Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Transkript

1 Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av diabetes typ 2 30 % av all cancer kan förebyggas med bra matvanor, tillräcklig fysisk aktivitet och rökstopp. Karin Kauppi, dietist SWESPEN 9 maj 2012 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? I Sverige har hälften av alla kvinnor och 65 % av alla män minst en ohälsosam levnadsvana. beror en femtedel samlande sjukdomsbördan på ohälsosamma levnadsvanor. Saknas enhetlig praxis för hälsofrämjande arbete i vården Socialt utsatta grupper har oftare ohälsosamma levnadsvanor. Vi har inte råd att inte jobba förebyggande Målet med riktlinjerna Evidensbaserade metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändringar av levnadsvanorna: Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor 1

2 Metoder för att påverka levnadsvanor i mötet med den enskilda patienter Gäller vuxna. Omfattar all hälso- och sjukvård. Åtgärder: Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid Ohälsosamma matvanor hos vuxen Hur allvarligt är tillståndet? Kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död Rekommendation: HoS bör erbjuda Kvalificerat rådgivande samtal Socialstyrelsen medveten om att detta är resurskrävande och bedömningen är också att det är den levnadsvana som Hälso- och sjukvården lägger minst resurser på. Prioriterade grupper Ohälsosamma matvanor hos gravid vuxen med övervikt/fetma vuxen med hypertoni vuxen med hyperlipidemi vuxen med diabetes vuxen med genomgången hjärtinfarkt/hjärtsjukdom vuxen med depression vuxen med schizofreni Kartlägga behovet av åtgärder Utgår från livsmedelsverkets kostråd och Svenska Näringsrekommendationer (SNR) Fångar relevanta matvanor ur folkhälsosynpunkt Fångar personer som är i störst behov av åtgärder Är validerade Möjliggör uppföljning av förändringar, individ/grupp 2

3 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotsaker? Två gånger per dag eller oftare 3 p En gång per dag 2 p Några gånger i veckan 1 p En gång i veckan eller mer sällan 0 p 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär? Två gånger per dag eller oftare 3 p En gång per dag 2 p Några gånger i veckan 1 p En gång i veckan eller mer sällan 0 p 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt? Tre gånger i veckan eller oftare 3 p Två gånger i veckan eller oftare 2 p En gång i veckan 1 p Några gånger i månaden eller mer sällan 0 p 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Två ggr/dag eller oftare 0 p Dagligen 1 p Några gånger i veckan 2 p En gång i veckan eller mer sällan 3 p 5. Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Helhetsgrepp om nutritionen Kostindex 9-12 p = följer i stort rekommendationerna (10 %) 0-4 p = betydande ohälsosamma matvanor (20 %) Frukost ingår inte i kostindexet Indikerar behov av extra uppmärksamhet ihop med låga poäng och samtidig övervikt/fetma Två sidor av samma mynt! 3

4 Pilotmodell Implementering på Akademiska Startat med pilotavdelningar Varför? Erfarenhet av riktlinjeprocessen Prova i liten skala hitta basrutin Resursåtgång? Testa dokumentation in/utdata Ge avdelningar/mottagningar redskap att på ett standardiserat sätt hitta patienter som behöver hjälp Erbjuda bra matrutiner på avdelningen 5-12 poäng Ingen åtgärd 4. Screening poäng - Erbjuda BMI kvalificerat rådgivande När? samtal med dietist Vad görs idag? MI-anda Risk för undernäringannan nutritionsåtgärd DOKUMENTATION 6. Åtgärd Kvalificerade rådgivande samtal 5 dietistbesök 7. Uppföljning 6 månader BMI Vilka? Prioriterade patientgrupper Intresse för förebyggande arbete Delvis befintlig struktur för att ta hand om patienter med ohälsosamma matvanor Representera olika divisioner 3. Utbildning till personal Vad innebär riktlinjerna? Vad är bra mat? Hur samtalar man om mat? Hur man dokumenterar i datajournalen 2. Kartläggning av rutiner på avdelningen 1. Information till chefer Utvärdering - Enkät till personal Hur upplevs det att ställa frågorna? Hur upplevs det att motivera till vidare åtgärd? Utdata: Andel tillfrågade Andel med ohälsosamma matvanor (0-4p) Andel som fått åtgärd Andel som förbättrat matvanorna (> 4 p) Erfarenheter 98 tillfrågade patienter, 25 % har ohälsosamma matvanor, varav hälften har träffat dietist 1-5 ggr Positiv respons från avdelningschefer och personal! Strukturen ses som hjälp, ej pålaga! Personlig reflektion Upplägget för kontakten skiljer sig inte från mitt vanliga arbete som dietist när jag träffar patienterna. Det handlar om att kartlägga matvanorna, hitta de goda strukturerna att bygga vidare på, att hjälpa patienten att identifiera sina problemområden och att utifrån det formulera tydliga, konkreta mål att arbeta med i vardagen. Patienterna har haft matrelaterade problem och sjukdomar att ta hänsyn till i kostrådgivningen/behandlingen Kontakt med avdelningar ger ringar på vattnet Upplägget för kontakten skiljer sig inte från vanligt dietistarbete! Tack för er uppmärksamhet! 4

5 Hur lyckas vi implementera med bredd? Ta tillvara befintliga rutiner* och program Registrera det som redan görs standardiserat och sökbart Ge avdelningar/mottagningar redskap att på ett standardiserat sätt hitta patienter som behöver hjälp *Malnutritionsscreeningsmallen Vikt vid inskrivning BMI vid inskrivning Ätproblem Viktutveckling ofrivillig viktnedgång/viktuppgång Riskbedömning malnutrition risk för undernäring/ingen risk Fem frågor om matvanor- kostindex 0-4 Dokumentationsrutin som beslutsstöd för åtgärd Standard vårdplan undernäring Standard vårdplan Ohälsosamma matvanor Styrkort, vårdavtal och handlingsplan Utvecklingsmål - Implementering av SoS nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Införandet ska ha påbörjats för samtliga levnadsvanor. Ett arbete med riktlinjernas process indikatorer ska ha påbörjats. Arbeta för enhetliga metoder och rutiner i Cosmic för hela landstinget Målrelaterad ersättning Hälsoinriktad hälso - & sjukvård Utveckla systematiskt arbetssätt för riskbedömning av nutrition/ohälsosamma matvanor för patienter på vårdavdelningar enligt SoS nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. (2 miljoner) 2012 Säker hälso- & sjukvård Minska förekomst av malnutrition Riskbedömning och planering av åtgärder för riskpatienter ska genomföras och dokumenteras för inneliggande patienter 65 år och äldre. (Senior Alert) (2,4 miljoner) I sjukhusets handlingsplan omfattas alla patienter av malnutritionsscreeningen 5