Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Transkript

1 Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

2 Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa Lägre grundomsättning Tandstatus Salivbildning Törstkänsla Luktsinne Smaksinne Digestion (matspjälkning) Absorption (näringsupptag i tarm)

3

4

5 Sarkopeni = brist på kött Sjunkande nivåer av anabola hormoner Ökad cytokinproduktion (tecken på inflammation) Neuromuskulära förändringar Undernäring (brist på protein) Rökning Minskad fysisk aktivitet

6 I vård av kroniskt sjuka äldre är prevalensen 30-70%

7

8 Vilka är de mest sjuka äldre? Gruppen mest sjuka äldre består av ca personer 65 år eller äldre i Sverige (i Kungälv finns cirka 1300 st) Personer som ingår i gruppen mest sjuka äldre har 25 eller fler timmar hemtjänst/månad, bor i särskilt boende och/eller har omfattande sjukvårdsinsatser 8

9

10 Risk för undernäring enligt Senior alert Riskbedömningsinstrument: SKL nutrition Har personen gått ner i vikt? Kan personen äta som vanligt? BMI under 22? Omsorgsboende Kungälvs kommun 48% I hela landet 59%

11 3 min bikupa Hur jobbar ni med riskbedömning på er enhet?

12

13

14

15 Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete 2 Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. Definition av vårdskada enligt SOSFS 2011:9 lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården 15

16

17

18

19

20

21 Vårdprocessen (även för nutrition) Screening/riskbedömning Utredning Ordination Uppföljning Dokumentation och informationsöverföring

22

23 Enerigintag: 2200 kcal Ättid: 9,5 timmar Nattfasta: 14 timmar Enerigintag: 2200 kcal Ättid: 13 timmar Nattfasta: 11 timmar

24 3 min bikupa Hur är måltiderna fördelade över dagen på er avdelning? Tid för frukost? Tid mellan lunch och middag? Tid mellan middag och frukost?

25 Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning (QT012) Uppmuntran och påstötning (QE010) Matning (QN022) Hjälpmedelsförskrivning (QT005) Träning i att äta och dricka (QN019)

26 Måltidsmiljö och servering Påverkar aptiten och kan avgöra om den äldre vill äta eller inte Oljud Servering Dukning (högtid) Informera om maten Tillbehör är viktiga Ljus Dukning (kontraster)

27 Hjälpmedel: Antihalk Tallrikar Pet-emot-kant Muggar och glas, pip och olika grepp. Bestick Haklappar Arbetsstol för personalen för bättre arbetsställning.

28 Läkemedel Äldre har relativt hög läkemedels-konsumtion vilket kan påverka intaget av mat på olika sätt Försämrad aptit Smak- eller luktförändringar Illamående eller kräkningar Muntorrhet Irritation i mage/tarm Sår i munhålan

29 Läkemedel Om du misstänker att något läkemedel har negativ effekt på matintaget bör den äldre uppmuntras att ta upp det med läkaren/distriktsjuksköterskan/sjuksköterskan

30 Mat vid sjukdom Sjukdom leder ofta till nedsatt aptit som i förlängningen kan leda till undernäring. Vid nedsatt aptit finns en del knep att ta till Erbjud små måltider ofta Lägg upp små portioner Lägg energi på dukning och servering Förbered mat i kylen Låt den äldre känna doft av matlagning Fråga vad den äldre är sugen på

31 Nutritionsbehandling (DV051) Mellanmål Berikning av maten (DV053) Protein- och energirik kost (DV053) Konsistensanpassning (DV052) Näringsdryck (DV053) Anpassa maten efter kulturella och religiösa behov Minska nattfastan till max 11 tim Enteral nutrition (DJ010) Parenteral nutrition (DJ055)

32 Mellanmål 30-50% av dagens totala energi till äldre: Kaffe, te, choklad, juice, saft, mjölk Smörgås, bulle, skorpa, kaka Glass, yoghurt, fil Nyponsoppa eller annan fruktsoppa Välling Vid behov näringsdryck

33 Hur arbetar vi med mellanmål?

34 Livsmedelsval Se till att drycken innehåller energi Använd helfeta mejeriprodukter Undvik light/lätt Berika med olja Servera efterrätt Rikligt med pålägg Servera kosttillägg om det är ordinerat Servera E-kost om det är ordinerat

35 Frukost Havregrynsgröt kcal protein 1 dl gryn och vatten g 1 dl gryn och mjölk g Som förra + 1 msk fett g Som förra msk sylt g

36

37 Måltidsordning & energi MORGON KVÄLL 400 kcal 150 kcal 500 kcal 50 kcal 500 kcal Energibehov: 2000 kcal Dagen ger: 1600 kcal

