MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

Transkript

1 MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt den Sign 1:10 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Upptäcka risker för, förebygga, utredning och behandling av undernäring Riskbedömning och diagnos av undernäring Utredning av orsak till risk för undernäring eller undernäring Behandling vid undernäring eller risk för undernäring och uppföljning Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring Särskilt boende Hemvård Stöd och service, gruppbostäder med särskild service Ansvar Socialnämndens ansvar Socialchefens ansvar Sektorschefens ansvar Enhetschefens ansvar Sjuksköterskans ansvar Arbetsterapeuten och sjukgymnastens (fysioterapeutens) ansvar Omvårdnadspersonalens ansvar MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar Dietistens ansvar (regionen) Läkarens ansvar (regionen) Referenser Lagar, författningar, föreskrifter och allmänna råd Litteratur...10 Bilagor...10

2 1. Bakgrund och syfte Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet beskrivas. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10) ska tillämpas i verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). socialtjänstlagen (2001:453) och har hemtjänst i ordinärt boende, särskilt boende. lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) och har bostad med särskild service Föreskriften ställer krav på att det ska finnas rutiner och arbetssätt för hur undernäring ska förebyggas, hur risker för undernäring ska upptäckas, hur hälso- och sjukvårdspersonal ska kontaktas för en bedömning, hur det ska utredas och behandlas. Hälso- och sjukvård 5 Vårdgivaren ska fastställa rutiner för 1. när en patients näringstillstånd ska utredas, och 2. hur en utredning av näringstillståndet ska göras. 6 Vårdgivaren ska vidare fastställa rutiner för 1. hur undernäring ska förebyggas, och 2. hur undernäring ska behandlas. Socialtjänst och verksamhet enligt LSS 7 Socialnämnden och den nämnd som beslutar om insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ska säkerställa att det i verksamheter som genomför sådana insatser som anges i 2 finns rutiner för 1. hur undernäring ska förebyggas, 2. hur risker för undernäring ska upptäckas, och 3. hur och när sjukvården ska kontaktas för en bedömning av näringstillståndet vid misstanke om undernäring hos en enskild, om det inte finns hinder enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 15 kap. 1 SoL (2001:453) eller 29 LSS. Med undernäring avses enligt föreskriften ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. Undernäringstillstånd är vanliga hos äldre och ökar risken för tryck- och fallskador och minskar återhämtningsförmågan efter infektioner och sjukdomar som i värsta fall kan 2

3 leda till att personen avlider. Särskilt viktigt vid svår och/eller långvarig sjukdom är att personen får sitt energi- och näringsbehov tillgodosett. Exempel på orsaker till undernäring Bakomliggande sjukdom Mag- tarmrelaterade problem Behandling, till exempel strålning, cytostatika Medicinering Munstatus och tandstatus Svårigheter att svälja Funktionella svårigheter att äta Sociala och kulturella faktorer Födoämnesallergi eller överkänslighet Förebyggande av undernäring och tidiga insatser har alltid bättre förutsättningar för att ge god effekt. Insatser leder inte alltid till att ett tillstånd av undernäring kan vändas men målsättningen är att ingen ska behöva lida av obehandlad undernäring. Den enskildes värderingar, rätt till självbestämmande, trygghet, delaktighet och rätten till information ska alltid beaktas. Enligt Patientdatalagen 3 kap. ska patientjournalen innehålla de uppgifter som behövs för att ge en god och säker vård. Riskbedömning, utredning, åtgärd och uppföljning ska dokumenteras. 2. Upptäcka risker för, förebygga, utredning och behandling av undernäring Kvalitetsregistret Senior alert är ett systematiskt arbetssätt för riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår, munhälsa och blåsdysfunktion/inkontinens. I registret finns material för utredning av bakomliggande orsaker, planering av åtgärder och uppföljning. Det ger möjlighet att följa enhetens resultat, jämföra med andra, mäta förändrings- och förbättringsarbetet. Fall, undernäring och trycksår är tre problemområden med en stark koppling till varandra. En person som är undernärd har lättare att falla och en fallskada kan bidra till minskad rörlighet och därmed ökad risk för trycksår. Skadorna läks sedan sämre om personen är undernärd. 2.1 Riskbedömning och diagnos av undernäring Riskbedömningsinstrumentet som används för bedömning av risk för undernäring är MNA, Mini Nutritional Assesment och BMI, Body Mass Index. 3

