DIETISTERS SAMTAL OM LEVNADSVANOR. Projektgruppen Karin Kauppi, Christin Anderhov Eriksson, Maria Franzén, Cecilia Hellberg, Satu Kettunen
|
|
- Kurt Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DIETISTERS SAMTAL OM LEVNADSVANOR Projektgruppen Karin Kauppi, Christin Anderhov Eriksson, Maria Franzén, Cecilia Hellberg, Satu Kettunen 1
2 AGENDA 1. Projektgruppen 1. Höstens arbete. 2. SoS riktlinjer för sjukdoms -förebyggande metoder TITEL i 3. Dietistens roll i detta arbete. VERSALER 1. Primärvård Slutenvård 2. Implementering och ansvar 4. SoS webutbildning 5. RIV arbetet för matvanor 6. NCP i arbetet med levnadsvanor
3 DRFs LEVNADSVANEPROJEKT STYRGRUPP Elisabeth Rothenberg Margareta Nydahl Sophie Cairns f d Rodebjer PROJEKTKOORDINATOR Karin Kauppi 40 % LOKALA PROJEKTLEDARE Maria Franzén, Göteborg 50 % Christin Anderhov Eriksson, Linköping 40 % Cecilia Hellberg, Skellefteå 70 % Satu Kettunen, Gävle 50 %
4 YRKESFÖRENINGAR Som fått medel från socialstyrelsen Läkare Sjuksköterskor Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Barnmorskor Psykologer Dietister
5 PROJEKTMÅL Skapa en grund för utökat samarbete med övriga professioner Samtliga dietister inom hälsooch sjukvården ska ha kännedom om Riktlinjerna Dietister ska känna ansvar att arbeta med samtliga levnadsvanor Utgöra resurs för att öka kunskapsnivån inom matvaneområdet för övriga professioner
6 HÖSTENS AKTIVITETER Möten med dietister, andra professioner och implementeringsansvariga Utställare vid Dagens Medicins Livsstil och hälsa Utställare Riksstämman Samarbete med övriga professioner Deltar i Socialstyrelsens projektgrupp för webutbildning Artiklar och ledare i DA Framtagande av presentationer och broschyrer Hemsida Blogg och nyhetsbrev Nätverk för dietister inom implementering
7 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Dietisternas riksförbund
8 SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETE - ingår i hälso- och sjukvårdens uppgifter. I hälso- och sjukvårdslagen när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdomar eller skada. Propositionen En förnyad folkhälsopolitik att hälso- och sjukvården bör i större utsträckning integrera ett sjukdomsförebyggande perspektiv i det löpande arbetet.
9 SKL POSITIONSPAPPER OKTOBER 2013 Hälsofrämjande arbetssätt är tillämpbart i all vård och behandling och rehabilitering men kan ha olika inriktning Sjukdomsförebygg ande insatser kan vara en del i pågående behandling av sjukdom
10 VARFÖR riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder JÄMLIK HÄLSA
11 "Ett hälsofrämjande möte handlar i grunden om ett förhållningssätt. Att använda den tid man har till förfogande för att på olika sätt stärka individen i den situation hon/han befinner sig."
12 HÄLSOFRÄMJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT
13 TRADITIONELL RÅDGIVNING Traditionellt har man inom vården gett råd gett information varnat och hotat om konsekvenser. Expert (dietist) - Patient Expert Patient
14 ATT SAMTALA OM LEVNADSVANOR Lyssna Se till patientens egen berättelse och se patienten som expert när det gäller sin egen person och sina upplevelser. Respektera patientens autonomi Behovet att bestämma själv Acceptera patienten och dess val Duger jag som jag är? Ha tilltro till patientens egen förmåga Vägled när patienten önskar vägledning
15 MOTIVERANDE STRATEGIER Social cognitive theory Health belief model Theory of planned behaviour Stages of change/transtheoretical model Motiverande samtal (MI) Kognitiv beteende terapi (KBT)
16 RÅDGIVNINGSNIVÅER ENKLA RÅD Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer. Ingen särskild uppföljning. Tar max 5 minuter. Kan kompletteras med skriftlig info RÅDGIVANDE SAMTAL Dialog mellan personal och patient, anpassad till personens ålder, hälsa och risknivå. Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel, skriftlig information och särskild uppföljning. Oftast minuter KVALIFICERAT RÅDGIVANDE SAMTAL Såsom rådgivande samtal men oftast längre, ca minuter. Kan inkludera motiverande strategier. Strukturerat, teoribaserat samtal som genomförs av särskilt utbildad personal
17 DIETISTENS ROLL i arbetet med ohälsosamma levnadsvanor Vilken roll vill och kan vi ta?
18 PRIMÄRVÅRD
19 PRIMÄRVÅRDSDIETISTER -TANKAR OM ARBETET MED LEVNADSVANORNA Positivt inställda! Behöver mer kunskap om tobak och alkohol. Känner sig trygga i att samtala om fysisk aktivitet med patienten. Skriver FaR recept. Skulle kunna skriva fler.. Samtal om ohälsosamma matvanor Självklart. De flesta har någon utbildning inom samtalsmetodik. Hinder Kunskap, tid, resurser, kan inte skriva in KVÅ koder mm.
