Cancerprevention nuläge och utveckling
|
|
- Amanda Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cancerprevention nuläge och utveckling Workshop - Utvecklingskraft Cancer, Kalmar
2
3 Vad menar vi med cancerprevention? Omfattar de samlade insatser som görs på individ, grupp och samhällsnivå för att minska risken för uppkomsten av cancer. Inkluderar främjandet av goda levnadsvanor och stödjande miljöer som underlättar för befolkningen att göra hälsosamma val. Störst effekt erhålls vid en kombination av insatser på individ och samhällsnivå.
4 12 råd som räddar liv Europeisk kodex mot cancer (IARC & EU-kommissionen, 2014) 1. Rök inte. Använd inte någon form av tobak. 2. Rök inte i ditt hem. Uppmuntra till en rökfri arbetsplats. 3. Se till att ha en hälsosam kroppsvikt. 4. Var fysiskt aktiv varje dag. Begränsa den tid du sitter ned. 5. Ät en hälsosam kost: Ät mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt. Begränsa intaget av livsmedel med hög kalori- och fetthalt och undvik söta drycker. Undvik processat kött, begränsa intaget av rött kött och livsmedel med hög salthalt. 6. Om du dricker alkohol av något slag, begränsa ditt drickande. Att inte dricka alkohol alls är bättre med avseende på cancerprevention. 7. Undvik för mycket sol, speciellt viktigt för barn. Använd solskyddskräm. Sola inte i solarium. 8. Följ hälso- och säkerhetsföreskrifter på din arbetsplats för att skydda dig mot cancerframkallande ämnen. 9. Ta reda på om du är utsatt för höga radonnivåer i ditt hem. Se till att minska höga radonnivåer. 10. För kvinnor: Att amma minskar moderns cancerrisk; amma om du kan. Hormonbehandling för klimakteriebesvär ökar risken för vissa cancerformer; begränsa behandlingen. 11. Se till att dina barn deltar i vaccinationsprogram för: hepatit B (för nyfödda)*, humant papillomvirus (HPV för flickor). *Inget nationellt vaccinationsprogram mot hepatit B finns i Sverige. 12. Delta i screeningprogram för tarmcancer (män och kvinnor), bröstcancer (kvinnor), livmoderhalscancer (kvinnor). Källa: Svensk översättning från Cancerfondsrapporten 2015, ursprungligen cancer-code-europé.iarc.fr
5 Namn Sammanhang
6 Cancerstrategin (SOU 2009:11) Tobaksrökning, fetma, brist på fysisk aktivitet, hög alkoholkonsumtion och överdriven exponering för UV-strålning måste ges betydligt större uppmärksamhet i samhällets folkhälsopolitik.
7 Målbild Ett offensivt och väl strukturerat arbete för att främja goda levnadsvanor, där samhällets olika aktörer samverkar och arbetar mot gemensamma mål. Arbetet ska leda till: Förbättrade levnadsvanor i befolkningen och därmed minskad risk för cancer. Varför: Det finns ett tydligt samband mellan levnadsvanor och risken att drabbas av cancer..
8
9 Ex. GIS-karta
10 Hälsokalkylatorn, se Hälsokalkylatorn är ett hälsoekonomiskt verktyg som uppskattar förändringar i exempelvis cancerincidens och samhällskostnader beroende på förändringar av livsstilsfaktorer i befolkningen.
11 Tobaksrökning
12 BMI > 30
13 Fysisk aktivitet (inaktivitet)
14 Cancerprevention Början till handlingsplan utifrån status på kvalitetsindikatorer Namn Sammanhang
15 Hälsoutveckling i närområden med sociala utmaningar Namn Sammanhang Ökat deltagande i screening Sunda solvanor Anpassat stöd för tobaksstopp
16 (ange enhet via Infoga sidfot)
17 Cancerprevention - förslag till handlingsplan Gemensamma förbättringsområden Uppstart av analys- och metodutveckling för riktade insatser kopplat till närområden med sociala utmaningar. Gemensam utmaning att minska skillnaderna i hälsa och levnadsvanor mellan olika grupper i befolkningen. Alla tre länen har ställt sig bakom Tobacco Endgame ett rökfritt Sverige En ökad tillgång på rökfria miljöer behöver stimuleras. Inom området övervikt och fetma är trenderna olika mellan länen och det saknas samlade aktiviteter/strategier. Föreslå strategier och aktiviteter Namn Sammanhang
18 Förslag på specifika aktiviteter Behovsanpassat stöd för tobaksavvänjning Ca 80% av de rökande invånarna har förutsättningarna att kunna sluta på egen hand. 20% behöver ett mer koncentrerat stöd. Det behövs olika stödnivåer för olika segment av befolkningen: Nivå 1: Invånarstöd via 1177 information, inspiration och verktyg såsom appar (t.ex. Fimpaa) Nivå 2: Program via stöd och behandlingsplattformen och/eller andra interaktiva stödprogram med begränsad involvering av hälso- och sjukvårdsresurser. Nivå 3: Stöd med tobaksavvänjare enligt socialstyrelsens riktlinjer. Utfallet i andel som slutat röka omsätts i värdeberäkningar gjorda med hjälp av Cancerpreventionskalkylatorn.
