Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?"

Margaretha Rasmusson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan? Maten har alltid varit ett omdiskuterat område om det gäller hemma, om det gäller förskola, om det gäller skolan. Vi ser en enorm utveckling med nya produkter, nya trender, exploatering i medierna dagligen. Och nu kommer frågan vad sker med maten i skolan? Vilken roll har skolmåltiderna för skolan/eleverna/elevhälsan? Vilka är kvalitetskraven på skolmaten? Hur arbetar man kring maten och näringen i skolan? Vid tillagning av skolmaten hanteras många allergena ingredienser hur hanteras detta idag? Vilka är elevhälsans uppgifter vad gäller maten och näringen? Hur är logistiken med skolsköterska/skolläkare/skolmåltidspersonal när det gäller den vanliga skollunchen, mellanmål och ev frukost? Vilka dialoger finns mellan personalen i skolmåltiderna och personalen i elevhälsan för elever med särskilda koster? Dietisten är en ny yrkesroll som har kommit in i skolmåltiderna. Utvecklingen är stor inom skolmaten både vad gäller mat och livsmedel och med kompetensen inom området mat och näring. Dietisten har en profession inom mat och näring och följer skollunchen till rätt näringsbalans. Specialkostandelen har ökat. Dietisten följer uppdatering inom området specialkoster vad det gäller typer av koster, valet av produkter, nya produkter och alternativ för att sedan fortbilda personal inom skolmåltiderna. Det är av betydelse att specialkosten har samma näringskvalitet som övrig mat. Skollunchen ska ges förutsättningar att vara en av dagens höjdpunkter. Eleverna ska känna matglädje och må bra av maten. Måltiderna i skolan ger alla elever möjlighet till bra matvanor och är en viktig del i folkhälsoarbetet. Detta är texten i förordet till Bra Mat i skolan Den 1 juli 2011 trädde en skollag i kraft med krav på att skolmåltiderna inte bara ska vara kostnadsfria utan även näringsriktiga. I november 2011 fick Livsmedelsverket av Utbildningsdepartementet uppdraget att i samverkan med Skolverket stödja arbetet med näringsriktig skolmat och skolmåltidens utformning. Ett led i detta arbete är en revidering av råden Bra mat i skolan från Bra mat i skolan 2013 har dessutom även utökats med mat vid allergi och överkänslighet. Vid Livsmedelsverket har man startat upp ett Kompetenscentrum för vård, skola och omsorg för att kunna ge ut kunskap och pedagogiska verktyg till eleverna om en hållbar livsstil. För undervisningen och pedagogerna finns det möjlighet att navigera med verktygen på sidan Hej skolmat!.en måltidsmodell i form av ett pussel har även tagits fram. - PUSSEL med texten Det är en fördel om skolan har en gemensam bild av vad en bra måltid är. Som stöd för detta arbete finns en modell i form av ett pussel. - Med andra ord finns det möjligheter för alla elever att kunna få en näringsriktig måltid som även omfattar en särskild kost det kan vara allt från de som har allergi eller överkänslighet eller vid funktionshinder som behöver en anpassad meny efter behov och möjligheter. Regler och riktlinjer för specialkoster är framtagna. Skolan och skolrestaurangerna ska ha uppgjorda rutiner för en säker mat. Det är viktigt med noggranna rutiner för att vara helt säker

Vi ser en enorm utveckling med nya produkter, nya trender, exploatering i medierna dagligen. Och nu kommer frågan vad sker med maten i skolan?