4 MNA finns tillgängligt på Senior alerts internetsida och är speciellt anpassat för bedömning av näringstillståndet hos äldre personer. MNA består av 18 frågor om ätsvårigheter, viktförlust, rörlighet, psykisk stress eller akut sjukdom och neuropsykologiska problem. BMI är ett mått som används för att bedöma kroppsvikt. BMI räknas ut genom att ta vikten delat med längden. BMI = vikt (kg)/längd (m). BMI 20 24,9 = normalvärde BMI 25 29,9 = övervikt BMI 30 34,9 = fetma BMI 35 39,9 = svår fetma Personer med mycket muskelmassa kan ha ett högre BMI utan att ha övervikt. En person som har ett högt BMI kan vara undernärd beroende på från vilka livsmedel energiintaget kommer. Det kan också vara en person med ofrivillig viktminskning. MNA och BMI är instrument för att bedöma vikten och för att räkna ut energibehov. I övrigt är omvårdnadspersonalens observationer viktig information. Energibehov Energibehovet varierar med ålder, kön, vikt, sjukdom med mera. På Senior alerts internetsida under Gör så här material finns en sida med praktiska redskap och en länk till Skånes universitetssjukhus energi- och proteinkalkylator. Den beräknar energioch proteinbehovet hos vuxna med justering för ålder, aktivitetsnivå och BMI. Internetlänk finns under referenser. Rekommendationer för energibehov per kg kroppsvikt och dygn är för sängbundna 25 kcal. för uppegående med begränsad fysisk aktivitet 30 kcal. i återuppbyggnadsfas eller vid energikrävande tillstånd 35 kcal. Justering av energibehov krävs om en person går upp eller ner i vikt, minskar eller ökar sin aktivitetsnivå eller drabbas sjukdom/ trauma. Exempel på energikrävande tillstånd KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom med ansträngande andning Parkinsons sjukdom med darrningar, stela och spända muskler Efter stora operationer Demenssjuka som är fysiskt aktiva Brännskador, stora sår Inflammatoriska sjukdomar Cancersjukdomar Flera sjukdomar samtidigt Dokumentation Riskbedömningen dokumenteras i Senior Alert och respektive journal/akt. Sjuksköterskan använder omvårdnadsdiagnosen Risk för undernäring med övriga aktuella omvårdnadsdiagnoser som till exempel sväljningssvårigheter. I vårdplanen kopplas insatta åtgärder till diagnos. Målformuleringen är att bibehålla vikt, öka i vikt eller må bra/inte besväras av vissa symtom. 4