20 PRIMÄRVÅRDSDIETIST - TANKAR OM PRIORITERADE GRUPPER MED OHÄLSOSAMMA MATVANOR gravida vuxen med övervikt/fetma vuxen med hypertoni vuxen med hyperlipidemi vuxen med diabetes vuxen med genomgången hjärtinfarkt/hjärtsjukdom vuxen med depression, ångest vuxen med schizofreni
21 ANDRA REAKTIONER Mycket frustration, oro och besvikelse över att dietisten glöms bort, körs över, nonchaleras i det sjukdomsförebyggande arbetet...
22 ... Jag är legitimerad dietist som på grund av dålig arbetsmarknad för dietister utförde olika jobb under långtid. Jag jobbade som tolk på vårdcentraler där distriktssköterskor gav kostråd till patienter som vill gå ner i vikt inför bröst operation. Det kändes som en kniv i hjärtat under tiden jag tolkade. Sjuksköterskor har tagit över vårt roll i samhällen. De ger kostråd på VC, BVC, skolor och överallt. Jag och många andra dietister måste gå arbetslösa och försörja oss på a-kassa efter många års studier inom kost och förebyggande hälsa. Jag hoppas att en vacker dag fungerar samhälle på ett riktigt sätt då alla ska ha sina riktiga roller. Dietist rollen ska respekteras och värderas på ett riktigt sätt. Trevlig helg mvh/m
23 .. Som nyexaminerad arbetslös dietist blir jag både arg, ledsen och frustrerad över den rådande situationen som råder för vår yrkesprofession dvs bristen på jobb!! Inte desto mindre arg blir jag när jag läser om SoS nya nationella riktlinjer där dietisten INTE ses som en självklar roll för de kvalificerade rådgivande samtalen om just ohälsosamma matvanor! Här hade det kunnat öppnas upp en dörr för oss dietister att äntligen komma in som en mer självklar yrkesgrupp i primärvården! Att SoS och SLV arbetar fram en webbutbildning för att utbilda andra yrkesgrupper för att utföra dessa samtal som vår profession, enligt min mening, skulle ha ensamrätt på med tanke på vår kunskap och utbildning får mig att bli riktigt frustrerad! Hur ser dialogen mellan DRF och SoS/SLV ut med hänsyn till just detta? Kan vi påverka eller be om hjälp att uppmärksamma oss och få hjälp därifrån att trycka på att det faktiskt är just vår yrkesprofession som behövs?! Hur ska vi kunna uppmärksamma vår betydelsefulla roll till övrig hälso- och sjukvård om inte myndigheter hjälper oss? Utan snarare går emot oss..? Politikerna har ju redan bestämt sitt då vi blev exkluderade ur Krav- och kvalitetsboken och situationen känns så hopplös! Jag kontaktade själv ledamötena i HSU och fick till svar att behovet av dietister inte var tillräckligt stort! Vilken verklighet lever dem i undrar jag då.... Hälsningar L
24 ANDRA REAKTIONER Varför är dietistens varumärke så svagt? Vad kan vi göra åt det?
25 SLUTENVÅRD Patienter i slutenvården/ specialistvården har ofta sjukdomar som kräver upprepade vårdkontakter. Här finns ofta en förändringsbenägenhet som är viktig att ta tillvara. Vid kroniska sjukdomar borde det vara en självklarhet med rådgivning om levnadsvanor.
26 EN ANNAN SIDA AV OHÄLSOSAMMA MATVANOR Vid många sjukdomstillstånd kan Livsmedelsverkets generella råd behöva modifieras Patienter med undernäring eller risk för att utveckla undernäring kan inte alltid identifieras med kostindex Screening och rutin för nutritionsbehandling är en viktig del av arbetet med ohälsosamma matvanor
27 EN ANNAN SIDA AV OHÄLSOSAMMA MATVANOR Nationella indikatorer för God Vård (SoS, 2009) Optimerat nutritionsstatus ger patienterna bättre förutsättningar att hantera grundsjukdom, sekundära sjukdomar och medicinsk behandling. Optimerat nutritionsstatus bidrar till ökad livskvalitet för patienten och minskat behov av sjukhusvistelse.
