/beroende i linje med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård 2. Breddutbildning av alla personalgrupper för identifiering av patienter med riskfaktorer kopplade till levnadsvanor och livsvillkor i samverkan med enheten för Folkhälsa och social hållbarhet 3. Fördjupad utbildning kring beteendeförändring och samtalsmetodik för personal som arbetar med omhändertagande av patienter med riskfaktorer 4. Barnhälsovårdens utbildning för det nya nationella programmet för barnhälsovård för att ge alla ackrediterade enheter möjlighet att ta del av utbildningen Uppfö ljning av handlingsplanen Handlingsplanen kommer att noggrant följas upp och redovisas inom ramen för gängse delår- och årsredovisningar till hälso- och sjukvårdsnämnden fram till utgången av Projektsatsningen kommer att bli föremål för särskild granskning och utvärdering så att framgångsrika modeller kan breddinföras.
Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merSammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015
Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 September 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Generella rekommendationer... 3 Bakgrund...
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merEffektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs merDatum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne
Enheten för folkhälsa, området hälsoinriktad hälso- och sjukvård Anna Friberg 044-309 34 53, sms: 0768-87 07 49 anna.friberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-27 Dnr 1001045 1 (6) Ersättningsmodell
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600618 1 (7) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merPolitisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merDokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merFör en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merÅrsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter
Årsrapport folkhälsa 2016 Ny typ av folkhälsorapportering Eftersom hälsa och dess bestämningsfaktorer är långsamt rörliga mått har beslutats att större hälsobokslut för Norrbotten skall publiceras vart
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merSjälvstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen
Läs merÅrsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merLokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Läs merVarför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merStrategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merDokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-09 Dnr 1500377 1 (5) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merKoncernkontoret Region Skåne
Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet
Läs merÖversyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merYttrande över motion 2016:46 av Bengt Annebäck (MP) om att utveckla möjligheten att få Fysisk aktivitet på recept (FaR)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maja Wessel TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0032 Yttrande över motion 2016:46 av Bengt Annebäck (MP) om
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs merHälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)
Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet
Läs merÅrsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merYTTRANDE. Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson SVN
YTTRANDE Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson 2018-01-24 SVN 2018-2 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Synpunkter och konsekvensbeskrivning avseende Socialstyrelsens remissversion av Nationella riktlinjer
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella utvärdering 2014 Förbättringsområden fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor
Läs mer1. Bakgrund. Mål och avgränsningar
Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer
Läs merRCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige
RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC anser att Sveriges riksdag bör fatta ett beslut om ett årtal då Sverige ska vara rökfritt! Ett av de övergripande målen i den nationella cancerstrategin
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA
BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare, enhetschef Kunskapsstyrning 040-675 30 59 sven.oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-02 Dnr 1701054 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs mer18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN
18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN 2019-0765 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0765 Hälso-
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merUtredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merStrategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs mer25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN
25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
Läs merHandlingsplan fö r 2015 öch 2016 Strategisk plan fö r tandva rden i Regiön Ska ne.
Handlingsplan fö r 2015 öch 2016 Strategisk plan fö r tandva rden i Regiön Ska ne. Inledning och bakgrund Dokumentet Strategisk plan för tandvården i Skåne fastställdes av Regionfullmäktige den 2014-05-06
Läs merDokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna
Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merFolkhälsopolicy för Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merregiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna
Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer
Läs merDatum Dnr
Regionstyrelsen Charlotte Karbassi Stabschef ekonomi 040-675 36 41 Charlotte.Karbassi@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-08-31 Dnr 1604218 1 (7) Regionstyrelsen Ekonomiska åtgärder Ordförandens förslag
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Läs merSå kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet 2013- Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Styr- och ledningsperspektivet Jämlik hälsa Organisation
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs mer