Nutritionspärm Region Skåne

Transkript

1 Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63

2 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK KOST, PER-KOST Användning De patienter som måste uppmärksammas och kan behöva riktade koståtgärder är: underviktiga patienter med BMI < 20. För äldre personer gäller BMI < 22, patienter som inte kan bibehålla vikten, patienter som bedöms ha ett högt proteinbehov patienter med nedsatt aptit och som behöver mindre volym på maten. Bakgrund Vid sjukdom kan energi- och näringsbehovet förändras. Energiförbrukningen kan öka på grund av sjukdom, t ex vid feber och ökat andningsarbete vid vissa lungsjukdomar. Energiförbrukningen är ibland sänkt då den fysiska aktiviteten är nedsatt. Behovet av vissa näringsämnen, (bland andra protein, vitaminer och mineralämnen), kan vara ökat vid många sjukdomstillstånd på grund av ändrad ämnesomsättning eller ökade förluster. Målsättningen är att tillföra energi, protein och andra näringsämnen i tillräcklig mängd för att kunna förebygga eller behandla ett försämrat näringstillstånd. För flertalet patienter är det stora problemet att äta tillräcklig mängd mat. För att tillgodose dessa behov har PER-kosten liten volym med högt energi- och näringsinnehåll. Protein Fett Kolhydrater energiprocent energiprocent energiprocent Energiinnehållet i PER-kost är i genomsnitt kcal/9 MJ per dag. Kravet på begränsad volym och högt energiinnehåll innebär att kostfibermängden måste begränsas i de flesta fall. PER-kosten består av sju måltider per dag inklusive mellanmålen, vilka också utgör en viktig andel för att energi- och näringsbehovet skall bli tillgodosett. Vid middag och kvällsmat serveras en liten förrätt, huvudrätt och dessert. Middag respektive kvällsmat innehåller ca 600 kcal/2 520 kj och varje rätt innehåller ca 200 kcal/840 kj. Om en patient har ett lägre energibehov kan minskningen ske genom att ta bort förrätten. Vid misstanke om att patienten har ett lågt energiintag skall intag av mat och dryck registreras, se Mat- och vätskeregistreringar. Förutom kosttillägg kan patienten behöva ytterligare nutritionsstöd i form av sondnäring eller parenteral nutrition. Det är mycket viktigt att väga patienten regelbundet och följa viktutvecklingen för att förebygga viktnedgång och sätta in nutritionsåtgärder i god tid.

3 Nutritionspärm kap 8 58 Måltidsordning för protein- och energirik kost, PER-kost, kcal/9 MJ Frukost: Alternativ 1: 1 dl gröt, sylt 1 dl standardmjölk 1 liten smörgås 1 dl juice Kaffe/te med socker och grädde Alternativ 2: 1,5 dl fil eller yoghurt, sylt 1 liten smörgås 1 dl juice Kaffe/te med socker och grädde Alternativ 3: 1 ägg 1 dl standardmjölk 1 liten smörgås 1 dl juice Kaffe/te med socker och grädde Mellanmål: Middag: Mellanmål: Kvällsmat: Mellanmål: Nattmål/ Förfrukost: 1 dl kosttillägg 1 liten förrätt Liten portion huvudrätt 1 portion efterrätt Måltidsdryck: 1 dl standardmjölk 1 dl kosttillägg Vetebröd Kaffe/te med socker och grädde 1 liten förrätt Liten portion huvudrätt 1 portion efterrätt Måltidsdryck: 1 dl standardmjölk 1 smörgås Kaffe/te med socker och grädde 2 dl välling eller mjölkchoklad För utbyte/ändring av mellanmål, se Mellanmål detta kapitel. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.

4 Nutritionspärm kap 8 59 SAMMANFATTNING PROTEIN- OCH ENERGIRIK KOST, PER-KOST Målsättningen är att tillföra energi, protein och andra näringsämnen i tillräcklig mängd för att kunna förebygga eller behandla ett försämrat näringstillstånd. För att tillgodose dessa behov har PER-kosten liten volym med högt energi- och näringsinnehåll. Energiinnehållet i PER-kosten är i genomsnitt kcal/9 MJ per dag. Proteinmängden är ca gram/dag och utgör ca E%. Fett utgör ca E% och kolhydrat E%. PER-kosten består av sju måltider per dag inklusive mellanmålen, vilka också utgör en viktig andel för att energi- och näringsbehovet skall bli tillgodosett. Vid middag och kvällsmat serveras en liten förrätt, huvudrätt och dessert. Foto: Findus

5 Nutritionspärm kap 8 60 PROTEINRIK KOST Proteinrik kost är avsedd för patienter som har ett ökat proteinbehov. Måltidsordningen är densamma som för SNRkost. Förutom det som står angivet, serveras kokt ägg till frukost och 11 2 portion kött eller fisk till middag och kvällsmat. Mellanmålen anpassas till patientens näringsstatus. Vissa patienter kan äta de mellanmål som anges i SNR-kosten, medan andra är i behov av kosttillägg. Denna kost ökar ej energiintaget nämnvärt utan är anpassad för den som behöver extra protein, men som för övrigt har ett tillfredsställande energiintag. Det kan till exempel gälla de patienter som behandlas med peritonealdialys eller hemodialys och vid svåra brännskador. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.