28 EXEMPEL PÅ REAKTIONER - SLUTENVÅRDSDIETISTER Delvis relevant, men vi dietister som jobbar inom slutenvården träffar inte lika många patientgrupper som är aktuella Mer relevant inom primärvården Kir: Nej Njur: Ja där frågar man redan om alkohol, rökn, motion Relevant kanske framför allt i öppenvård Jobbar mest med undernäring
29 PROBLEM Vårdprocessen Ohälsosamma matvanor måste kopplas samman mellan slutenvård och öppenvård för att fungera
30 MAIL 17 OKTOBER 2013: ska vi på sjukgymnastiken här på SU/Mölndal börja använda oss av infobroschyren om hälsosammare levnadsvanor. Inför detta tänkte jag bara kolla med dig om hur läget är här i GBG med omnejd. Har de flesta vårdcentraler (el motsvarande) dietister? Krävs det i så fall remiss för att komma dit eller kan pat söka själv? Det känns viktigt att veta att man lämnar ut bra och fungerande information, om patienterna frågar efter att ha tittat i broschyren!
31 MATVANOR Ska vi arbeta med friska? Är patienter på sjukhus för sjuka för att förändra sina levnadsvanor? Hur ser du på vår roll i detta arbete? Är riktlinjerna bara till för de som arbeta inom primärvård?
32 SOM DIETIST KAN DU Tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt Identifiera individer med ohälsosamma levnadsvanor Uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal kring matvanor och med kompletterande utbildning kvalificerat rådgivande samtal om tobak Erbjuda åtgärd Ge enkla råd och rådgivande samtal i samtal kring tobak, alkohol och fysiska aktivitet.
33 SoS WEBBUTBILDNING MATVANOR
34 SOCIALSTYRELSENS WEBUTBILDNING Samarbete med SLV, SSF och nu DRF Bas och fördjupning Faktadel (SLV) Samtalsdel Patientfall Bedömningsunderlag Vägledning
35 SoS WEB-UTBILDNING
36 RIV - MATVANOR PROJEKTETS SYFTE Att skapa förutsättningar för jämförbar data inom området levnadsvanor nationellt och regionalt samt möjlighet att ta ut data lokalt för användande i verksamhetsutveckling.
37 MATVANOR Vilka faller ut? Vem ska göra vad? Hur ska vi utvärdera? KVÅ koder
38 MATVANOR - KVÅ KODER DV143 KVALIFICERAT RÅDGIVANDE SAMTAL Rådgivande dialog om matvanor anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar som utförs i enlighet med en beteendevetenskaplig metod som är teoribaserad och/eller strukturerad. Åtgärden kan inkludera receptbok, matdagbok och annat skriftligt material När ska dietister använda KVÅ-kod DV143? Hur ska koden definieras? Brett eller smalt? Tillsammans med övriga KVÅ-koder och NCP Viktigt att ta utdata på resurs och kombination med andra koder?
39 KVÅ-KODER ÖVRIGA LEVNADSVANOR TOBAK ALKOHOL Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal DV111 DV112 DV113 Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal DV121 DV122 DV123 Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal DV132 DV133 Enkla råd FYSISK AKTIVITET DV131
40 NCP
41 HUR KOPPLAR VI ARBETET MED LEVNADSVANOR TILL NCP?
42 SAMTAL OM LEVNADSVANOR DOKUMENTATION ENLIGT NCP? Anamnes Fokus är samtalet! Nutritionsdiagnos patienten styr Nutritionsåtgärd Var lägger du som dietist fokus? Vad är patientens fokus? Anamnesens / utredningens kategorier Uppföljning / utvärdering Kost och nutritionsrelaterad information Antropometriska mätningar Biokemiska data Nutritionsrelaterade fysiska fynd Patient bakgrund Nutritionsåtgärdernas fyra kategorier: Plan för mat måltider och /eller annan typ av näring Nutritionsundervisning Samtalsbehandling Samordning och vårdplanering nutrition
43 SAMTAL OM LEVNADSVANOR DOKUMENTATION ENLIGT NCP? REMISS Man som vid 40-årskontrollen befanns ha höga blodfetter, bukfetma, gränsvärde blodtryck och fetma. Arbetar som ekonom på ett större företag. Gift, 2 barn i skolåldern. Röker ej. Sporadisk motion. Tacksam kostråd! Se lab.lista Vikt: 110 kg. 176 cm Längd: BMI: 35.5 Midja: 128 BP: 170/90 Kolesterol: 7.0 LDL 4.2 HDL 0.7 Fysisk aktivitet: 30 min promenad/vecka
44 SAMTAL OM LEVNADSVANOR DOKUMENTATION ENLIGT NCP? Exempel 1: Maten traditionellt dietistarbete styr dietisten samtalet eller patienten, kanske förväntningar från båda parter? Exempel 2: Fysisk aktivitet patienten är mest motiverad till att öka sin fysiska aktivitet
45 45 SAMTAL OM LEVNADSVANOR DOKUMENTATION ENLIGT NCP? Exempel 1 Nutrition prescription Olämpligt intag av fett samt för stort oralt intag relaterat till dagligt intag av feta charkuterivaror och feta mejeriprodukter vilket yttrar sig som blodfettsrubbning totalkolesterol 7.0 och BMI 35.5 Nutritionsdiagnos: Olämpligt intag av fett. (NI 5.6.3) För stort oralt intag.(ni 2.2) Nutritionsåtgärd: Plan för mat / måltider. Byte av bordsmargarin och matfett i matlagning. Minskad användning av feta mejeriprodukter i matlagning med 50%. Byte av mellan- och kvällsmål enligt överenskommelse. Uppföljning: Användning av feta mejeriprodukter. Typ av mellan- och kvällsmål. Följ blodfetter och viktutveckling.
