SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Transkript

1 SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

2 Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos förskolebarn för Bromölla kommun samt Örkelljunga kommun. I Örkelljunga är Mjölkdroppeföreningen medfinansiär i projektet.

3 Projektmål Främja hälsosamma levnadsvanor hos barn 0-5 år samt förebygga övervikt och fetma i Örkelljunga och Bromölla kommun. Målsättning Att implementera ett enhetligt hälsofrämjande förhållningsätt Grunda Sunda vanor Goda mat-, rörelse- och sovvanor, god tandhälsa och rökfri uppväxtmiljö. - En samverkan mellan Hälso-och sjukvården och kommunen (mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola, tandvård och elevhälsa och folkhälsostrateg och kostenhet). Att profilera förskolan som en hälsofrämjande arena Att öka samverkan/samarbete mellan mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola, tandvård och elevhälsa. Att implementera ett strukturerat samtal kring hälsosamma levnadsvanor (kost, lek/rörelse, sömn och tandhälsa vid hälsobesöken på BVC) Att implementera ett strukturerat vägledande familjesamtal kring kost, lek/rörelse och sömn och tandhälsa vid identifierad övervikt hos barn i samband med 4-årsbesöket på BVC. Kartlägga förekomsten av karies hos förskolebarn

4 GRUNDA SUNDA VANOR FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR Universell insats av Barnhälsovården Lekfulla rörelsevanor Sovvanor Tandhälsa Goda matvanor

5 Vad tänker ni som föräldrar kring familjens matvanor? Vad har ni för tankar om godis, glass, saft/läsk/juice/chokladdryck? Hur gör ni hemma hos er med fika, godis och söta drycker? Vad känner ni till om rekommendationer kring mat för barn? - Hur bekanta är ni med nyckelhålsmärkt mat?" Vad tycker ert barn/du om för mat'? - Vilken frukt och grönsak är godast? - Vad brukar ni dricka till maten och när ni är törstiga? Hur ser en bra idealisk måltid ut för er?

6 På förskolan gör vi barnen delaktiga i samtalen om hälsosamma levnadsvanor

7 Tallriksmodellen

8 Handmodellen Här kan man se hur mycket mat som kan vara lagom att äta till lunch och middag." "En hand av exempelvis, kött-fisk-ägg, en hand ris-potatis-pasta och en hand grönsaker-frukt. "Hur stor är din hand?" "Hur stor hand har mamma/pappa?" Handmodellen innebär att tallriken "delas" i tre lika stora delar, där varje tredjedel motsvarar barnets hand.

9 Drycker

10 Aktiviteter

11 Sömn

12 Tänder

13 Nyckelhålsmärkning Enklare att välja hälsosamt Mat med nyckelhålet passar alla friska personer som vill äta hälsosamt - både vuxna, tonåringar och barn. För att få i sig alla olika näringsämnen är det viktigt att äta varierat och nyckelhålet finns därför på olika typer av livsmedel. Om du tränar hårt eller har problem med hälsan eller vikten kan du behöva få råd om bra mat av t.ex. en dietist. Vem står bakom nyckelhålet? Nyckelhålet är sedan 1989 Livsmedelsverkets symbol, som gör det enklare att välja hälsosamt. Nyckelhålet används sedan 2009 även i Danmark och Norge och villkoren för symbolen utarbetas gemensamt av de tre ländernas myndigheter. Det är frivilligt och gratis för företagen att använda nyckelhålet. Nyckelhålet på restaurang Vissa restauranger erbjuder maträtter som är märkta med nyckelhålet. Då ska rätten vara näringsberäknad och uppfylla kraven för nyckelhåls-märkning. För att få märka en maträtt med nyckelhålet måste restaurangen också vara certifierad och kontrollerad av föreningen Nyckelhålet på restaurang. Användningen är frivillig. Här hittar du nyckelhålet Nyckelhålet kan vara grönt eller svart och finns på förpackningen. Du kan också hitta det vid fisk, frukt, bär, grönsaker och potatis, som inte är förpackade. De flesta förpackade livsmedel med nyckelhålet ska ha näringsdeklaration. Läsk, godis, snacks och bakverk är några livsmedel som inte får märkas med nyckelhålet. Livsmedel som innehåller sötningsmedel får inte nyckelhålsmärkas.

14

15 Bra mat i förskolan en sammanfattning av Livsmedelsverkets rekommendationer Måltiderna på förskolan kan vara dagens höjdpunkter. Barnen bör kunna känna både matglädje och må bra av maten. En satsning på bra mat i förskolan är en satsning på hela verksamheten. Mätta och nöjda barn har bättre förutsättningar att leka och lära och genom att integrera måltiden i verksamheten kan även användas som ett pedagogiskt verktyg. Bra måltider i trevlig miljö, där barn och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. Det är samtidigt ett tillfälle för social samvaro och för att bygga relationer. Måltidskvalitet och matglädje En bra förskolemåltid är mer än det som ligger på tallriken. Uppfattningen om vad som är en bra måltidskvalitet kan skilja sig från person till person. Det är en fördel om förskolan har en gemensam bild. Som stöd för det finns en måltidsmodell i form av ett pussel. Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att barnen ska må bra av maten och känna matglädje. Att måltiden ska vara säker, omfattas av krav i lagstiftningen. Med näringsriktig och hållbar menas måltider som tar hänsyn till hälsa, miljö och klimat. Områdena god och trivsam är viktiga för att maten och måltiden ska komma matgästen tillgodo. Med integrerad menas att måltiden kan vara en resurs i den pedagogiska verksamheten och en viktig del av dagen på förskolan. Ansvaret för att skolmåltiderna ska bli riktigt bra vilar på hela förskolan.

16 Bra principer för maten i förskolan: Laga god mat med matglädje och omsorg och smaka av ofta. Minimera tiden mellan tillagning och servering för att bevara både smak och näringsinnehåll. Se måltiden som en viktig resurs i det pedagogiska arbetet. Involvera pedagoger och barn i måltidsverksamheten och kvalitetsarbetet. Se till att måltiden blir en trevlig upplevelse i en trygg och lugn miljö. Se till att den serverade maten är näringsriktig, i tillräcklig mängd så att alla blir mätta och lagad på råvaror av god kvalitet. Bestäm hur ni vill att era måltider ska bidra till miljöarbetet och en hållbar konsumtion. Ha kompetent personal i köken, tydliga rutiner och regelbunden egen kontroll för att säkerställa att maten är säker.