6 Nutritionspärm kap 8 61 MELLANMÅL För den som äter bra vid huvudmålen räcker det med enklare mellanmål som t ex smörgås, bulle eller frukt. Den som äter lite och minskar i vikt behöver däremot lättätna energi- och näringstäta mellanmål med liten volym. Kosttillägg är ett bra komplement till den vanliga maten. Men när aptiten är liten och behovet stort behövs ibland andra produkter än enbart kosttillägg. Här presenteras förslag på olika mellanmål med varierande energi- och näringsinnehåll. Drycker Kcal kj 1 dl saft, läsk dl juice dl saft-/nyponsoppa dl standardmjölk dl café au lait (majsvälling, socker, grädde) Välling på olika vis: 1 dl välling - vatten och pulver dl välling - standardmjölk och pulver dl välling - kaffegrädde och pulver Bröd, bulle, kaka 1 veteskiva sockerkaksskiva ostsmörgås vetebulle wienerbröd mazarin bakelse Andra energirika mellanmål 1 dl gräddglass dl delikatessyoghurt port ( g) kons frukt med 1 2 dl kaffegrädde dl kräm med 1 2 dl kaffegrädde dl nougatkräm dl nyponsoppa/saftsoppa med 1 2 dl vispgrädde dl kolakräm dl chokladpudding med 1 2 dl vispgrädde bit (150 g) bärpaj med 1 dl vaniljsås Hemlagade näringsdrinkar, recept se nästa sida 1 dl fruktdrink dl fruktshake dl fruktyoghurt dl chokladdrink dl koladrink Vasadrink (ca 1 dl + glass) dl mild kesellavitamin

7 Nutritionspärm kap 8 62 RECEPT Fruktdrink 1 dl* Fruktshake 1 dl* 35 g (ca 9 bitar) fruktpuré, 1 2 dl standard- 25 g (ca 6 bitar) fruktpuré, 1 2 dl standardmjölk, 2 msk majsvällingpulver, 2 msk mjölk, 1 msk majsvällingpulver, 25 g majsvällingpulver, 1 2 msk strösocker gräddglass Allt blandas och serveras kallt. Allt blandas, smaksätt ev med socker, och serveras kallt. Fruktyoghurt 1 dl* Chokladdrink 1 dl 25 g (ca 6 bitar) fruktpuré, 3 4 dl yoghurt 1 msk Semper protein, 1 msk mjölkeller filmjölk, 2 msk majsvällingpulver, chokladpulver, 1 dl standardmjölk msk strösocker Vispa ut protein- och mjölkchoklad- Allt blandas och serveras kallt. pulver i mjölk. Mild kesellavitamin 1 dl Vasadrink ca 1 dl + glass 1 2 dl kesella gourmé, 2 msk apelsinjuice, 1 dl standardmjölk eller gräddmjölk, 2 msk apelsinjuice, 1 msk strösocker, 1 2 dl 1 msk majsvällingpulver, 1 msk Semper vispgrädde berikning, 1 tsk strösocker Rör ut juicen i kesellan. Tillsätt socker Smaksätt med exempelvis 1 tsk snabboch vispad grädde. kaffe eller konc fruktjuice. Vispa ut berikningen och majsvällingpulver i grädd- Koladrink 1 dl* mjölken. Blanda i smaksättning och 1 msk kolasås, 3 msk kaffegrädde, 4 msk socker. Tillsätt glassen. standardmjölk, 2 msk majsvällingpulver Allt blandas och serveras kallt. Nougatkräm 11 2 dl* 1 msk O boy, 2 msk gräddfil, 3 msk Kolakräm 1 dl* grädde, 3 msk majsvällingpulver, 1 msk kolasås, 2 msk crème fraiche, 1 2 msk strösocker 3 msk standardmjölk, 3 msk majsvälling- Allt blandas och serveras kallt. pulver, 1 2 msk strösocker Allt blandas och serveras kallt. *Recept från Findus Foto: Findus