46 SAMTAL OM LEVNADSVANOR DOKUMENTATION ENLIGT NCP? Exempel 2 Samtalsbehandling För låg fysisk aktivitet relaterat till stillasittande arbete och fritid vilket yttrar sig som fetma BMI 35.5 och höga blodfetter totalkolesterol 7.0 mmol /l, promenad max 1 g/ vecka 30 minuter Nutritionsdiagnos: För låg fysisk aktivitet (N.B 2.1) Nutritionsåtgärd: Samtalsbehandling enligt MI med målformulering (C-2.2) kompletteras med fysisk aktivitet på recept 3x30 minuters promenad per vecka Uppföljning: Mängden fysisk aktivitet per vecka i minuter Blodfetter Vikt
47 ATT DISKUTERA Hur kan vi arbeta med riktlinjerna: Referensgrupperna Lokalföreningarna DRFs styrlse Vilken roll kan du du/referensgruppen/ dietistgruppen lokalt ha i arbetet med att implementera riktlinjerna i det vardagliga arbete? Vilka hinder och möjligheter ser du?
48 48
49 MATVANOR - KVÅ KODER DV141 ENKLA RÅD Information och korta, generella råd och rekommendationer om matvanor. Kan kompletteras med skriftligt material. DV142 RÅDGIVANDE SAMTAL Rådgivande dialog om matvanor anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar. Åtgärden kan inkludera receptbok, matdagbok och annat skriftligt material. DV143 KVALIFICERAT RÅDGIVANDE SAMTAL Rådgivande dialog om matvanor anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar som utförs i enlighet med en beteendevetenskaplig metod som är teoribaserad och/eller strukturerad. Åtgärden kan inkludera receptbok, matdagbok och annat skriftligt material
50 Uppmärksamma OHÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR? När ska jag ställa frågan? Ska jag fråga om alla levnadsvanor? När är det är relevant?
51
52 RIV EXEMPEL MATVANOR
53 ATT FÖLJA UPP Kvalitetsindikator 8 - matvanor
54 ATT FÖLJA UPP Kvalitetsindikator 9 - matvanor
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merDokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merSjälvstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merSJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC
SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Läs merKortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Läs merAGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merHandledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merDokumentation av levandsvanor grundnivå
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (8) Dokumentation av levandsvanor grundnivå Berörda enheter Alla vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Syfte Enhetlig journalföring av samtal om levnadsvanorna
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merStruktur, rutiner och utbildning
Struktur, rutiner och utbildning Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Struktur Socialstyrelsens uppföljning av Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merPatientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta
Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merLena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Läs merLandstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn
Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merArbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter
Läs merEffektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merEnkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län
Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merPsykisk ohälsa inom första linjens vård
Psykisk ohälsa inom första linjens vård St: Gertrud i Malmö 2013-03-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund www.sjukgymnastforbundet.se www.facebook.com/sjukgymnastforbundet
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merEn kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016
En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016 Sammanfattning Sammanfattning, forts. Mellan 70-80 procent av samtliga tillfrågade har arbetat inom primärvården i längre
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merBättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert
Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merRådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)
Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors
Läs merDokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merLevnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.
Godkänt den: 2017-02-26 Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala Innehåll Inledning...3 Rökning...3 Snusning...3 Riskgrupper...3 Frågor om tobak...3 1. Rökvanor...3 2. Snusvanor...3 Bedömning
Läs merFysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merregiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merSystematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merÅrsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella utvärdering 2014 Förbättringsområden fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merSå kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Läs merMI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna
Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merUtbildning för samtal om bra matvanor
Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten
Läs merTobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs mer1. Bakgrund. Mål och avgränsningar
Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer
Läs merAtt vårda sin hälsa. i Sverige
Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade
Läs merHälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset
Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merRegionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs merLevnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Läs mer