Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv
|
|
|
- Jonathan Bengtsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv
2 Verktyget Bilaga 14TEK5-1
3 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider Hjälpa till att skapa de bästa förutsättningarna för att eleverna ska trivas i skolrestaurangen och äta av skollunchen. Utvecklingen har skett sedan 1 i samråd med experter, myndigheter och centrala aktörer inom området och är kommersiellt obundet. Nästan en tredjedel av alla grundskolor har kopplat upp sig.
4 Bilaga 14TEK5-1 Hur utläser man resultatet? Hur tolkar man en? För varje bedömd fråga kan skolan få, 1 eller. = Bästa möjliga - bra gjort! 1 = Ok, men inte optimalt - kan förbättras = Mindre bra - kanske någonting skolan kan jobba med?
5 Bilaga 14TEK5-1 Lunchutbud Lagad mat erbjuds varje dag 1 Skolans Ev.kom. rätter eller fler som alla får ta av En rätt som alla får ta av En lagad rätt serveras inte varje dag Salladsbuffé med minst 5 komponenter erbjuds Bröd och smörgåsfett* erbjuds Varje dag Varje dag Varje dag, men färre än 5 komponenter Inte varje dag Inte varje dag Mjölk* och vatten erbjuds Varje dag Inte varje dag Söta drycker erbjuds sällan Mindre än 1 gång/månad 1 gång/månad eller mer Söta bakverk eller glass erbjuds sällan Mindre än 1 gång/månad 1 gång/månad eller mer GRUNDUTBUD Bra! Ok, men inte optimalt Mindre bra * Oavsett sort.
6 Bilaga 14TEK5-1 Specialkost 1 Skolans Ev. kom. Alla elever som har behov av en medicinsk specialkost 1 får en särskilt anpassad rätt Ja Nej Alla elever med behov av övrig specialkost får en lämplig utformad rätt Ja Nej 1 Här menas en kost utan gluten, ägg, mjölkprotein, laktos och/eller fisk. Här menas en vegetarisk, vegansk eller halal kost. Om en elev inte kan äta ett eller flera livsmedel bör dessa ersättas med näringsmässigt likvärdiga livsmedel, och helst i en rätt som liknar den ordinarie rätten.
7 Bilaga 14TEK5-1 Frukostutbud 1 Skolans Ev. kom. En mjölkprodukt (t ex mjölk, fil, yoghurt) eller likvärdigt alternativ erbjuds Mer sällan eller aldrig En cerealieprodukt (t ex flingor, müsli, gröt, bröd) erbjuds Mer sällan eller aldrig Frukt, bär eller grönsaker erbjuds (ej juice) Mer sällan eller aldrig FRUKOSTUTBUD Bra! Ok, men inte optimalt Mindre bra
8 Bilaga 14TEK5-1 Mellanmålsutbud 1 Skolans Ev. kom. En mjölkprodukt (t ex mjölk, fil, yoghurt) eller likvärdigt alternativ erbjuds Mer sällan eller aldrig En cerealieprodukt (t ex flingor, müsli, gröt, bröd) erbjuds Mer sällan eller aldrig Frukt, bär eller grönsaker erbjuds (ej juice) Mer sällan eller aldrig MELLANMÅLSUTBUD Bra! Ok, men inte optimalt Mindre bra
9 Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSveriges Näringskriterier SkolmatSverige bedömer skollunchens näringsriktighet utifrån näringskriterier: o o o o Fettkvalitet Fiber/fullkorn Järn Vitamin D De näringsämnen som visat sig bristfälliga i svenska barns matvanor och som kan vara svåra att uppnå vid planering av meny och recept. Alla 4 näringskriterier omfattar flera delkriterier, och alla behöver inte nödvändigtvis vara uppfyllda. Den samlade bedömningen inom varje kriterium redovisas längst ner i respektive tabell. Om ett eller flera inte uppfylls rekommenderas en justering av menyn
10 SkolmatSveriges Näringskriterier Bilaga 14TEK5-1 Vitamin D Skolans 1 Ev. kom. Fet fisk serveras* 3 dagar på 4 veckor eller oftare dagar på 4 veckor Mindre än dagar på 4 veckor 1 Matfett vid matlagning är D- vitaminberikat Mer sällan eller aldrig 1 Smörgåsfett är D- vitaminberikat Mer sällan eller aldrig Mjölk som måltidsdryck är D- vitaminberikad Mer sällan eller aldrig Mjölk i matlagning är D- vitaminberikad Mer sällan eller aldrig VITAMIN D Uppfyller sannolikt SNR Kan ha problem att uppfylla SNR Uppfyller sannolikt inte SNR SNR, Svenska näringsrekommendationer. *Delkriteriet väger tyngre i totalbedömningen. 1 Fet fisk 1 dag under 4 veckor uppfyller inte delkriteriet men bidrar med till totalbedömningen.