5 2.2 Utredning av orsak till risk för undernäring eller undernäring Utredning av orsaker till undernäring utgår från Senior alerts material Bakomliggande orsaker, Trycksår Undernäring Fall. Ansvarig läkare informeras om resultatet av genomgång av bakomliggande orsaker och beslutar om fortsatt utredning. Orsak till undernäring kan vara medicinska eller läkemedelsrelaterade. 2.3 Behandling vid undernäring eller risk för undernäring och uppföljning Nutritionsbehandling kan vara både för att förebygga undernäring och för att behandla konstaterad undervikt. Planering av nutritionsbehandling utgår från Senior alert material Vägledning för förebyggande åtgärder, Nutrition. Den innefattar ätstödjande åtgärder, läkemedelsgenomgång, nutritionsbehandling, viktkontroll, munvård, information/undervisning och kostfrågor. Målet med nutritionsbehandling är att tillgodose patientens behov av energi och näringsämnen. Grunden är vanlig mat som anpassas efter personens behov. Kosten behöver vara energi- och proteinrik, så kallad E-kost. När en person har nedsatt aptit måste energi och näringsämnen som behövs rymmas i mindre mängd mat. Mat bör erbjudas vid sex tillfällen per dygn och även nattetid för den som ofta vaknar på natten. Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar. När en anpassad kost inte räcker till för att täcka en persons energi- och näringsbehov är kosttillägg ett komplement. Om förmågan är kraftigt nedsatt ska läkare bedöma om personen ska ha annan typ av näringstillförsel. I vårdhandbokens avsnitt om nutrition finns olika typer av kost, kosttillskott som näringsdryck, berikningspreparat och ätstödjande åtgärder beskrivna. Internetlänk finns under referenser. Utvärdering av energibehov och aktuellt intag Mat- och vätskelista förs under tre dagar. Sjuksköterskan bestämmer patientens energioch vätskebehov och bedömer intaget i jämförelse med behovet. Uppföljning Nutritionsbehandlingen ska följas upp kontinuerligt för att utvärdera effekten av åtgärderna. Dokumentation Nutritionsbehandling och uppföljning dokumenteras i Senior alert och respektive journal/akt. 5

6 3. Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring 3.1 Särskilt boende Alla som bor på något av kommunens särskilda boenden erbjuds i samband med inflyttning riskbedömningar enligt kvalitetsregistret Senior Alert. Uppföljning görs var sjätte månad eller oftare vid behov. För särskilda boenden finns ett flöde för arbetet med riskbedömningar, se bilaga. Varje boendeenhet kan göra lokala justeringar för att anpassa till sin verksamhet. Omvårdnadsinsatser, dokumentation, kontakt med hälso- och sjukvården Alla boende erbjuds viktkontroll varje månad. Vid hälsotillstånd som kräver tätare viktkontroller följs ordination från sjuksköterska/ läkare. Bedöms det utifrån riskbedömning (MNA) att personen är undernärd eller har en risk för undernäring ska utredning av bakomliggande orsaker göras och en handlingsplan med åtgärder upprättas. Bedöms personen som undernärd tas kontakt med patientansvarig läkare. Resultat av riskbedömning, utredning och åtgärder ska dokumenteras i Senior alert och personens journal/akt. När undernäring eller risk för undernäring upptäcks ska det dokumenteras även på genomförandeplanen. 3.2 Hemvård I samband med inskrivning Hemvården erbjuds riskbedömning enligt kvalitetsregistret Senior alert till alla med omvårdnadsbehov. Uppföljningar görs var sjätte månad eller oftare vid behov. För Hemvården finns ett flöde för arbetet med riskbedömningar, se bilaga. Varje hemvårdsenhet kan göra lokala justeringar för att anpassa till sin verksamhet. Omvårdnadsinsatser, dokumentation, kontakt med hälso- och sjukvården Hur hemvårdspersonalen ska arbeta med riskbedömningar beror på om vårdtagaren är inskriven i kommunens hemsjukvård eller tillhör primärvården. Se nedan. Inskriven i Hemsjukvården Alla erbjuds viktkontroll var tredje månad. Vid hälsotillstånd som kräver tätare viktkontroller följs ordination från ansvarig sjuksköterska/läkare. Bedöms det utifrån riskbedömning (MNA) att vårdtagaren är undernärd eller har en risk för undernäring ska en handlingsplan med åtgärder upprättas. Bedöms vårdtagaren som undernärd tas kontakt med patientansvarig läkare. 6

