Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.
|
|
- Julia Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål och vad som är praktiskt möjligt. Nedan följer några exempel som uppfyller energikraven: Grötfrukost 1,5 dl havregrynsgröt (lagad med 2/5 mjölk och 1 tsk olja) 0,5 dl mjölk och 2 msk sylt till gröten 1 dl apelsinjuice 415 kcal Smörgåsfrukost 2 st mjuk smörgås med vardera smörgåsfett (6 g) och pålägg (10 g) 1 dl äppeljuice 330 kcal Sillfukost 1 ägg 3 bitar sill 1 dl mjölk (3 %) 350 kcal Yoghurtfrukost 1,5 dl smaksatt yoghurt (2 %) 20 g Cornflakes 1 dl apelsinjucie 390 kcal Till frukostarna ovan ska också kaffe eller te erbjudas. Frukosten kombineras ihop av följande ingredienser: Yoghurt, smaksatt eller naturell Cornflakes Hårt bröd Minst 3 sorters pålägg Äppeljuice Te Kaffegrädde Kokt ägg Välling Nyponsoppa Filmjölk Färsk frukt Gröt Mjukt bröd (2 sorter) Apelsinjuice Kaffe Socker Linfrö Katrinplommonröra Psylliumfrö (loppfrö) Sill
2 Koststandard Mellanmål, för- och eftermiddag Mellanmål bör serveras någon gång mellan klockan och 11.00, samt mellan och Det ska bidra med procent av energiintaget ( kcal). Det ska även serveras ett mellanmål på kvällen, men det behandlas separat. Enheten och avdelningarna lägger upp rutiner för hur mellanmålen ska se ut. Tänk på att ge en dryck som också ger energi, till exempel mjölk eller saft. Välj gärna flera mindre komponenter. Man kan gärna dela upp mellanmålen så att inte båda är så söta. Nedan följer några exempel på hur ett mellanmål med det önskade energiinnehållet kan se ut: 1 st småkaka 1,5 dl färdig kräm 0,5 dl mjölk ½ st mjuk smörgås med smörgåsfett (3 g) och pålägg (5 g) 250 kcal 1,5 dl apelsinjuice 1 st skiva sockerkaka 2 st småkakor 1 st Digestivekex med smör och ost ½ äpple 1,5 dl apelsinjuice 1 st skorpa med smörgåsfett, ost och marmelad 1,5 dl välling ½ skivat päron 1 dl vaniljglass 1 krossad småkaka 15 ml ovispad vispgrädde 240 kcal
3 Koststandard Lunch Lunchen bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov. Varm lunch levereras från tillagningsköket till avdelningen eller mottagningsköket. Den levererade maten innehåller varmrätt, efterrätt och ofta kokt grönsak. Till varmrätten serveras vanligen potatis i någon form. Då pasta och ris förekommer kan avdelningen välja att få potatis eller potatismos istället. Då det serveras potatis/potatisgratäng/stuvad potatis eller liknande finns möjlighet att beställa potatismos istället. Det finns möjlighet att beställa råkost till maten. Råkosten består av en rå sallad/grönsaksberedning som köket komponerar. Till varmrätten ska det även finnas tillgång till knäckebröd och smörgåsfett. Oftast ingår kokta grönsaker i varmrätten. En normalportion varma grönsaker räknas till 50 g, eller 0,75 deciliter. Är vårdtagaren i behov av extra energi kan gärna lite fett smältas på grönsakerna. Sås serveras ofta till maten. Om det inte står på matsedeln kan alltid extra sås beställas. Extra sås kan beställas även om det ingår sås till maträtten. En portion sås beräknas till 0,8 dl. I måltiden ingår även 2 dl dryck. I näringsvärdesberäkningen räknar vi på 1 dl måltidsdryck och 1 dl standardmjölk. Till lunch serveras dagligen dessert. Desserten och varmrätten ska komplettera varandra så att energiintaget för den sammanlagda måltiden; varmrätt, grönsak, måltidsdryck och dessert ger kcal. Har vårdtagaren behov av grov paté eller timbalkonsistens ska såväl varmrätt som tillbehör konsistensanpassas. Även desserten ska konsistensanpassas. Vi erbjuder tyvärr ingen konsistensanpassad råkost. Om det passar med tillbehör som till exempel rödbetor, inlagd gurka och sylt finns dessa med i beräkningarna. Produkter ska alltid finnas på avdelningen och avdelningspersonalen ansvarar för att det finns. Avdelningen ansvarar för att följande dagligen finns till lunchen: Måltidsdryck Lättöl Knäckebröd När det passar till maten ska avdelningen också se till att följande serveras: Smörgåsgurka Rödbetor Ketchup Senap
4 Koststandard Middag (kvällsmat) Middagen bör serveras någon gång mellan kl och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov. Varm middag levereras från tillagningsköket till avdelningen eller mottagningsköket. Den levererade maten innehåller varmrätt och ibland tillbehör. Varmrätten är ofta sådan att inte potatis eller liknande servers. Om potatis/ris eller pasta serveras fungerar det på samma sätt som på lunchen. Det finns möjlighet att beställa råkost till maten. Råkosten består av en rå sallad/grönsaksberedning som köket komponerar. Till varmrätten ska det även finnas tillgång till knäckebröd och smörgåsfett. Sås serveras ofta till maten. Om det inte står på matsedeln kan alltid extra sås beställas. Extra sås kan beställas