Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Transkript

1 Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård

2 Vilka levnadsvanor handlar det om? Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

3 Hälso- och sjukvården har en viktig roll Patientmötet är en möjlighet att fånga upp och diskutera ohälsosamma levnadsvanor Läkare och sjuksköterskor har hög trovärdighet hos allmänheten Patienter är mottagliga för information och förändring i positiv riktning när samtal om levnadsvanor har koppling till det man söker för Brante,T. (2014). Den professionella logiken. Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber

4 Våra invånare är positiva till att diskutera levnadsvanor med vårdpersonal Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017

5 Förändringsvilja i några riskgrupper Källa: Nationella patientenkäten Gävleborg och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

6 Hur påverkas den patientupplevda kvaliteten? Patientupplevd kvalitet för besökare med och utan diskussion om levnadsvanor. NPE primärvård Gävleborg 2016 Tillgänglighet Den patientupplevda kvaliteten hos primärvårdsbesökare har jämförts i två grupper: för besökare som har haft och inte har haft ett besök som inkluderar diskussion om levnadsvanor. Den patientupplevda kvaliteten är högre i gruppen med diskussion om levnadsvanor i alla dimensioner Respekt och bemötande Kontinuitet och koordinering Information och kunskap Helhetsintryck Emotionellt stöd Delaktighet och involvering Besök med levnadsvanediskussion Besök utan diskussion om levnadsvanor Källa: Nationella patientenkäten Gävleborg och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

7 Principer för rangordning 1 10 Rekommendationer formuleras som åtgärder hälso- och sjukvården bör, kan eller kan i undantagsfall erbjuda vid ett visst tillstånd. Bör används för rekommendationer med prioritet 1 3 Kan används för rekommendationer med prioritet 4 7 Kan i undantagsfall används för rekommendationer med prioritet 8 10

8 Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Mål- och riskgrupper: Vuxna med särskild risk Vuxna som ska genomgå operation Barn och unga under 18 år Gravida Vuxna generellt som har ohälsosamma levnadsvanor Sjukdom (ex diabetes, astma, KOL, cancer, hjärtkärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression) Fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning Social sårbarhet (ex låg socioekonomisk ställning) Biologiska riskmarkörer (ex högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt eller fetma) Andra riskfaktorer (flera ohälsosamma levnadsvanor eller en olycksfallsskada) Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

9 Vuxna som ska genomgå operation Hälso- och sjukvården bör Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal med erbjudande om tillägg med nikotinersättningsmedel till vuxna som röker och som ska genomgå operation (prioritet 1) Erbjuda rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för rökavvänjning (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal till vuxna som ska genomgå en operation och har ett riskbruk av alkohol (prioritet 3)

10 Det här har Region Gävleborg Rutin Operationsförberedande remiss Patientinformation

11 Barn och unga under 18 år Hälso- och sjukvården bör Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till unga under 18 år som har ett tobaksbruk (prioritet 3) Erbjuda webbaserad intervention till unga under 18 år som har ett tobaksbruk (prioritet 3) Erbjuda rådgivande samtal till unga under 18 år med bruk av alkohol (prioritet5) Erbjuda rådgivande samtal till unga under 18 år som är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 3)

12 Gravida Hälso- och sjukvården bör Erbjuda Rådgivande samtal till gravida som röker (prioritet 1) Erbjuda rådgivande samtal till gravida som snusar (prioritet 3) Erbjuda rådgivande samtal till gravida med bruk av alkohol (prioritet 2) Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till gravida som har ohälsosamma matvanor och som är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 2)

13 Centrala rekommendationer- ssk risk Levnadsvana (Daglig) Rökning (prio1) Riskbruk av alkohol (prio3) Otillräcklig fysisk aktivitet (prio2) Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Rådgivande samtal Rådgivande samtal med eller utan tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet eller aktivitetsmätare Ohälsosamma matvanor (prio1) Kvalificerat rådgivande samtal Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

