Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden

Transkript

1 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist, Hemvårdsförvaltningen Bilaga 1 Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Genomförande - Metod Antal ärenden och berörda sjuksköterskor Frågeställningar Förslag till vidare förbättringsarbete Risk för undernäring Reflektioner (6)

2 1. Bakgrund och syfte Sedan våren 2007 pågår ett nutritionsprojekt i Halmstads Kommun i syfte att uppnå en ökad kunskapsnivå och ett aktivt nutritionsarbete inom äldreomsorgen. Som en del i detta arbete har handledning i enskilda ärenden inkluderats i projektet sedan projektets andra år. Praktiskt arbete och egna erfarenheter av vad nutritionsbehandling innebär ger ofta djupare kunskaper än teoretisk information. 2. Genomförande - Metod Information till samtliga sjuksköterskor om att dietist fanns tillgänglig i enskilda ärenden skickades ut via e-post i början av projektets andra år, dvs Samma information skickades till enhetschefer för särskilda boenden och områdeschefer inom hemtjänsten. Dietisten har också varit synlig genom erbjudanden om utbildning och annat, så att sjuksköterskorna då och då blivit påminda om möjligheten till handledning. Hur stor del av tjänsten som gått till enskilda ärenden har varierat under åren, men kommande sammanställning rör projektets fjärde år, och då utgjorde enskilda ärenden omkring 40% av en heltid. Marknadsföring av tjänsten har inte varit nödvändig. Tiden fylls utan problem och det hade inte varit möjligt att ta sig an mera, då denna arbetsuppgift inte är den enda inom projektet. Dietisten har varit stationerad på Skyttevägen för arbete med enskilda ärenden, och det är också de grupper som finns där (Centrum och Öster) som varit mest aktiva i att använda sig av dietistfunktionen. Allt arbete går via patientansvarig sjuksköterska, oavsett vem som initierat kontakten. Det är vanligtvis sjuksköterska som tar kontakt, men det händer också att kontakten tas av anhörig, dietist på sjukhuset, omvårdnadspersonal eller enhetschef/områdeschef. Arbetsgången ser vanligen ut så här: 2 (6)

3 3. Antal ärenden och berörda sjuksköterskor Nedanstående sammanställning avser ärenden under perioden september 2009 till november 2010, dvs. drygt ett år. Arbetet är utfört på en tjänst motsvarande 40% av en heltid. Antal ärenden totalt: Varar kvinnor: Varav män: 198 st. 135 st. 63 st. Antal patienter per ssk-enhet Bäckagård Centrum LSS Oskarström Vallås Öster Övriga Antal berörda patientansvariga sjuksköterskor: 52 st. Totalt antal patientansvariga sjuksköterskor var i genomsnitt under året 68 st. Detta innebär att 76% av de patientansvariga sjuksköterskorna haft kontakt med dietist i enkilda ärenden under perioden september 2009 till november Antal ssk som gett uppdrag Bäckagård Centrum LSS Oskarström Vallås Öster Antal ssk Totalt antal i gruppen 3 (6)

4 4. Frågeställningar Nedan listas de frågeställningar som uppgivits vara orsaken till att kontakt med dietist initierats. Frågeställning Antal: Forts. Viktnedgång 36 Gallbesvär 2 Aptitnedsättning 31 Illamående 2 Enteral nutrition 16 Magbesvär 2 Sår 13 Parenteral nutrition 2 Senior Alert 12 Parkinson 2 Dysfagi 11 Allergi 1 Kosttillägg 10 Aptitökning 1 Viktökning 10 Energifördelning/Demens 1 Övervikt 10 Förstoppning 1 Låg vikt 8 Högt energibehov 1 Palliativ vård 5 IBS 1 Diabetes 4 Kakexi 1 Minskat energiintag 4 Måltidssituation 1 Konsistensanpassning 3 Näringsintag 1 Diarré 2 Obesitas 1 Flytande kost 2 Viktuppföljning 1 Man kan länka ärendena samman för att göra det mera överskådligt. Så här kan inriktningen på frågeställningarna sammanfattas: Frågeställning Antal Andel Viktnedgång / Låg vikt / Kakexi 45 23% Aptitnedsättning / Minskat energiintag 35 18% Viktökning/Övervikt/Obesitas 21 11% Enteral / parenteral nutrition (sondnäring eller näringsdropp) 18 9% Övrigt (t.ex. allergi, diabetes, Parkinson, palliativ vård) 18 9% Dysfagi (tugg/sväljsvårigheter) / Konsistensanpassning 16 8% Sår 13 7% Senior Alert 12 6% Kosttillägg (t.ex. utprovning, uppföljning, utvärdering) 10 5% Gastro (t.ex. diarré, förstoppning, IBS, gallbesvär) 8 4% 4 (6)