11 Fet fisk serveras Fettkvalitet Bilaga 14TEK5-1 1 Ev. kom. 3 dagar på 4 veckor eller oftare dagar på 4 veckor Mindre än dagar på 4 veckor Skolans Som smörgasfett erbjuds Som matfett i matlagningen används Dressing/röra baserad på olja erbjuds Dressing/röra med mejeriprodukt över 15% fetthalt erbjuds Korv serveras Nyckelhålsmärkt korv (max 1% fett) serveras Mejeriprodukter med fetthalt 3% eller mer alternativt ost med fetthalt % eller mer används i matlagningen i mängder om kg eller mer per 1 portioner* Nyckelhålsmärkt lättmargarin, ej över 43% Endast flytande margarin/olja Smörgåsfett med högst 43% fett, även andra sorter förekommer Både hårt matfett/smör och flytande margarin/olja Enbart smörgåsfett med över 43% Endast hårt matfett/smör Varje dag 1-4 dagar/vecka Mindre än 1 dag/vecka Aldrig 1-3 gånger/månad 1 gång/vecka eller oftare Högst 3 dagar på 4 veckor korv serveras/alt korv serveras ej 4 dagar på 4 veckor 5 dagar på 4 veckor eller oftare Mindre än hälften av -3 dagar på 4 veckor 4-6 dagar på 4 veckor 7 dagar på 4 veckor eller oftare Som mjölk till måltidsdryck erbjuds Enbart lättmjölk Enbart mellanmjölk alt mellanmjölk och lättmjölk Standardmjölk FETTKVALITET Uppfyller sannolikt SNR Kan ha problem att uppfylla SNR *Delkriteriet väger tyngre i totalbedömningen.
12 Järn Bilaga 14TEK5-1 Blodpudding/lever serveras* 1 Skolans Ev. kom. 1 dag på 4 veckor eller oftare Mindre än 1 dag på 4 veckor En rätt med kött, fisk eller fågel serveras* 16- dagar på 4 veckor 1-15 dagar på 4 veckor -11 dagar på 4 veckor Andel vegetariska rätter med järnrik proteinkälla (tex baljväxter, sojaprotein, huvuddelen ägg)* 1 Baljväxter i salladsbuffén vanligtvis När pasta serveras erbjuds fulkornsvarianter** 8-1% 6-79% Mindre än 6% sorter eller fler 1 sort Förekommer inte Mindre än hälften av 1 När bröd serveras erbjuds fulkornsvarianter Mindre än hälften av JÄRN Uppfyller sannolikt SNR Kan ha problem att uppfylla SNR *Delkriteriet väger tyngre i totalbedömningen. **Delkriteriet väger mindre tungt i totalbedömningen. 1 Om skolan erbjuder en vegetarisk rätt 1 gång/vecka eller mer sällan bidrar inte delkriteriet till totalbedömningen.
13 Bilaga 14TEK5-1 Fiber/fullkorn 1 Skolans Ev. kom. Salladsbuffén innehåller vanligtvis* Minst 3 grova sorter (inkl baljväxter) grova sorter (inkl baljväxter) Färre än grova sorter (inkl baljväxter) När pasta serveras erbjuds fulkornsvarianter Mindre än hälften av Aldrig När ris serveras erbjuds fulkornsvarianter Mindre än hälften av Aldrig När bröd serveras erbjuds fulkornsvarianter Mindre än hälften av Bulgur, quinoa, korngryn, matvete eller fullkornscouscous serveras FIBER/FULLKORN 4 dagar på 4 veckor 1-3 dagar på 4 veckor Uppfyller sannolikt SNR Kan ha problem att uppfylla SNR dagar på 4 veckor 1 *Delkriteriet väger tyngre i totalbedömningen.
14 Summering Bilaga 14TEK5-1 1 Skolans Ev. kom. Vitamin D SNR Kan ha problem att uppfylla SNR Fettkvalitet SNR Kan ha problem att uppfylla SNR Järn SNR Kan ha problem att uppfylla SNR Fiber SNR Kan ha problem att uppfylla SNR TOTALBEDÖMNING Uppfyller sannolikt SNR Kan ha problem att uppfylla SNR SNR = Bra! Kan ha problem att uppfylla SNR = Ok, men skolan bör göra vissa justeringar i matsedeln = Mindre bra; skolan bör justera matsedeln
SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv
SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider Hjälpa till att skapa
Skolmåltidens kvalitet i Stockholms stad
Kommunrapport Skolmåltidens kvalitet i Stockholms stad Höstterminen 13 13-1-13 Bild över verktyget SkolmatSveriges uppbyggd Denna rapport baseras på svar från 96 skolor som har besvarat Nivå 1 av verktyget
Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.
CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på
Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.