19 Förslag på specifika aktiviteter Närområdesutveckling/minskade skillnader i hälsa Uppstart av analys- och metodutveckling för riktade insatser kopplat till närområden med sociala utmaningar. Insatser för ökat deltagande i screening 3. Invånarkommunikation Sunda solvanor. Vidareutveckla pågående satsning. Blivande mödrar behöver uppmärksammas extra vad gäller rökstopp. Ta tillvara gjorda satsningar.
20 Samtal vid borden 1 värd/bord som summerar på blädderblocksblad 1. Cancerpreventiva satsningar som vi vinner vi mer på att göra tillsammans i hela sydöstra regionen 2. Drivkrafter för att engagera och påverka invånare på närområdesnivå 3. Goda exempel från respektive län som behöver spridas smått som stort 4. Hälso- och sjukvårdens bästa samverkansaktörer för att förebygga cancer 5. Ta tillvara de digitala invånartjänsternas möjligheter 6. Systematiska arbetssätt för tidig upptäckt och tidig insats utifrån risk för cancer
Regionala cancercentrums preventiva uppdrag
Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Senada Hajdarevic Processledare för Vägen in till cancervården & Cancerprevention datum namn Regionala cancercentrum ska förverkliga målen i den nationella cancerstrategin
PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention
PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention 2018-06-01 Prevention Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Normalt Pre-klinisk fas Klinisk fas Frisk Sjukdomen
28 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen
Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2017-03-01 RS170090, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri,
5 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen RS170090
5 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen RS170090 Ärendet Cancerpreventionsplanen för Västra sjukvårdsregionen 2017 och framåt syftar till att konkretisera de preventiva intentionerna i den nationella
Cancerpreventionsplan
Cancerpreventionsplan FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN 16 18 Enligt världshälsoorganisationen (WHO) kan upp till 3 procent av all cancer förebyggas genom livsstilsförändringar 2 Denna Cancerpreventionsplan
RMPG Hälsofrämjande strategier
RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria
Cancerpreventionsplan
Cancerpreventionsplan för sydöstra sjukvårdsregionen 16 18 Enligt världshälso organisationen (WHO) kan upp till 3 procent av all cancer förebyggas genom livsstilsförändringar Denna Cancerpreventionsplan
Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Cancerpreventionsplan Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2017-2018 Sjukvårdsregioner i Sverige 6 sjukvårdsregioner. Samarbeta om frågor som rör sjukvård. Samverkan utövas genom en Samverkansnämnd. Samverkansnämnden
RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Minnesanteckningar Hälsoråd
Minnesanteckningar Hälsoråd 2015-12-03 Västra sammanträdesrummet Dagordning Mötets öppnande Föregående minnesanteckningar m.m Cancerprevention Strategi Fysisk aktivitet i RÖ Kaffe och frukt Återrapportering;
Cancerpreventionsplan för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 2017-05-1731 06-01 Cancerpreventionsplan för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Cancerplan 2016-2018 är Uppsala-Örebro sjukvårdsregions utvecklingsplan för cancervården utifrån
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Cancerpreventionsplan
Cancerpreventionsplan Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2017-2018 Enligt världshälsoorganisationen (WHO) kan goda levnadsvanor förebygga upp till 30 procent av all cancer Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro
MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund
MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund 1 PROJEKTET: MAT OCH CANCER ÖKA KÄNNEDOMEN OM NUTRITIONENS BETYDELSE VID CANCERPREVENTION, OCH
Uppföljning av RCCs Cancerpreventionsplan
Uppföljning av RCCs Cancerpreventionsplan 2016-2018. Föreliggande rapport är en uppföljning av arbetet med Cancerpreventionsplanen för den Sydöstra sjukvårdsregionen 2016-2018 med avseende på de indikatorer
Cancerpreventionsplan
Cancerpreventionsplan Evidensbaserat kunskapsstöd för cancerprevention i Västra sjukvårdsregionen 2017 och framåt Enligt Världshälso organisationen, WHO, kan upp till 30 procent av all cancer förebyggas
AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Uppföljning av cancerpreventionsplanen
Uppföljning av cancerpreventionsplanen FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2016 2018 Enligt världshälso organisationen (WHO) kan upp till 30 procent av all cancer förebyggas genom livsstilsförändringar Cancerpreventionsplanen
Cancerpreventionsplan
Cancerpreventionsplan Evidensbaserat kunskapsstöd för cancerprevention i Västra sjukvårdsregionen 2017 och framåt Enligt Världshälso organisationen, WHO, kan upp till 30 procent av all cancer förebyggas
Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar
Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud
Cancerpreventionsplan
Cancerpreventionsplan Evidensbaserat kunskapsstöd för cancerprevention i Västra sjukvårdsregionen 2017 och framåt Enligt Världshälso organisationen, WHO, kan upp till 30 procent av all cancer förebyggas
Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017
Cancerpreventionskalkylatorn - CPK LUFT-konferensen i Eskilstuna 14-15 september 2017 2017-09-14 Erika Häggström LUFT-konferensen i Eskilstuna 14-15 september 2017 Cancer i Sverige Ca 60 000 nya fall av
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
RCC - Regionalt cancercentrum. Matti Leijon, PhD, MPH Folkhälsovetare Verksamhetsutvecklare cancerprevention Regionalt Cancercentrum Sydöst
RCC - Regionalt cancercentrum Matti Leijon, PhD, MPH Folkhälsovetare Verksamhetsutvecklare cancerprevention Regionalt Cancercentrum Sydöst RMPG Hälsofrämjande strategier 3 folkhälsochefer och 3 från respektive
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till
Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL
Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL 2014-2017 Bakgrund Varje år får cirka 450-500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer (cervix cancer) och runt 130-150 kvinnor per år dör av sjukdomen.
VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER
VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren är en kort sammanfattning av forskningsläget kring mat, vikt, fysisk aktivitet och cancerprevention. Syftet är att den ska användas
HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Verksamhetsrapport 2015 nationella arbetsgruppen för prevention
Verksamhetsrapport 2015 nationella arbetsgruppen för prevention Den nationella arbetsgruppen för prevention bildades under 2013 och startmötet skedde på SKL 2013-04-13. Syd är stödjande och innehar ordförandeposten
RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige
RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC anser att Sveriges riksdag bör fatta ett beslut om ett årtal då Sverige ska vara rökfritt! Ett av de övergripande målen i den nationella cancerstrategin
Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Hälsosamma levnadsvanor
Hälsosamma levnadsvanor för dig som har eller har haft cancer Inledning Vad vi äter, dricker, hur vi rör på oss och om vi röker har stor betydelse för vår hälsa både på kort och lång sikt. Socialstyrelsen
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri
Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Prioriterade Folkhälsomål
Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Folkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Hälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Dina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Årsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Vi vet att hälso- och sjukvården har stora utmaningar att vänta, dels genom demografiska förändringar
Vinn din hälsa. Quit- and win-kampanj till medarbetare i Göteborgs stad
Vinn din hälsa Quit- and win-kampanj till medarbetare i Göteborgs stad 2019-04 -03 Maria Martini, utvecklingsledare ANDTS prevention Kunskapskällar n, Social resursförvaltning Det här tar jag upp Bakgrund
Insatser för att minska tobaksrökningen
Insatser för att minska tobaksrökningen Utvecklingsarbete för att stärka ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med rökavvänjning. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarorganisation
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600618 1 (7) Beredningen för primärvård, psykiatri
Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa
Samtal om hälsa För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Personalmaterial HFS Tobak Tobaksbruk påverkar hälsan, därför undrar jag om du någon gång använt tobak. Vill du berätta? Vad tänker du
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Rekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Folkhälsoplan.
Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.
minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 27 1 (3) HSN 1509-1090 Svar på skrivelse från (L), (M), (C), (KD),
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Befolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS
BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av
Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015. Helena von Knorring Göran Zetterström
Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015 Helena von Knorring Göran Zetterström 2 Kriterier den tredje uppföljningen Förebyggande insatser och tidig upptäckt att det finns en regional
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar
Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar Utbildningsdag om vaccinationer Oktober, 2017 Adam Roth, Folkhälsomyndigheten Adam.roth@folkhalsomyndigheten.se Vaccination mot HPV - nationellt program
Bilaga 35/18. Regiondirektörens rapport februari Dnr LS Regionstyrelsen. Ledningsfrågor
Bilaga 35/18 2018-02-19 Dnr LS2018-0003 Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport februari 2018 Ledningsfrågor Verksamhetsuppföljning 2017 Måndagen den 12 februari bjöd regiondirektör Staffan Isling in
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Tobakshjälpen. Nytt verktyg för tobaksavvänjning via 1177 stöd och behandling
Tobakshjälpen Nytt verktyg för tobaksavvänjning via 1177 stöd och behandling 361 000 51 500 361 000 invånare i Jönköpings län 51 500 länsbor använder tobak dagligen 31 200 länsbor vill sluta med tobak
Folkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier
2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland
HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?
HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? Pia Lindeskog Global burden of disease, Sweden 2015 Sid 2. 2017-06-19
CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation
CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation Inna Feldman inna.feldman@pubcare.uu.se Namn Efternamn 14 december 20172 14 Frågeställning Kan vi uppskatta förändringar i cancerincidens / samhällskostnader
tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa
5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Folkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Tobaksavvänjning sparar liv och pengar
Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och
INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Kommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN
18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN 2019-0765 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0765 Hälso-
Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen
Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Hur kan vi göra vårdens insatser tillgängliga för alla?
Hur kan vi göra vårdens insatser tillgängliga för alla? Erfarenheter från Angereds Närsjukhus Charlotta Bertolino, Folkhälsoplanerare Maria Magnusson, Folkhälsoplanerare, tf. verksamhetsansvarig I mötet
Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting
Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting Dietister inom cancervård Fokus på patienter som är undernärda eller riskerar
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region