även om det ingår sås till maträtten. En portion sås beräknas till 0,8 dl. I måltiden ingår även 2 dl dryck. I näringsvärdesberäkningen räknar vi på 1 dl saft och 1 dl standardmjölk. Till middagen ska dagligen även en smörgås med pålägg serveras. Varmrätten, smörgåsen och drycken ska tillsammans ge kcal. Har vårdtagaren behov av särskild konsistens ska såväl varmrätt som tillbehör konsistensanpassas. Även smörgåsen ska konsistensanpassas vid behov. Vi erbjuder tyvärr ingen konsistensanpassad råkost. Om det passar med tillbehör som till exempel rödbetor, inlagd gurka och sylt finns dessa med i beräkningarna. Produkter ska alltid finnas på avdelningen och avdelningspersonalen ansvarar för att det finns. Avdelningen ansvarar för att följande dagligen finns till middagen: Måltidsdryck Lättöl Knäckebröd Smörgås med pålägg Om det passar till maten ska avdelningen också se till att följande finns: Smörgåsgurka Rödbetor Ketchup Senap
5 Koststandard Mellanmål, kväll Ett mellanmål på kvällen, kvällsfika, bör serveras någon gång mellan klockan och Det ska bidra med procent av energiintaget ( kcal). Mellanmålet kan se ut som på för och eftermiddagen men får gärna vara lite större. Tänk på att ge en dryck som också ger energi, till exempel mjölk eller saft. Välj gärna flera mindre komponenter. Nedan följer några exempel: 1,5 dl Sängfösare 1,5 dl Äpplejuice 220 kcal 1 dl vaniljglass 0,5 dl bär med socker 1 dl mjölk 200 kcal 1,5 dl nyponsoppa 0,75 dl glass 2 st krossade kardemummakakor 2 st Digestivekex med smör och ost 1,5 dl mjölk 310 kcal
Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merOBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål
OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merKVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE
2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun
Läs merTimbalkost Konsistensanpassad kost
Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i
Läs merFörslag på frukost, mellanmål och kvällsmål
Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merBlåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11:00 11.00-12-30 11.00-11.45 10.45-12.15 14:15. (köket)
Skolor/område Vänersborg Blåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11:00 11.00-12-30 11.00-11.45 10.45-12.15 När börjar mellanmålet serveras? Vem ansvarar för det? frukost? Vem 14.00 (fritidshemmen,
Läs merLättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Läs merInformation om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta
Läs merProteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.
Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra
Läs merMellanmål. Gott och enkelt
Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merINSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING
INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merKostpolicy med riktlinjer
Dokumentansvarig Johan Miedl Kostchef POLICY Beslutande Kommunstyrelsen 39 1(8) Beteckning Handbok Giltighetstid 2017-04-01 Aktualitetsprövning/revidering senast 2020 Dokumentkategori Dokumentkoppling
Läs mer2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal
SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt
Läs mer60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot
60 kg 80 kg TISDAG Frukost: 1 hårdbrödmacka 2 hårdbrödmackor 75g makrill i tomatsås 100g makrill i tomatsås 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt ½ päron ½ päron 1 msk nötter 1 msk nötter
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK
Läs merRåd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter
Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merMellanmålsmenyer. Energirik meny Konsistensanpassad energirik meny. Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll
Mellanmålsmenyer Energirik meny Konsistensanpassad energirik meny Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Utarbetad och godkänd av USiLs Nutritionsråd och UMAS Nutritionsnätverk April 2009
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merRUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för mat och måltider i särskilt boende Framtagen av: Eva Lydahl Godkänd av: Anneli Lundgren Gäller from: 2017-10-01 Gäller tom: t v Gemensam med Regionen: Ja Nej
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merKRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING
KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison
Läs merINTERVJU MED HUSMOR I STUDIE 1 OM SKOLMAT SOM SERVERADES UNDER MATDAGBOKSDAGAR
Bilaga 21 INTERVJU MED HUSMOR I STUDIE 1 OM SKOLMAT SOM SERVERADES UNDER MATDAGBOKSDAGAR Skolans namn:... Husmors namn: Husmors telefonnummer: Hej! Jag ringer från GfK ett företag som arbetar med marknadsundersökningar.