2 att alla elever får rätt mat. Det är oerhört viktigt att personal som ansvarar för specialkosterna också får möjlighet att fortbildas regelbundet. Detta har bl a resulterat i att en del kommuner idag anställer dietister till skolmåltiderna. Att en profession ska kunna applicera de olika ordinationerna grundade på medicinska diagnoser som vid allergier och överkänslighet men även vid funktionshinder med speciellt anpassad kost. Maten som en del i behandlingen behöver vara en meny anpassad efter diagnos samtidigt som menyn ska vara samstämd med eleven och skolrestaurangen och näringssammansättningen. Åtskilliga av dessa elever kan även ha en relativt tät och regelbunden kontakt med skolsköterskan och kan vid behov ha dialog med dietisten. Dietisten är en länk till personalen i skolmåltiderna till eleven vidare till vårdgivaren. Vårdtagare och elever ska alla kunna känna en säkerhet och trygghet att de blir serverade den rätta avsedda maten. Enligt de nya riktlinjerna bör specialkosterna vara snarlik den vanliga matsedeln. Specialkosterna har samma krav på den näringsriktiga sammansättningen. Livsmedelsverket rekommenderar att nötter, mandel, jordnötter, och sesamfrö inte förekommer i skolmaten. Maten för elever med allergier och överkänslighet bör märkas tydligt så att alla som är involverade i matlagning och servering är med på vem som ska ha vad. Säker mat och säkra rutiner gäller även för de elever som har mellanmål och frukost på fritidshemmen. Viktigt att följa dessa pedagoger med fortbildning vid behov inom specialkoster. För elever med allergier, överkänslighet, diabetes är det naturligt att ha en regelbunden kontakt med skolmåltidspersonalen. Vid skolsköterskebesöken är maten och ätandet regelbundna delar i samtalet med eleverna. Maten och ätandet har en stor del i elevernas hälsa, sociala gemenskap och lärandet. Här framkommer ofta en hel del problem kring rutiner och vanor som behöver finna nya former. En möjlighet är att dietist och skolsköterska ser över rutiner och dialoger tillsammans. För eleven gäller det att ha stöd till lösningar hemma och på fritiden men det gäller oftast ett matstöd för skolmåltiden. Att ha ett matstöd kan vara små enkla lösningar som fungerar för eleverna och skolmåltiderna och blir bra näringsmässigt. Att bygga upp en länk mellan elevhälsa och skolmåltider kan ge en förbättring av elevernas hälsa, sociala gemenskap och lärandet. Många kommuner arbetar även med olika former med Matråd. Skolor med ett lägre antal elever väljer ofta att samla en elevrepresentant från varje klass, en pedagog, skolsköterska, en personal från skolmåltiderna. Personalen från skolmåltiderna brukar vara sammankallande. Vid de större skolorna väljer man att sammankalla ett stadium eller en årskurs i taget. Vid dessa möten tar man upp frågeställningar som finns ute hos eleverna presenterar nyheter, ger eleverna möjligheter att komma med nya idéer och förslag om maten, matsalen. Matråden brukar träffas en till två tillfällen per termin. Det finns även möjligheter att dietist i skolmåltiderna har regelbundna möten med skolsköterskor i kommunen och tar upp gemensamma frågeställningar, finner nya rutiner och lösningar som kan länkas mellan elever och skolmåltiderna. Gemensamt för alla kommuner finns olika styrdokument med lagstiftning, livsmedelslagstiftning, skollagen, läroplan, lokala styrdokument. Dokument som styr måltidsverksamheten: - Regelverket ställer stora krav på alla som hanterar livsmedel i hela kedjan från jord till bord. - Den nya skollagen tar upp att skolmåltiderna både ska var kostnadsfria och näringsriktiga

Att en profession ska kunna applicera de olika ordinationerna grundade på medicinska diagnoser som vid allergier och överkänslighet men även vid funktionshinder med speciellt anpassad kost.

3 - Livsmedelslagstifningen: säkerhet, redlighet, spårbarhet i livsmedelshanteringen - Lokala styrdokument som måltidspolicy, folkhälsoplan - Enligt läroplanen för grundskolan: Skolmåltiden kan utgöra ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa. Skolmåltider är ett område med utveckling i tiden. Forskning och kompetens inom mat och hälsa utvecklas och bör prioriteras för elever i skolan. Fler kompetenser kommer in och kan samverka med eleverna. Underlag är framtaget från Livsmedelsverket och broschyr enl nedan och i övrigt från hemsidan. - Bra mat i skolan november 2013 är ett häfte som man kan köpa från Livsmedelsverket - Måltider i vård, skola och omsorg. Klickar man fram från Livsmedelsverkets hemsida - Kompetenscentrum - Offentlig mat - Måltidsmodellen. OK att använda, finns bl a som ett vykort, gratis. Ska försöka skicka över det till dig. Margaretha Rasmusson, leg dietist Arbetar inom Måltidsservice i Helsingborg som dietist. Har tidigare bl a arbetat som dietist inom Barn-och ungdomsmedicin på Helsingborgs Lasarett Intressant att kunna följa vad som sker när patienter lämnar sjukvården och kommer ut till sin vardag i skolan.

Forskning och kompetens inom mat och hälsa utvecklas och bör prioriteras för elever i skolan. Fler kompetenser kommer in och kan samverka med eleverna.

Relevanta dokument

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Författningssamling i Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola och skola Dokumenttyp Riktlinje