AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Transkript

1 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Dietistens roll i preventionsarbetet Non communicable disease - NCD Fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom > 65 år 2 av 3 minst två kroniska sjukdomar Många går att förebygga 90% av dem som dör i kronisk sjukdom hade en diagnos som går att förebygga Sjuklighet och dödsorsaker i Europa Ej kommunicerbara sjukdomar 80% Cirkulatoriska sjukdomar (hjärta- kärl och stroke) ca 50% Cancer ca 20% KOL (12%) och diabetes (3.5%). Alkohol står för ca 6.5% av alla dödsfall Rökning ca 27% bland dem över 15 yrs WHO Leading causes of death in Europe: fact sheet

2 The Vienna declaration WHO Eurpe, Ministrar för hälsa, experter Ställde sig bakom WHOs arbetet från 2011 när det gäller NCD, WHO Global Food and Action plan to prevent and control NCD Health diet kan bidra till 25% risk reduktion i för tidig död i NCD European Food and Nutrition Action Plan European Food and Nutrition Action Plan Ur Healthy Ageing profiles Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

3 Non communicable disease (NCD) Delar riskfaktorer: rökning, ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och skadlig alkoholkonsumtion. WHO action plan NCD - Mål WHO 2013 Jämför med NNR 2012 Lyfter fram kostmönster MATEN BETYDELSE STOR RISKFAKTOR FÖR SJUKDOM BLAND BÅDE MÄN OCH KVINNOR I SVERIGE

4 Bestämnings faktorer HÄLSOSAMMA MATVANOR Vad menar vi? Indikatorer Goda matvanor Konsumtion av frukt och grönsaker Konsumtion av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr Energibalans Andel vuxna med fetma Hälsokalkylatorn Andel vuxna med övervikt Folkhälsomyndigheten 2013 Andel unga vuxna respektive äldre med undervikt, övervikt och fetma BAKGRUND STRATEGI KRONISKA SJUKDOMAR UTMANINGAR FÖR FRAMTIDENS HÄLSO o SJUKVÅRD Allt fler får kroniska sjukdomar Samordna sjukvårdsinsatser mellan vårdenheter och vårdnivåer Låta patienter med kroniska sjukdomar vara delaktiga i vården Stor outnyttjad potential för prevention Åstadkomma en finansiellt hållbar hälso- och sjukvård 20 NATIONELL STRATEGI FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA KRONISKA SJUKDOMAR ( ) Begränsa förekomsten av kroniska sjukdomar Prevention och tidig uppmärksamhet Minskade besvär för de som har kronisk sjukdom Patient/personcentrerad vård Minskad risk för komplikationer Kunskapsbaserad vård PREVENTION OCH TIDIG UPPMÄRKSAMHET Förekomsten av kroniska sjukdomar kan förebyggas Ohälsosamma levnadsvanor orsakar 80 % av alla kranskärlssjukdomar och 30 % av all cancer. Stora hälsovinster för dem som redan har en kroniska sjukdom Det preventiva arbetet inom hälso- och sjukvården behöver stärkas PATIENTCENTRERAD VÅRD KUNSKAPSBASERAD VÅRD 8760 timmar på ett år Hur många timmar möter du patienten? Personer med kroniska sjukdomar och deras anhöriga medverkar aktivt i vården Personens individuella behov, preferenser och värdringar är vägledande för vårdbeslut Patienten ges förutsättningar att skaffa sig kunskap om den egna sjukdomen och om bästa behandling. Vård är koordinerad mellan vårdenheter och vårdnivåer Den vård som erbjuds ska baseras på bästa tillgängliga kunskap. Det ska finnas fungerande metoder för att sprida tillgänglig kunskap Vårdcentraler som aktivt använder nationella riktlinjer som utgångspunkt för sitt arbete har de bästa behandlingsresultaten 4

5 PATIENTCENTRERAT - KUNSKAPSBASERAT Vem är expert på patientens matvanor? Är det möjligt att arbeta både patientcentrerat och kunskapsbaserat med mat och nutrition? DRF AKTIVITETER HÖSTEN 2015 SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OCH KRONISKA SJUKDOMAR Stark för kirurgi stark för KOMMUNIKATION livet Almedalen Hälsosamma levnadsvanor hos barn och unga Fysioterapeuternas konferens Habilitering Medicinska riksstämman Interprofessionell Workshop tillsammans med samverkan reumatiska dietistutbildningarna och sjukdomar referensgrupper Cancerprevention, cancersurvivals Uppdatera hemsidan kring levnadsvanor Regionala konferenser Revidering av webbutbildning Övriga professions -föreningar RCC LANDSTING DRF SAMVERKAN SKL SoS NUTRITIONENS BETYDELSE VID CANCERPREVENTION- OCH BEHANDLING Öka kännedomen om nutritionens betydelse vid cancerprevention och cancerbehandling Översätta och publicera WCRFs råd kring cancerprevention Inleda samarbete med RCC kring matvanor och nutrition. Folkhälsomyndigheten SLV HFS CANCERPREVENTION Cancer prevention & survival Håll en hälsosam vikt Rör dig mer Undvik energitäta livsmedel och söta drycker Ät gärna och mycket av fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter Begränsa intag av rött kött och undvik processat kött I cancerförebyggande syfte bör man undvika alkohol Ät mindre salt och undvik mögliga korn och spannmål För att förebygga cancer, förlita dig inte på kosttillskott Om du kan, amma ditt barn Canceröverlevare bör följa våra rekommendationer (om möjligt) Hur många känner till dessa råd? Hur många arbetar med dem? ATT DISKUTERA Hur ser du på dietistens roll i det sjukdomsförebyggande arbetet? Hur vill dietister arbeta med prevention och behandling av kroniska sjukdomar? Nutritionsbehandling vs samtal om ohälsosamma matvanor? Vad behövs för att öka intresse och kunskap inom dietistkåren? Hur arbeta mot andra professioner? Hur arbeta med andra levnadsvanor? Hur få med helheten i vårt nutritionsarbete? 5

6 REGIONALA KONFERENSER Vissa att vi finns och att vi vill delta i det fortsatta arbetet Vad kan och vill DRF bidra med vad gäller det fotsatta arbete med att implementera riktlinjerna samt stödja landstingens och regionernas fortsatta arbete med levnadsvanor? TACK! Christin Anderhov Eriksson christinanderhoveriksson@drf.nu Anna Stubbendorff Anna.stubbendorff@skane.se Elisabet Rothenberg Elisabet.rothenberg@hkr.se Sanna Nybacka Sanna.nybacka@gu.se 6