Läs merBRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE
BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.
Läs merVåga Vara Mätt
Våga Vara Mätt 20150921 Må bra! Enkla tips och aktiva val för att må bättre. Husmanskost och proportioner. Ingen extra tid eller kostnad. Konsten att inte krabba till det! Välja rätt redskapen! En stor
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merMatsedel våren 2011. för äldre- och handikappomsorgen. Välkommen till restauranger i Lessebo kommun
Matsedel våren 2011 för äldre- och handikappomsorgen Välkommen till restauranger i Lessebo kommun Om matsedeln Frukost Frukosten innehåller förutom menyn enligt nedan även fil/yoghurt, flingor, frukt/bärmos,
Läs mer23 SEPTEMBER 2014. Frukosthantering
Frukosthantering Det är mycket viktigt att servera patienterna den kost som vården rapporterat att patienten får äta. Är det några oklarheter vad och om patienten får äta måste vårdnäraservice personalen
Läs merMatsedel till Skolan 2014. Älvdalens kommun
Matsedel till Skolan 2014 Älvdalens kommun Välkommen till kostenheten i Älvdalen Vårt mål är att ge er ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta Frukost lunch och middag. Mellanmål som frukt eller
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merKostpolicy för Gnosjö kommun
Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,
Läs merMellanmålsmeny kcal och 5 gram protein. Berikad filmjölk Kcal: 253 Protein: 6,5 gram. Bröd med hummus och ayran Kcal: 261 Protein: 9 gram
Mellanmålsmeny - 250 kcal och 5 gram protein Bröd med hummus och ayran Kcal: 261 Protein: 9 gram 1/2 orientaliskt bröd (libabröd) eller 1 skriva valfritt bröd 3 msk hummus 1 tsk oliv- eller rapsolja 1
Läs merVegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.
Vegetarisk kost Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön. Vegankost innehåller bara vegetabiliska livsmedel. Laktovegetarisk kost
Läs merRESOURCE BERIKNINGSPULVER NÄR VANLIG MAT INTE RÄCKER TILL PRODUKTINFORMATION OCH ENKLA, GODA RECEPT
RESOURCE BERIKNINGSPULVER NÄR VANLIG MAT INTE RÄCKER TILL PRODUKTINFORMATION OCH ENKLA, GODA RECEPT För måltider med mer energi Använd berikningspulver från Nestlé Health Science När den vanliga maten
Läs merMellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka
De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället
Läs mermaten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga
Läs merMåltidsfördelning över dygnet
Goda mellanmål Måltidsfördelning över dygnet Mat och måltider tillhör livets glädjeämnen. Vi behöver mat, mellanmål, kvällsmål och ibland även nattmål och förfrukost för att må bra. Det är viktigt att
Läs merFrukost och mellanmål
Frukost och mellanmål - Små mål med stor betydelse Ett inspirationshäfte från 1 Varför frukost? Morgonmålet lägger grunden till hela dagen och frukosten hjälper dig att få en bra start och gör att du känner
Läs merför ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål
ra mellanmål B för ditt barn! å ål Tips och recept på nyttiga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera inte mellanmålet för nära inpå andra måltider. Blir väntan
Läs merFÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL
cpetzell Sidan 1 Sidan 1 2014-02-14cpetzell 2014-02-14 Sidan 1 2014-02-14cpetzell FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för
Läs merGUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider
VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt
Läs merDen viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten
Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta
Läs merRUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej. Den första planeringen görs vid kundens inskrivning välkomstsamtalet
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Rutin för mat och måltider i särskilt boende enligt FAMM Framtagen av: Eva Lydahl Godkänd av: Anneli Lundgren Gäller from: 2017-10-01 Gäller tom: t v Gemensam med Regionen:
Läs merFår det vara en sängfösare?
Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merSkolmatsedel Höstterminen 2012. Älvdalens kommun
Skolmatsedel Höstterminen 2012 Älvdalens kommun Välkommen till skolmatsalarna i Älvdalen, Särna, Idre. Vårt mål är att ge eleverna ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta lunch i skolan så man orkar
Läs merMAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au
MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merObservera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.
HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merKostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Läs merDen viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6
Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.
Läs merMATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden
MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik
Läs merEnergirik mellanmålsmeny
Godkänd av SUS Nutritionsnätverk i Lund och Malmö, oktober 2010 Energirik mellanmålsmeny Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Det viktiga mellanmålet Information till avdelningspersonal
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
Läs merAnvisningar för ifyllande av matdagbok
Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merMat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Läs merVegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Läs merMaten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Läs merKRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING
KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Nutrison Powder Hej! Den här lilla receptsamlingen är till för dig som är hälso- och sjukvårdspersonal och innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder.