8 Nutritionspärm kap 8 63 KOSTTILLÄGG Med kosttillägg avses här energi- och näringsrika produkter av olika slag från nutritionsföretag. Användning Vid otillräckligt energi- och näringsintag kan maten kompletteras med kosttillägg för att energi- och näringsintaget skall bli förbättrat. Patienter som får kost med förändrad konsistens och/eller inte kan äta själva har vanligtvis behov av kosttillägg. Patienter som är långvarigt sjuka och malnutrierade på grund av malabsorption är i många fall i behov av kosttilllägg. Vid vissa sjukdomstillstånd som t ex brännskada, cancer, infektionssjukdom, neurologisk sjukdom och njursjukdom, föreligger en ökad risk för nedsatt aptit och därmed brist på energi och näring. Kosten kan då kompletteras med kosttilägg. Indelning av kosttillägg 1. Kompletta kosttillägg 2. Icke kompletta kosttillägg 3. Berikning 1. Kompletta kosttillägg Komplett betyder att produkterna har ett energi- och näringsinnehåll som i stort sett motsvarar Svenska näringsrekommendationner. Om kosttilläggen ges som enda föda blir det komplett näring för den enskilde patienten först när den mängd ges som motsvarar energibehovet. Det vanligaste är att kosttilläggen utgör ett komplement i form av mellanmål till övrig mat och dryck. Kosttilläggen finns drickfärdiga eller som lättlösligt pulver med flera olika smaker och i olika fabrikat. Kompletta kosttillägg er kcal/100 ml er ca 4-6 g protein/100 ml Ges som tillägg till den vanliga maten eller som enda föda. Dosering enligt ordination av dietist. 2. Icke kompletta kosttillägg Dessa kosttillägg är huvudsak protein- eller energitillskott. De består av främst protein, fett eller kolhydrat. Kosttilläggen är drickfärdiga eller i form av pulver med flera olika smaker och i olika fabrikat. Icke kompletta kosttillägg er kcal/100 ml Ges till mellanmål som komplement till den vanliga maten till patienter som behöver extra näringstillskott. Kosttillägget kan gärna ges som sent kvällsmål innan sängdags, för att förhindra en lång nattfasta. Dosering enligt ordination av dietist eller 2-6 dl/dag. 3. Berikning Berikning i pulverform finns både som kompletta, dvs med protein, fett och kolhydrat och som protein- eller kolhydratprodukter. De används för att öka energi- och näringsinnehållet i maten, t ex i soppor, såser och stuvningar. Vissa kosttyper, t ex flytande kost och protein- och energirik kost (PER-kost), berikas i sjukhusköken. Vissa produkter kan användas för berikning av mat och dryck på avdelningen

9 Nutritionspärm kap 8 64 Bra att tänka på Före ordination av kosttillägg, är det viktigt att göra en bedömning av patientens energiintag med hjälp av mat- och vätskeregistrering. Denna är en viktig utgångspunkt för att avgöra hur mycket och vilket slags kosttillägg patienten är i behov av. En dietist kan hjälpa till med denna bedömning. Det är viktigt att ha ett brett sortiment av kosttillägg på avdelningen så att patienten får smaka på flera olika sorter och smaker. Patienternas energi- och näringsintag kan även förbättras genom att ändra kosttyp och/eller konsistens samt att förstärka måltiderna och mellanmålen med vanliga livsmedel. Se vidare under rubriken Mellanmål i detta kapitel. För att kosttilläggen skall smaka bra, är det av stor betydelse att de serveras kalla. Häll gärna upp kosttillägget i ett trevligt glas. Öppnade förpackningar skall ej stå framme i rumstemperatur pga risk för bakterietillväxt. Kosttillägg med smak av kakao, kaffe eller naturell kan värmas i en kopp i mikrovågsugn. För patienter med diabetes som har ordinerats kosttillägg, är det extra viktigt att blodsockret följs regelbundet och insulinmängden justeras vid behov. På Avdelningen för nutrition i Lund pågår en studie av olika kosttillläggs påverkan på blodsockret vid diabetes. Studien kommer att redovisas år Tips på hur kosttilläggen kan användas till hemlagade näringsdrinkar Kosttilläggen kan blandas med frukt, fruktpuré, konserverad frukt eller bär. Konsistensen blir bäst om blandningen körs i mixer eller matberedare. För att få en krämig och god mjölkdrink kan kosttillägg blandas med glass. Ca 2 dl glass per 200 ml näringsdryck är en lagom mängd. Nutritionsföretagen har utformat recept på näringsdrinkar. Kontakta dietist eller företaget för att få receptbroschyrer. Tänk på att näringsdrinkar är kylvaror och ej skall stå framme i rumstemperatur pga risk för bakterietillväxt. Foto: Findus

10 Nutritionspärm kap 8 65 Kosttillägg för barn I första hand bör barnen få kosttillägg med komplett näring eller de icke kompletta sorterna förutom proteinrika kosttillägg. De proteinrika kosttilläggen har en alltför hög proteinhalt för små barn och för dem finns ett barnanpassat komplett kosttillägg, Semper MiniMax. Dietist skall alltid kontaktas vid ordination av kosttillägg till barn. Regler för förskrivning av kosttillägg till patienter över 16 år inom i Region Skåne För närvarande har endast dietister förskrivningsrätt på kosttillägg. Dietisten gör en förskrivning av kosttillägg. Patienten hämtar ut dessa på Apotek och betalar en patientavgift. Högkostnadsskydd gäller ej vid betalning av kosttillägg, eftersom dessa ej räknas som läkemedel. Komplettering gällande barn Till barn under 16 år kan kosttillägg förskrivas på Livsmedelsanvisningar av barnläkare. Detta gäller enbart de kosttillägg som i apotekets broschyr är L-märkta.