Matprat i primärvården

Transkript

1 Matprat i primärvården november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen

2 Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om matvanor Matvanor komplext, måste få utrymme Till rådgivande samtal behövs kunskap om matvanor Alla behöver säga samma sak Livsmedelsverket självklara källan

3 Om Livsmedelverket Varför samtal om bra matvanor? Vad är bra matvanor? Hur går processen till att ta fram kostråd? Hur kan man jobba i primärvården?

4 Livsmedelsverket arbetar för Säker mat och bra dricksvatten Att informationen om maten är pålitlig, så ingen blir lurad Främja bra matvanor

5 GD Annica Sohlström

6 Matvanor största risken för ohälsa Sverige Källa: WHO Global burden of disease

7 Vilka matvanor spelar störst roll? Sju av tio äter för mycket salt* Nio av tio äter för lite fullkorn* Två av tio äter 500 gram f&g per dag* Bättre matvanor kan minska förekomsten av de stora folksjukdomarna, som hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes och cancer. *Riksmaten

8 De svenska kostråden

9 Råden på en minut

10 Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

11 Sökning och kvalitetsbedömning Forskningsfrågor Expertgrupp Litteratursökning Sammanfattningar abstract (relevans) Hela artiklar Artiklar - värdera kvalitet studiedesign Utesluta Utesluta Granskas av 2 experter Ta med om någon säger ja Uteslut om båda säger nej Granskas av 2 experter Värdera kvalitet - konsensus Study quality A Study quality B Study quality C

12 Studiekvalitet och evidensgrad Studiekvalitet är studien tillräckligt bra för att ta med i bedömning? Evidensgrad Är den sammanvägda slutsatsen av flera studier stark eller svag.

13 Sökning och kvalitetsbedömning, exempel: socker kopplat till ohälsa Abstracts from database search: 2743 Abstracts from other sources: 4 Articles ordered in full text: 89 Included articles: 17 Study quality A: 0 Study quality B: 15 Study quality C:2 Sonestedt et al Food and Nutrition Research 2012

14 Slutsatser -socker Ett samband mellan konsumtion av sockersötade drycker och risk för typ 2 diabetes bedömdes som troligt (probable). För övriga söta livsmedel och socker totalt sett fanns inte tillräckligt med studier för att kunna bedöma samband med några riskfaktorer och utfall (glukosintolerans, blodtryck, LDL etc.) Bedömningen blev att inga slutsatser kan dras (limited -no conclusion) Sonestedt et al Food and Nutrition Research 2012

15 Det viktigaste i NNR 2012 Starkare vetenskapligt stöd för de råd vi har idag Fokus på helheten i kosten Viktigare med typ av fett och kolhydrater, inte mängd Mer plats för enkelomättat fett Höjt rekommenderat intag av selen och vitamin D

16 Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

17 Riksmaten visar: Matvanorna är bättre det finns mycket kvar att göra Unga vuxna äter sämst Lägsta intaget av frukt och grönt, fisk och skaldjur Lågt intag av fibrer och fullkorn Högt intag av söt och fet mat Svårt att få tillräckligt med vitamin D, folat och järn speciellt bland unga kvinnor

18 Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

19 Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

20 Hitta ditt sätt nytt grepp i kommunikationen Inspiration och matglädje Det behöver inte vara så svårt Det finns många olika sätt Konkreta tips Även små förbättringar är bra för hälsan

21 Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

22 Vad gör Livsmedelsverket för att förbättra matvanorna? Råd om bra matvanor 7 förslag på åtgärder Stödja vården i samtal om mat Nationellt nätverk för bra matvanor Nationellt kompetenscentrum för offentliga måltider Minska saltinnehållet i maten Nyckelhålsmärkning Regler för obligatorisk berikning

23

24 Implementering Fem exempel Hälsoundersökning/hälsosamtal Hälsokoordinatorer Livsstilsmottagningar Hälsocenter Korta sammanfattande råd 2017 Ipsos Hantering och rutiner för arbetet med ohälsosamma matvanor varierar stort överlag finns ingen tydlig bild av hur arbetet bedrivs eller vad som fungerar bättre respektive sämre

25 Kvalificerat rådivande samtal Dietister Sjuksköterskor med kortare eller längre utbildning Enkla råd Alla på vårdcentralen Korta sammanfattande råd - folkhälsomål

26 Har landsting/regioner utbildning till sin personal?

27 Livsmedelsverket och Socialstyrelsens webbutbildningen Uppdelad i tre delkurser

28 Delkurs 1 Kostråd Kapitel 1 Samband mellan kost sjukdom Bildspel 8 minuter Cancer Hjärt-/kärl Högt blodtryck Diabetes Övervikt och fetma Hur påverkar maten Hålla vikten och håll igång Mer om cancer, WCRF Hur påverkar maten Olika typer av fett Levnadsvanor Kostbehandling Ökad risk för sjukdom

29 Delkurs 1 kostråd Kapitel 2 Näringsämnen och rekommendationer Bildspel 16 minuter Att mäta energi Olika enheter Näringsrekommendationer Fett Kolhydrater och fibrer Protein Vitaminer och mineraler Vem behöver kosttillskott? Test och info Sammanfattning Energiprocent Olika Typer Hur mycket energi? Länk till mer info Fibrer och socker Vad är bra vad är dåligt och vilken mängd är ok Hur mycket energi? Länk till mer info Hur mycket energi? Länk till mer info Folat/folsyra Selen Järn D-vitamin Kosttillskott

30 Delkurs 1 kostråd Kapitel 3 Livsmedelsverkets kostråd Bildspel 26 minuter Test Mer grönsaker och frukt. Mer fisk och skaldjur Mer rörelse i vardagen Byt till fullkorn Byt till nyttiga matfetter Byt till magra mejerier Minder rött kött och chark Mindre salt Minder socker Håll (energi)balansen Måltidsordning Vad kommer du ihåg Mer, byt till mindre Varför, Hur mycket? Tips till patienten Varför, Hur mycket? Tips till patienten Kan jag äta all fisk Varför Tips till patienten Varför Vad är fullkorn Tips till patienten Varför, Hur mycket? Tips till patienten Varför, Hur mycket Tips till patienten Varför, Hur mycket? Tips till patienten Varför, Hur mycket? Men jod då? Tips till patienten Varför, Hur mycket? Se särskilt upp med Varför Tips till patienten Frukost, Lunch och middag, Mellanmål Skiftarbete och måltidsordning Test om fullkorn Test mättat omättat fett

31 Sundkurs

32 BYT TILL magra mejeriprodukter Välj magra, osötade produkter D-vitaminberikade Nyckelhålsmärkta 2-5 dl är en lagom mängd

33 MINDRE rött kött och chark Ät mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram i veckan (tillagad vikt) Endast en mindre del bör vara chark Nyckelhålsmärkt Välj med omsorg om miljö och djurhälsa

34 MINDRE salt Välj mat med mindre salt Mindre salt i matlagningen Använd joderat salt

35 MINDRE socker Håll igen på godis, bakverk, glass och annat med mycket socker Minska särskilt på söta drycker

36 Nyckelhålet enkelt att välja nyttigt mindre socker mindre salt mer fibrer/fullkorn nyttigare och/eller mindre fett - jämfört med andra livsmedel av samma typ

37

38 Mycket mer information finns på livsmedelsverket.se Prenumerera på nyhetsbrev om mat och hälsa