Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun"

Gerd Sundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

2 Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel 1 Energi- och näringsinnehåll 2 Fett 2 Kolhydrater 2 Protein 2 Skola 2 Lunch 2 Tillbehör 2 Förskola, fritidsverksamhet 3 Lunch 3 Frukost 3 Mellanmål 3 Soppmåltid/soppmåltid med extra smörgås 3 Elevcafeteria 4 Säker mat 4 Specialkost 4 Livsmedelshygien 5 Måltidsmiljö 5 Inflytande 5

Tillbehör 2 Förskola, fritidsverksamhet 3 Lunch 3 Frukost 3 Mellanmål 3 Soppmåltid/soppmåltid med

3 Måltidens innehåll/ Måltidsordning Planering av måltiderna Måltiderna ska vara väl näringsmässigt sammansatta och följa Svenska näringsrekommendationer (SNR). SNR ger riktlinjer och utgår från den nuvarande näringssituationen i Sverige. SNR ger underlag för planering av kost som är så sammansatt att den tillgodoser de primära energi och näringsbehoven. En kost planerad enligt rekommendationerna ger förutsättningar för god hälsa och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar. Tallriksmodellen är ett bra verktyg att använda för att närings- och kostnadsberäkna matsedeln och ett pedagogiskt verktyg vid servering av maten. Vid enskilda tillfällen är det upp till skolorna att avgöra eventuella avvikelser i kostpolicyn. Inköp av livsmedel Inköp Gävleborg är i juridisk mening upphandlande myndighet och genomför upphandlingar enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling). Kostchef är kontakt/referensperson vid livsmedelsupphandling och deltar i utformning av kravspecifikation och utvärderingskriterier. Strävan är att i så stor utsträckning som möjligt välja närproducerat, ekologiska, Rättvisemärktcertifierade produkter. Inköpsansvariga i kostverksamheten ska ha information och kunskap om kommunens policy om inköp och gällande avtal. Inköpsansvariga av livsmedel ska följa ingångna avtal. 1

En kost planerad enligt rekommendationerna ger förutsättningar för god hälsa och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar.

4 Energi- och näringsinnehåll Fett Fett bör bidra med 30 % av det totala energiintaget, något högre för de yngre barnen. Intaget av mättade och transfettsyror bör begränsas till högst 10 % av energiintaget. Det görs främst genom att använda mjuka smörgåsmargariner. Använda olja eller flytande margarin i matlagningen. Som måltidsdryck bör lättmjölk, mellanmjölk eller vatten serveras. Till de minsta förskolebarnen används standard mjölk eller alternativ tillsätts 1-2 tsk fett i maten/portion. Kolhydrater Kolhydrater bör bidra med % av det totala energiintaget. Kolhydraterna bör främst komma från naturligt kolhydrat- och fiberrika livsmedel, så som grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och spannmålsprodukter. Protein Proteinet bör bidra med % av det totala energiintaget. Proteiner får vi främst från kött, fisk, ägg, bönor, linser och mjölkprodukter. Skola Lunchen ska ge ca 30 % av det dagliga energiintaget. Lunch Lunchmåltiden bör bestå av minst två olika rätter på de skolor som har årskurs 7-9. En av rätterna kan vara vegetariskt alternativ. Vegetariskt alternativ finns även på F-6 skolor om kostintyg inlämnas. Lunchen ska vara komplett, det vill säga innehålla varmrätt: potatis/ ris/pasta, fisk/ kött/ägg/vegetariskt alternativ, grönsaker råa/ tillagade, dryck mjölk och vatten och bröd med matfett. Tillbehör En omväxlande råkostbuffé ska serveras varje dag. Utbudet ska varieras med rotfrukter, grönsaker, baljväxter, frukt samt 2

Som måltidsdryck bör lättmjölk, mellanmjölk eller vatten serveras. Till de minsta förskolebarnen används standard mjölk eller alternativ tillsätts 1-2 tsk fett i maten/portion.