14 Åtgärder i riktlinjerna Typ Tid Innehåll Metod Enkla råd Vanligvis mindre än 5 min Korta standardiserade råd Traditionell rådgivning Rådgivande samtal Vanligvis 5 15, ibland upp till 30 min En längre patientcentrerad dialog Patientcentrerad metod (oftast motiverande samtal MI) Kvalificerat rådgivande samtal Oftast längre än rådgivande samtal, vanligen flera samtal Behandling av rådgivare som är väl utbildad i såväl levnadsvanan som teoribaserad metod KBT-inriktad metod (kompletteras med MI om patienten behöver motiveras) Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

15 Metoder för enkla råd och rådgivande samtal

16 Identifiera Bedöm motivation Erbjud åtgärd Följa upp Dokumentera Ge patienten kunskap, verktyg och stöd att förändra sina levnadsvanor Uppmuntra och förstärka patienterna till ett hälsofrämjande val Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

17 Vikten av att dokumentera levnadsvanor och åtgärder Synliggöra patientens levnadsvanor så att hjälp kan erbjudas Möjliggör uppföljning av patienten Lokal uppföljning och Nationella jämförelser

18 Dokumentation - Åtgärdskoder Dokumentera enligt rutin Melior/Elvis: Levnadsvanor- dokumentation i Melior och Elvis. Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg PMO: Levnadsvanor- dokumentation i PMO. Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg,

19

20 Hänvisning Tobaksfrihet Förändrade alkoholvanor Ökad fysisk aktivitet

21 Styrgrupp/LPO Prevention och goda levnadsvanor Ordförande och programområdesansvarig : Johan Kaarme Anders Rhodin Camilla Larssen Hanna Höghielm Kristina Granevåg Kristina Lingman Lars Svennberg Stefan Cederqvist Susanna Björklund Susanne Cliffoord Tommy Lundmark Anna-Karin Howell Hälsoval Kommun Arbetsgrupper/ Aktiviteter-projekt

22 Projekt/aktiviteter och ansvarig KVÅ-kodning samt dokumentation. Ansvarig: Stefan C med hjälp av Therese Martinell 2. Uppföljning av indikatorer och målstyrning (månatligt?) Ansvarig: Hanna H/Camilla L 3. Stöd till implementering av systematiskt förbättringsarbete med levnadsvanor i verksamheterna. Ansvarig: Johan K/Hanna H. JK kollar upp en väg i med VC, vem är kontaktperson inom resp VO 4. Rök och alkoholfri i samband med operation- Stark för kirurgi. Ansvarig: Johan K, Johan kontaktar VC Kir, Orto och Anestesi-- säkerställa dokumentation och uppföljning 5. Individuellt anpassade insatser för jämlik vård, resurseffektivitet framtagande av stödmaterial med länkar att använda för vårdgivare i samtalet med pat. Insatser individuellt eller i grupp; appar, nätlösningar andra åtgärder? Ansvarig: Ulrika Olsson, folkhälsa- hållbarhet Stödresurs från avdelning Folkhälsa och hållbarhet till de olika projekt/aktiviteter 1.Sara Sjölin 2.Camilla Larssen 3.Hanna Höghielm 4.Ulrika Olsson 5. Ulrika Olsson 6.Ulrika Olsson 7.Camilla Larssen 8.Sara Sjölin 6. Hälsosamma levnadsvanor vid psykisk ohälsa. Ansvarig: Charlotte Agnevik Jonsson (Hanna H meddelar) 7. Hälsosamma levnadsvanor vid cancerbehandling och rehabilitering. Ansvarig: Kristina Granevåg 8. Utvärdera möjligheterna till att utöka antalet hälsosamtal till fler invånare och åldersgrupper. Ansvarig: Sara Sjölin

23 Diskussionsfrågor? Hur prioriterat är arbetet med ohälsosamma levnadsvanor hos er? Hur kan arbetet utvecklas? Finns upparbetade kontakter med relevanta remissinstanser? Livsstilsmottagning, tobaksavvänjare, beroendeenhet, dietister etc.