7 Resultat av riskbedömning, utredning och åtgärder ska registreras i Senior alert och dokumenteras i vårdtagarens journal/akt. När undernäring eller risk för undernäring upptäcks ska det dokumenteras även på genomförandeplanen. Inte inskriven i Hemsjukvården Alla erbjuds viktkontroll var tredje månad. Vid hälsotillstånd som kräver tätare viktkontroller följs ordination från ansvarig sjuksköterska/läkare. Om risk för undernäring eller undernäring upptäcks ska omvårdnadspersonalen hänvisa personen, eller via närstående/företrädare, att söka hjälp på sin vårdcentral. Omvårdnadspersonal ska också hänvisa att söka hjälp hos tandvården vid ohälsa i munhåla och eller tänder. Behöver personen hjälp med kontakt till vårdcentral eller tandvård ska omvårdnadspersonalen vara behjälplig med dessa kontakter. Omvårdnadspersonalen ska om behov föreligger informera om möjligheten att ansöka om insatser hos biståndsenheten för att få hjälp med matinköp, måltider, omvårdnad med mera. Resultat av riskbedömning, utredning och åtgärder ska dokumenteras i Senior alert och i personens akt. När undernäring eller risk för undernäring upptäcks ska det dokumenteras även på genomförandeplan. 3.3 Stöd och service, gruppbostäder med särskild service I samband med inflyttning till gruppbostad erbjuds riskbedömningar enligt kvalitetsregistret Senior alert. För brukare 65 år eller äldre görs uppföljning var sjätte månad eller oftare vid behov. För brukare under 65 år görs uppföljning en gång per år eller oftare vid behov. För gruppbostäderna finns ett flöde för riskbedömningar, se bilaga. Varje gruppbostad kan göra lokala justeringar för att anpassa till sin verksamhet. Omvårdnadsinsatser, dokumentation, kontakt med hälso- och sjukvården Alla brukare som är 65 år eller äldre som bor i gruppbostad erbjuds viktkontroll varje månad. De under 65 år erbjuds viktkontroll två gånger per år. Vid hälsotillstånd som kräver tätare viktkontroller följs ordination från sjuksköterska/läkare. Bedöms det utifrån riskbedömning (MNA) att brukaren är undernärd eller har en risk för undernäring ska utredning av bakomliggande orsaker göras och en handlingsplan med åtgärder upprättas. Bedöms brukaren som undernärd tas kontakt med patientansvarig läkare. Resultat av riskbedömning, utredning och åtgärder dokumenteras i personens journal/akt. För brukare som är 65 år eller äldre registreras även i Senior Alert. 7

8 4. Ansvar Den enskilde ska så långt som möjligt kunna påverka hur näringsbehovet ska tillgodoses. Åtgärdsplanen görs i samråd med den enskilde. Den enskilde har alltid rätt att undanbe sig erbjudande om hjälp. Personalens ansvar är att visa på möjligheterna och utgå från den enskildes önskemål som kan bero på bakgrund, mattradition, kultur, religion med mera. 4.1 Socialnämndens ansvar Socialnämnden ska säkerställa att det i verksamheten finns rutiner för hur undernäring ska förebyggas, hur risker för undernäring ska upptäckas, och hur och när sjukvården ska kontaktas för en bedömning av näringstillståndet vid misstanke om undernäring hos en enskild. 4.1 Socialchefens ansvar Att personalen har förutsättningar för att uppfylla kraven på att upptäcka risker för, förebygga och behandling av undernäring. Att personalen har den kompetens som krävs. Att hänsyn tas till måltidsmiljön i samband med om- och nybyggnation. Analysera sektorernas resultat för kvalitetsregistret Senior Alert. 4.2 Sektorschefens ansvar Informera socialchefen om enheterna inte har förutsättningar att uppfylla kraven på att upptäcka risker för, förebygga och behandling av undernäring. Samordning av enheternas kompetens- och utbildningsplaner. Analysering av sektorns resultat för kvalitetsregistret Senior Alert. 4.3 Enhetschefens ansvar Informera personalen om gällande riktlinje och rutin. Uppföljning av enhetens följsamhet till rutinen. Informera sektorschefen om enheten inte har förutsättningar för att följa rutinen. Att nutritionsområdet ingår i enhetens kompetens- och utbildningsplan. Att måltidsmiljön är anpassad utifrån boendes förutsättningar (boenden). Analysera enhetens resultat för kvalitetsregistret Senior alert. 4.4 Sjuksköterskans ansvar Följa enheternas flödesschema för riskbedömningar. Identifiera problem med mat- och vätskeintag, sväljningsförmåga eller annat som kan påverka näringsintaget. Ordinera ätstödjande åtgärder, kost, mellanmål och kosttillägg vid behov. Uppföljning av nutritionsbehandling. 8