5 en sorts dressing. Utbudet ska vara säsongsbetonat. Hårt nyckelhålsmärkt bröd minst 2 sorter Mjukt bröd med pålägg ska alltid serveras tillsammans med soppa/gröt om inte efterrätt finns som alternativ (se soppmåltider nedan). Förskola, fritidsverksamhet I förskolan serveras frukost, lunch och mellanmål förmiddag och eftermiddag, vilka tillsammans ger % av det totala behovet under en dag. I fritidsverksamhet serveras frukost, lunch och mellanmål eftermiddag, vilka tillsammans ger 60-65% % av det totala behovet under en dag. Fördelningen av dagens energiintag bör se ut enligt följande: Förskolan: Frukost %, mellanmål förmiddag 5 %, lunch %, mellanmål eftermiddag 10-15% Fritidsverksamhet: Frukost %, lunch %, mellanmål eftermiddag 10-15% För barn som kommer tidigt och är kvar sent på eftermiddagen kan utbudet kompletteras med hård smörgås och mjölk alternativt frukt. Lunch Lunchen ska vara komplett, det vill säga innehålla varmrätt: potatis/ ris/pasta, fisk/ kött/ägg/vegetariskt alternativ, grönsaker råa och eller tillagade, dryck mjölk och vatten och bröd med matfett. Frukost Frukost inom förskola och fritidsverksamhet ska bestå av alternativ som mjölk/fil/yoghurt, spannmålsprodukter som gryn/ flingor/musli, bröd med matfett och pålägg, frukt- eller grönsaks bit. Mellanmål Mjölk och smörgås och en fruktbit eller grönsaks bit är exempel på bra mellanmål. För att få variation går det bra att ersätta mjölken med fil och brödet med flingor. Brödsorter, pålägg, frukt och grönsaker går att variera mycket. Vad som ska ingå; mjölk/ mjölkprodukter, bröd/flingor/gryn, frukt/bär/grönsak Soppmåltid/soppmåltid med extra smörgås Matig soppa med kött, fisk eller baljväxter som förstärks med ris/ pasta eller potatis, knäckebröd och mjukt bröd, smörgåsmargarin och ost eller köttpålägg, frukt. Serveras soppa med extra bröd behövs inte efterrätt. 3

Förskola, fritidsverksamhet I förskolan serveras frukost, lunch och mellanmål förmiddag och eftermiddag, vilka tillsammans ger 65-70 % av det totala behovet under en dag.

6 Elevcafeteria Skolan och fritiden bör i hela sin verksamhet främja en sund livsstil. Det som säljs i skolans cafeteria har stor betydelse för barn och ungdomars hälsa. Genom att erbjuda ett bra utbud blir det lättare för barn och ungdomar att göra bra val. Ett bra mellanmål bidrar med energi och näringsämnen som ökar koncentrationsförmågan. Försäljningen inom grundskolan ska bestå av hälsosamma produkter som nyckelhålsmärkta mjölkprodukter, smörgåsar med pålägg och grönsaker och frukt i ett stort utbud. Försäljningen inom övriga verksamheter bör också ha inriktning mot hälsosamma produkter. Det är viktigt att elevcafeterieorna också unviker sådant som kan framkalla allegiska reaktioner (se Specialkost). 4 Säker mat Specialkost Rutiner i samband med allergier ska finnas i egenkontrollprogrammet. All mat ska vara säker, det vill säga att alla tryggt kan äta den utan att riskera att bli sjuka. Detta är särskilt viktigt för dem som har överkänslighets- eller allergiska besvär. Spårbarheten är viktig och gäller hela kedjan, från kommunens inköp till servering. Nötter inklusive mandel, jordnötter och sesamfrö ska inte förekomma, eftersom de kan utlösa allergiska reaktioner. Personer som av medicinska skäl behöver en annan kost erhåller den efter individuell medicinsk bedömning och ordination av legitimerad läkare, sjuksköterska eller skolsköterska.

Försäljningen inom grundskolan ska bestå av hälsosamma produkter som nyckelhålsmärkta mjölkprodukter, smörgåsar med pålägg och grönsaker och frukt i ett stort utbud.

7 Personer som av etiska, kulturella eller religiösa skäl inte kan äta maten på den ordinarie matsedeln ska erbjudas anpassning av menyn till laktovegetarisk eller fläsk fri kost. Hudiksvalls kommuns Intyg för specialkost ska användas vid behov av specialkost, det gäller barn, elever och pedagogisk personal. Det är pedagogisk personal som äter med barnen som ansvarar för att barnet tar rätt mat i skolmatsalen. Livsmedelshygien Alla kommunala kök ska enligt livsmedelslagstiftningen ha ett egenkontrollprogram som är godkänt av miljöoch hälsoskyddsnämnden. I programmet ingår rutiner för hur risker ska hanteras, förebyggas och åtgärdas samt dokumenteras. Det gäller hygien, livsmedlens spårbarhet och säkerhet för dem som vistas i köket och för dem som äter maten. Måltidsmiljö Måltiderna ska ge en stunds avkoppling där en trivsam atmosfär utgör en förutsättning att äta i lugn och ro. Måltidsmiljön ska vara ändamålsenligt anpassad till den verksamhet som bedrivs. Lunchserveringen bör i möjligaste mån starta tidigast klockan Det ska finnas sittplatser till alla. Inflytande Matråd ska finnas på varje skola och mötessammankomst minst 4 ggr/år vår och höst. Återkommande som alltid bör tas upp är måltidsmiljö, trivselregler, matsedel. Det är viktigt att eleverna får veta vilka riktlinjer och regler som gäller för val av livsmedel. Personal som arbetar med livsmedel ska kontinuerligt genomgå hygienutbildning. Det är också viktigt att eleverna lär sig framför allt handhygien. 5

Det är pedagogisk personal som äter med barnen som ansvarar för att barnet tar rätt mat i skolmatsalen.

8 Tryck augusti 2010 tfn

Relevanta dokument

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.