Läs merTurkisk, grekisk, rysk? BRA ATT VETA OM VÅRA OLIKA SORTERS YOGHURT
Turkisk, grekisk, rysk? BRA ATT VETA OM VÅRA OLIKA SORTERS YOGHURT Turkisk yoghurt Omelett 13 ägg 250 g Lindahls Turkisk Yoghurt färska örter Turkisk yoghurt har en mild smak med en behaglig syra och krämig
Läs merGrötrecept. Havregrynsgröt. Ingredienser 1 port 10 port Havregryn 1 dl 10 dl Vatten 2 dl 2 liter Salt 1 krm 2 tsk
Grötrecept Havregrynsgröt Havregryn 1 dl 10 dl Salt 1 krm 2 tsk Rör ner grynen i det saltade vattnet och koka upp under omrörning Koka gröten 5 10 minuter. Smaka av. Risgrynsgröt (glutenfri) Rundkornigt
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Läs merARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 34-52 2015
ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 34-52 2015 Bra mat i förskolan
Läs merBra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål
Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir
Läs merMATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA
MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.
Läs merTräna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
Läs merMATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR
MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR 20151007 Innehållsförteckning; Vår vision 3 Mål7derna under dagen 4 Gröten 5 Salt 5 Socker 5 Fullkorn 6 Mjölk 6 Hur gör vi 7 Kontakt med köken 7 Vår vision kring maten vi serverar:
Läs merMellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".
Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan". Det sunda mellanmålet Mjölk med smörgås, frukt och grönsak är en bra grund för eftermiddagsmellanmålet.
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merLingonsmoothie 10 portioner
FÖRFRUKOST Lingonsmoothie 10 portioner 5 dl Fresta Marsán Vaniljsås 350 g yoghurt 10 % 5 dl Önos Lingonsylt 5 dl mjölk 3 % 1,5 dl rapsolja Mixa alla ingredienserna. Servera med sugrör i höga glas. Näringsvärde/portion:
Läs merRiktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel
Läs merResource 2.0+fibre RECEPTFOLDER
Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre
Läs merMat vid diabetes och risk för undernäring
Mat vid diabetes och risk för undernäring MAT SOM BEHANDLING VID UNDERNÄRING För att motverka viktnedgång och förlust av muskelmassa ska maten vara både energi- och proteinrik. Har du samtidigt diabetes
Läs merKolhydratinnehåll i olika livsmedel
Utformad av: Leg. dietist Doris Edholm Diabetesenheten, NUS UMEÅ 2014 Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare att bestämma rätt mängd insulin till maten. Det
Läs merVarför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
Läs merBOK. Lättlagade recept och smakportioner. 2004 9månader. Får endast skrivas ut för privat bruk
RECEPT BOK Lättlagade recept och smakportioner 1 Innehåll För att göra det lättare att hitta bland recepten är de inlagda i bokstavsordning i vår kokbok. I registret är recepten sorterade dels i bokstavsordning,
Läs mer6 hu vudm tips &å l4 frukostar
6 huvudmål Lätta tips & Barn 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa er att göra bra val kring mat och rörelse. Vad ni äter och hur ni rör er påverkar er hälsa. Det är bra om ni varje dag äter frukost, två
Läs merDe viktiga målen mellan målen
De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan
Läs merATP. Bra mat för träning & hälsa. Mat har blivit ett debattämne. Erik Hellmén
Mat har blivit ett debattämne Bra mat för träning & hälsa Erik Hellmén Verksamhetsansvarig nutrition. Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Forskningen kring hälsosam mat är samstämmig Men förtroendet
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merFörskolans mat Verksamhetsplan för köket
Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga
Läs merFår vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre.
Gott på äldre dar Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre. Här har vi samlat recept på goda mellanmål och desserter där näringsinnehållet är
Läs merVägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.
Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 12 Njurkoster Kaliumreducerad kost 121 Natriumreducerad kost 124 Proteinreducerad kost, PR 40 127 Kost vid dialys 131 Nutritionspärm kap 12 121 KALIUMREDUCERAD KOST,
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merMER ENERGI MED RESOURCE 2.0 RESOURCE 2.0+FIBRE
MER ENERGI MED RESOURCE 2.0 RESOURCE 2.0+FIBRE SNABBA OCH GODA RECEPT När behovet är större än aptiten TILL DIG SOM HAR BLIVIT FÖRSKRIVEN RESOURCE NÄRINGSDRYCKER Mat och näring är viktigt för hälsan och
Läs merMat på äldre dar - råd och tips
Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...
Läs mer