5 5. Förslag till vidare förbättringsarbete För att komma vidare och bli ännu bättre på att upptäcka, behandla och följa upp nutritionsproblem föreslås följande: Förtydligande kring vilka nutritionsproblem som alltid ska föranleda dietistkontakt, och vilka som bör göra det. Idag kommer ärenden ofta dietist till del när problemen redan varit kända ett tag, och möjligheten att förebygga undernäring har då minskat avsevärt. Ökade krav på dokumentation av nutritionsrelaterade åtgärder. Idag saknas ofta uppgifter om sådant som rör nutritionsbehandling av olika slag. Det börjar bli vanligare att man dokumenterar att man sätter in kosttillägg, men det saknas uppgift om vilken sort och vilken mängd som är ordinerad. Även uppgift om hur behandlingen skall följas upp saknas. Tätare viktkontroller på i första hand särskilt boende. Viktkontroll var tredje månad anses generellt vara ett minimum för att man ska kunna räkna viktkontrollerna som en del i det förebyggande arbetet. Några sköterskor har själva upptäckt och tagit initiativ till detta, men en gemensam riktlinje vore värdefull. Täta viktkontroller bidrar förutom chansen att upptäcka nutritionsproblem också till att underlätta utredning och bedömning när nutritionsproblem väl uppstått. 6. Risk för undernäring Diagramet visar hur många riskbedömda patienter som visade sig löpa risk för att utveckla sår, undernäring eller fall under åren Siffrorna är likartade för alla tre åren, och detta genomsnitt är representativt för perioden. Att så många som 67% är i riskzonen för att utveckla undernäring är en tydlig indikator på behovet av ett fungerande nutritionsomhändertagande i förvaltningen. Risk för fall; 78% Risk för sår; 31% Risk för undernäring; 67% 5 (6)

6 I genomsnitt 38% av de patienter som riskerade att uveckla undernäring under 2010 fick en förebyggande åtgärd dokumenterad i Senior Alert. Det kan finnas flera orsaker till att andelen är så få. Till exemel: Ovana vid Senior Alert. Många sjuksköterskor har inte kommit igång med det förebyggande arbetet, utan fokuserar fortfarande på att lära sig själva datasystemet. Man har vid utredning bedömt att risken i sig inte medförde behov av nutritionsåtgärder. Detta beror i så fall på att de frågor i MNA som gav den låga poängen handlade om vårdtyngd, fysisk inaktivitet eller liknande. Om frågorna om ätsvårigheter, viktnedgång och BMI varit utan anmärkning vidtas inga åtgärder, utom förhoppningsvis en snar förnyad riskbedömning. Osäkerhet kring hur man bör gå vidare på grund av ovana vid nutritionsarbete. 7. Reflektioner Det är glädjande att många tar kontakt för hjälp i nutritionsärenden. Jag upplever att framför allt personalen som är närmast brukaren, dvs. omvårdnadspersonal och sjuksköterskor, upplever dietisten som en självklar och värdefull resurs. Dock har jag flera gånger blivit frustrerad över att kontakten tas för sent, först när situationen är uppenbart ohållbar. Då är det ofta betydligt svårare att hjälpa patienten än om kontakten tagits från början. Riktlinjer för nutrition i enskilda ärenden skulle främja arbetet med att göra nutritionsomhändertagandet till en självklar del av arbetet från början. Idag har vi riktlinjer som styr t.ex. innehållet i maten, måltidsordning, nattfasta, dvs. övergripande frågor som rör förutsättningarna att arbeta med nutritionsåtgärder. I det dagliga arbetet med patienter saknas motsvarande riktlinjer. Det ligger rätt i tiden att införa sådana riktlinjer, nu när såpass många har erfarenhet av nutritionsarbete och börjar se det som en självklar del i vården. Det är tydligt att de sjuksköterskegrupper där jag varit mest synlig också är de som anlitar mig mest. Samarbete i ett ärende genererar ofta fler ärenden. Om utrymme funnits i tjänsten hade jag gärna avsatt tid för att befinna mig fysiskt även på de andra sjuksköterske-expeditionerna en dag i veckan eller liknande, för att jobba upp motsvarande samarbete där som jag har på Skyttevägen. Arbetet med enskilda ärenden har en enorm utvecklingspotential, och det är ett mycket spännande och stimulerande arbete! 6 (6)