9 Information till ansvarig läkare. Dokumentera riskbedömningar, bakomliggande orsaker, omvårdnadsdiagnos, åtgärder, mål och uppföljningar i Procapita HSL. Kontakta dietist vid behov av nutritionsstöd vid undernäring. Informera och handleda personal. 4.5 Arbetsterapeuten och sjukgymnastens (fysioterapeutens) ansvar Följa flödesschema för riskbedömningar. Bedöma behov och förskriva hjälpmedel i samband med måltidssituationen. Se över sittställning vid måltidssituationen. Informera och handleda personal vid speciella måltidssituationer/ätstödjande åtgärder. 4.6 Omvårdnadspersonalens ansvar Följa flödesschema för riskbedömningar. Viktkontroller enligt rutin eller ordination. Uppmärksamma när någon ofrivilligt går ner i vikt och informera ansvarig sjuksköterska snarast. Uppmärksamma om någon blivit mera trött/orkeslös, fått svårare att äta/ sämre aptit, vill ha mindre matinköp, slänger mat, tomt i kylskåpet eller fått problem med balans/ yrsel. Vid behov kontakta biståndsenheten för bedömning av behov av stöd till inköp, måltidsstöd, hjälp att tillreda måltid med mera. Lyssna på/undersöka möjligheten att tillgodose vårdtagarens önskemål om kost. Att måltidssituationen är så bra som möjligt utifrån vårdtagarens önskemål. Erbjuds vårdtagaren mat, insatser eller annat och inte vill ha någon hjälp ska det dokumenteras i vårdtagarens akt och ansvarig sjuksköterska ska informeras. 4.7 MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar Upprätta riktlinjer och övergripande rutiner för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring. Att det finns rutiner för när läkare ska kontaktas. Ta fram underlag för analys av enheternas resultat för kvalitetsregistret Senior alert. 4.8 Dietistens ansvar (regionen) Enligt Vårdhandboken: Dietisten har nutritionsansvar och ansvarar inom ramen för detta för utredning av nutritionsproblem samt ordination, uppföljning och utvärdering. När ordination av enteral och parenteral nutrition är aktuell sker detta i samverkan med läkare och även med sjuksköterska. 9

10 4.9 Läkarens ansvar (regionen) Övergripande medicinska ansvaret och beslutar om utredning, medicinsk behandling och ställningstagande till enteral (sond) eller parenteral(dropp) nutrition. 5. Referenser 5.1 Lagar, författningar, föreskrifter och allmänna råd Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 23 e första stycket och 24 a g (SFS 1993:387) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Offentlighets- och sekretesslagen, OSL (SFS 2009:400) Patientdatalagen, PDL 3 kap. (SFS 2008:355), Socialtjänstlagen, SoL 7 kap. 6 första stycket och 14 kap. 2-7 (SFS 2001:453) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10) 5.2 Litteratur Näring för god vård och omsorg. Socialstyrelsen Tillgänglig på Senior alert, kvalitetsregister. Tillgänglig på Energi- och proteinkalkylator. Tillgänglig på O/Kunskapscentrum-for-geriatrik/Kunskapsbank/Nutritionslankar/Energikalkylator/ Vårdhandboken, nutrition. Tillgänglig på Bilagor Bilaga 1. Flöde riskbedömningar 10