Checklista för frågor i webbkät CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas
2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal
SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt
Skolmåltidens kvalitet Ht 2014
Skolmåltidens kvalitet Ht 014 Stora Hammars skola (Vellinge) Resultaten i föreliggande rapport baseras på skolans svar vid användningen av verktyget SkolmatSverige. Verktyget omfattar frågor som rör olika
Skolmåltidens kvalitet läsåret 2015/16
Skolmåltidens kvalitet läsåret 015/16 Olsätersskolan (Forshaga) Resultaten i föreliggande rapport baseras på skolans svar vid användningen av verktyget SkolmatSverige. Verktyget omfattar frågor som rör
När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på och besvarar frågorna på riktigt!
CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Måltidsutbud Kategorin Måltidsutbud handlar om vilket grundutbud finns till lunch, samt om skolan erbjuder fler måltider än skollunchen. Erbjuds
Kosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Denna rapport baseras på svar från 5 kommunala grundskolor som har använt verktyget SkolmatSverige under läsåret 2018/19.
Skolmåltidens kvalitet läsåret 18/19 Kommunrapport för: Forshaga Denna rapport baseras på svar från 5 kommunala grundskolor som har använt verktyget SkolmatSverige under läsåret 18/19. Se bilagan för en
Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.
Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum
maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga
Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.
Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Uppdaterad: Hanna Liedgren, 2016-04-29 Rapporten
Ej genomförda nivåer omsluts av en prickad linje. Mindre bra Mycket bra Ev.kom. Ok, men inte optimalt. Uppfyller sannolikt inte SNR
Resultatrapport vårterminen 2013 Gymnasium Skövde Kavelbro (Skövde) Resultaten i föreliggande rapport baseras på skolans svar vid användningen av IT-verktyget SkolmatSverige. Verktyget omfattar frågor
Kost i skola och barnomsorg
Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende nr: BUN 2017/408 Fastställd: 2017-12-14 Reviderad: RIKTLINJE Kost i skola och barnomsorg 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision...
Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande
Kartläggning av svenska skolmåltider 2011
Kartläggning av svenska skolmåltider 2011 - resultat från SkolmatSveriges nationella baslinjestudie före den nya skollagen Emma Patterson, PhD Karin Lilja, MSc Liselotte Schäfer Elinder, docent Institutionen
Möjliga resultat för Måltidsutbud: Bra lunchutbud!, Ok, men inte optimalt lunchutbud samt Mindre bra lunchutbud.
Resultatrapport hösten 01 Parkskolan Osby Resultaten i föreliggande rapport baseras på skolans svar vid användningen av IT-verktyget SkolmatSverige. Verktyget omfattar frågor som rör olika kvalitetsaspekter
Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior
Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.
Skolmåltidens kvalitet 2013/14
Skolmåltidens kvalitet 013/14 Vikingaskolan (Haninge) Resultaten i föreliggande rapport baseras på skolans svar vid användningen av verktyget SkolmatSverige. Verktyget omfattar frågor som rör olika kvalitetsaspekter
Genomförda nivåer eller enkäter omsluts av en hel/färgad linje. Ej genomförda nivåer omsluts av en prickad/grå linje.
Skolmåltidens kvalitet 013/14 Parkskolan (Osby) Resultaten i föreliggande rapport baseras på skolans svar vid användningen av verktyget SkolmatSverige. Verktyget omfattar frågor som rör olika kvalitetsaspekter
Genomförda kategorier omsluts av en hel/färgad linje. Ej genomförda kategorier omsluts av en prickad/grå linje.
Skolmåltidens kvalitet läsåret 018/19 Forshaga lärcenter H-stadiet (Forshaga) Resultaten i föreliggande rapport baseras på skolans svar vid användningen av verktyget SkolmatSverige. Verktyget omfattar
Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior
Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.
Genomförda nivåer eller enkäter omsluts av en hel/färgad linje. Ej genomförda nivåer omsluts av en prickad/grå linje.
Skolmåltidens kvalitet HT013 Funäsdalens skola (Härjedalen) Resultaten i föreliggande rapport baseras på skolans svar vid användningen av IT-verktyget SkolmatSverige. Verktyget omfattar frågor som rör
RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,
SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet
SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet Läsåret 2012/13 RAPPORT 2013:6 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Rapport 2013:6 xxx ISBN 978-91-87691-01-0
Kostpolicy - för förskola och skola
Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet
Ej genomförda nivåer omsluts av en prickad linje. Mindre bra Mycket bra Ev.kom. Ok, men inte optimalt. Uppfyller sannolikt inte SNR
Resultatrapport vårterminen 013 Kyrkskolan F-6 (Danderyd) Resultaten i föreliggande rapport baseras på skolans svar vid användningen av IT-verktyget SkolmatSverige. Verktyget omfattar frågor som rör olika
Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola, rev
Barn- och utbildningsnämnden 2017-08-09 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2017:123 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för mat och måltider
KOSTPOLICY. mat i förskola och skola
KOSTPOLICY mat i förskola och skola Denna broschyr är framtagen av Catarina Åsberg, konsult, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och IDEFICS i Partille kommun under hösten 2011. Övriga källor:
Till vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Måltider i förskolan i Huddinge kommun
Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i
KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN
Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.
KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun
KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1 VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten
Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola
Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och
Kostpolicy för Örkelljunga kommun
Utbildningsförvaltningen Kostenheten Kostpolicy för Örkelljunga kommun I Örkelljunga kommun serveras dagligen cirka 1700 måltider inom förskolan, grundskolan, Gymnasiet och fritidshem. En bra måltidsverksamhet
MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au
MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:
Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan
Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...
Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och
RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola
Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola antagna av barn- och utbildningsnämnden den 17 augusti 2017. 2 Måltiden är viktig Måltiderna i
MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA
MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och
Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.
Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära Andrea Friedl andrea.friedl@sll.se Bild: TN/ÄT SMART//SLL/2005 Några % hit eller dit Standardmjölk Lättmjölk 383 kg fett eller 64 kg fett påp 70 år Energibalans
Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.
Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider
Bra mat för hela familjen
Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte
KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL
KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna
Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola
Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola Politiskt beslut Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola antagna av barn- och utbildningsnämnden den 17 april 2014 och av Torshälla stads
NACKAS KOMMUNALA SKOLOR
NACKAS KOMMUNALA SKOLOR r e d i t l å m a r H å llba Vägledning för hållbara måltider i Nackas kommunala förskolor och skolor Måltiderna i förskola och skola har stor betydelse för barns och elevers hälsa,
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun
Datum 2012-05-15 (Reviderad 2014-01-01) Bilaga 4 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Till överenskommelse mellan Barn och utbildningsförvaltningen och Kost och städservice avseende måltider
Enkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.
Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola
2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter
1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01
1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn
Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk
SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?
Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?
Tjollan. Presentation Skolrådet Tolvåkerskolan Måltidsservice. Måltiden i centrum. Tolvåkerskolan skolrestaurang.
Måltidsservice Måltiden i centrum Dagligen serveras det 6 500 portioner Skola 4 500 portioner Förskola 1 500 portioner Hemvård 500 portioner tillsammans gör vi måltiden till en god stund Detta kräver planering
Tio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium
Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5
Mat och måltider i förskola och grundskola
Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.
SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet
SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet Läsåret 2014/15 RAPPORT 2015:9 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Bra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Kostpolicy för Gnosjö kommun
Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,
OSBY. Utbildningsnämndens arbetsutskott. KOMMUN ^tu on 2014-10-30. Tid: tisdag den 11 november 2014 klockan 13:30. Plats: Näringslivscenter i Osby
OSBY KALLELSE KOMMUN ^tu on 2014-10-30 Utbildningsnämndens arbetsutskott Tid: tisdag den 11 november 2014 klockan 13:30 Plats: Näringslivscenter i Osby Ärende 1. Protokollets justering 2. Godkännande av
Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun
Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga
Riktlinjer för mat i skolan
Riktlinjer för mat i skolan Foton: Maria Månsson Omslaget visar grönsaker från Ås Trädgård Maten i skolan och fritidshemmet Gemensamma riktlinjer om mat och måltider för skola och fritidshem i Krokoms
Organisation Kvalitet
1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,
Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på och besvarar frågorna på riktigt!
CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Näringsriktighet När du ska besvara frågorna i kategorin Näringsriktighet för första gång kan du förbereda arbetet gom att hämta matsedel som
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten
Bra mellanmål på fritids
Bra mellanmål på fritids 7 april 2011 Nutritionist Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Hur kan fritids främja bra matvanor och hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö, KI 1 Tiderna
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta
Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för skollunch Skollunch 1 Riktlinjer - ett hjälpmedel för en bra skollunch 3 Hur ska riktlinjerna användas? 3 Energi och näringsämnen
Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Kost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.
HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)
MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg
MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade
LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)
Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) för följande livsmedelsgrupper Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. 1. Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra grönsaker. Produkterna får vara bearbetade.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Att läsa på. matförpackningar...
Att läsa på matförpackningar... Maj 2011 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller
Kost för unga idrottare
Kost för unga idrottare Bygg kosten på en bra grund Välj matvaror från kostpyramidens botten som grund för en mångsidig kost, och komplettera dagligen från de övriga nivåerna. Toppens sällan mat sparas
Förskolans mat Verksamhetsplan för köket
Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga
Verksamhetsplan Skolmåltid
Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona Montessorifriskola 2015/2016 2015-07-01 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 5 Sockerpolicy... 5 Arbetsbeskrivning...
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2018-06-20 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.
Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv
FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.