38 Måltidsordning & energi MORGON KVÄLL 200 kcal 200 kcal 200 kcal 400 kcal 500 kcal 500 kcal Energibehov: 2000 kcal Dagen ger: 2000 kcal

39 Måltidsordning Lunch & middag 50% av dagens totala energi Frukost, mellanmål och ett sent kvällsmål måste täcka resten vilket gör de lika viktiga som huvudmålen

40 Rekommendationer måltidsordning Näring för god vård och omsorg MÅLTID TIDER ENERGIFÖRDELNING (%) Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål

41

42

43

44

45 Kosttillägg Vem ska ha dem? Riskpatienter Undernärda patienter Patienter med nedsatt aptit Häll upp i glas och servera, ställ resten i kylen! När ska de serveras? Mellanmål Måltidsdryck/törstsläckare I vilket syfte? Komplettera måltid Ersätta måltid Ordineras alltid av sjuksköterska, läkare, dietist

46 Kosttillägg Kompletta Energi- och proteinrika Klara / fettfria Sjukdomsspecifika Fettemulsioner Energi- / Proteinpulver till berikning

47 Hur förkortar man nattfastan? Vilka lägger sig tidigt? Vilka vaknar mitt i natten? Vilka vaknar först? Går det att ge något i sängen? När ger vi mediciner? Kan natten förbereda något? Sängfösare

48 Nattfasta Bör inte vara längre än 11 timmar Servera energi- och näringsgivande drycker: Tidigt på morgonen Till kvällsmedicinen På natten

49 Bryt nattfastan! Alternativ som ger 100 kcal Saft, juice, nyponsoppa Filmjölk, 3% fett Vaniljyoghurt, 2% fett Komplett näringsdryck Hemlagad smoothie/dryck 2 dl 1,4 dl 1,6 dl ca 0,6 dl ca 1 dl

50 Här kommer jag med något gott till dig Svea, varsågod ½ banan alt 1,5 dl bär 1 dl fet yoghurt 1 msk florsocker 1-3 tesked rapsolja OBS Det ska smaka gott!

51 Fler förebyggande åtgärder Övervakning av närings- och vätskeintag (QE003) Viktkontroll Munvård (träning QN010, assistans QN 011) Information/undervisning om kostfrågor (QV001) Vård i livets slutskede (QX006)

52 Finns det förutsättningar att väga? Bärbar rullstolsvåg

53 Inköp Bistånd nutrition ätstödjande åtgärder Matdistribution Värma och servera Laga frukost, ta fram tillbehör Hjälpmedel Extra mellanmål/nattfastan Dela maten på tallriken, hälla upp dryck Sitta med/verbal påstötning Hjälpa till att föra maten till munnen/mata

54

55 Exempel på misstag Patient kommer från sjukhus till HSV med sondvälling ordinerat Ssk i kommun ska följa upp behandlingen Saknar uppgift om tidigare vikt Hur vet man om behandlingen är tillräcklig? Patient kommer från SÄBO till sjukhus Uppgifter om de svåra sväljproblemen kommer inte sjukhuset tillkänna Patienten får normalkost, sätter i halsen och får stora problem

56

57 På sjukhus: Nutritionsscreening, vikt och status Vid inläggning: Skicka med information om risker och påbörjade åtgärder Påbörja Nutritionsbehandling enligt Åtgärdsschema (vid risk för undernäring) Primärvården? Teamträff planera åtgärder enligt Senior Alertstruktur om risk finns Informationsöverföring om screening och ev påbörjade åtgärder. Vikt! I kommunens HSV: Riskbedömning undernäring, trycksår och fall Vikt!

58

59 Att inte ge nutrition är ett aktivt beslut som leder till att patienten svälter. Det är vanligtvis svårt att motivera detta Professor Arvid Wretlind (28 Jan Aug 2002)

60

61 Diagnoskriterier för tillståndet undernäring För att ett tillstånd ska betecknas som undernäring, ska patienten ha en viktförlust på mer än 20% av sin ursprungliga vikt. Patienten ska också ha något av följande symtom: BMI <19 (under 70 år) <21 (över 70 år) Fettfrimasseindex (<15kg/m² kv, <17kg/m² män) Fettmasseindex <4kg/m² kv, <2kg/m² män) Gånghastighet <1m/s Nedsatt handgreppstyrka

62 FAMM - Five Aspects of a Meal Model (Gustafsson 2006) ATMOSFÄREN STYRSYSTEMET RUMMET MÖTET PRODUKTEN