Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
|
|
- Kurt Sundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Samverkan för att förebygga vårdskador... 4 Riskanalys... 5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 5 Avvikelser... 5 Klagomål och synpunkter... 5 Samverkan med patienter och närstående... 5 Resultat... 6 Senior Alert... 6 Måluppfyllelse... 6 Svenska palliativregistret och jämförelse med riket... 6 Måluppfyllelse... 6 BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens)... 6 Läkemedelsgenomgångar... 7 Måluppfyllelse... 7 Nattfastan i särskilt boende för äldre... 7 Måluppfyllelse... 7 Infektionsregistrering... 7 Kompetensnivå... 8 Övergripande mål och strategier för kommande år... 8 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2
3 Sammanfattning För att öka patientsäkerheten utökades i början av året bemanningen nattetid vid demensavdelningarna på Humlegården. Vidare har all personal vid demensenheterna utbildats i demens ABC en webbaserad utbildning. Inom hemtjänsten skapades en egen grupp där enbart de brukare med demensdiagnos ingår och där ett mindre antal personal som handplockats arbetar. Det har även skett en ökning av bemanningen på de somatiska avdelningarna under året, men här har ökningen skett dagtid då vårdtyngden har varit hög. All verksamhet inom socialnämndens ansvarsområde har under året inlett arbetet med att installera ett nytt gemensamt verksamhetssystem. Detta kommer också att höja patientsäkerheten genom att all dokumentation finns på samma ställe och alla dokumenterar på samma sätt. Det kommer att leda till att det blir lättare att göra utvärderingar och se jämförelser. Antalet läkemedelsavvikelser har minskat mot föregående år. Det måste ses som ett resultat av det utökade samarbetet mellan sjuksköterskor och enhetschefer samt en tydligare ansvarskedja. Förbättrade resultat ses även inom både Senior Alert och Svenska palliativregistret. Antalet fördjupade läkemedelsgenomgångar har också ökat markant mot föregående år Patientsäkerhetsarbetet följs upp genom regelbunden återkoppling av avvikelser på enhetsnivå, där både områdesansvarig sjuksköterska och enhetschef är delaktiga. Genom den årliga kvalitetsgranskningen av läkemedelshanteringen av farmaceut får vi ytterligare möjlighet att uppmärksamma förbättringsområden. Kompetenshöjningen har fortsatt även detta år genom validering av vårdbiträden till undersköterskor. 3
4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Det övergripande målet är att upprätthålla och utveckla kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetssystem som finns i verksamheten. Ansvara för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare är Vingåkers kommun, Socialnämnden. Verksamhetschef 29 HSL, svarar för verksamheten och har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården. I verksamhetschefens ansvar ingår inte de uppgifter som medicinskt ansvarig sjuksköterska har. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett särskilt medicinskt ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Att utfärda riktlinjer och se till att dessa efterlevs. I Socialförvaltningens verksamhetsplan beskrivs visioner, övergripande mål och verksamhetsmål. Internkontrollplanen innehåller både årligen inbyggda kontroller och riktade kontroller för året. Ansvaret för dessa kontroller är förlagda till olika funktioner beroende på område. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Inom Vingåkers kommun används Länsövergripande riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienterna i slutenvården i Sörmland. Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan, enligt SOSFS 2005: 27 rev Överenskommelse finns mellan Vingåkers vårdcentral och kommunen angående läkarmedverkan i särskilda boenden, hemsjukvård och rehabilitering. Läkarmedverkan innefattar telefonkontakter, patientadministration, besök, handledning av personal, läkemedelsgenomgångar och akuta insatser. På medicinska grunder görs hembesök i ordinärt och särskilt boende av läkare. Tillgång till läkarmedverkan finns dygnet runt. Dygnet runt finns också tillgång till tjänstgörande sjuksköterska på särskilda boenden och hemsjukvård. Tillgång till paramedicinsk personal finns på kontorstid. Internt har varje chef teamträffar där alla yrkeskategorier finns representerade (Arbetsterapeut, Sjukgymnast, Sjuksköterska och omvårdnadspersonal) vid dessa möten tas kvalitetsfrågor upp generellt men också individärenden. 4
5 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Socialnämnden uppdrar åt Mas att riskanalysera utsatta områden inom hälso- och sjukvårdens område. Under 2012 har hygienområdet riskanalyserats inom Hemsjukvården/Hemtjänsten. De avvikelserapporter som skrivs ligger också till grund för att bestämma vilka områden som behöver analyseras ytterligare. De ämnen som kommer upp på teamträffarna kan också vara ämne för riskanalyser. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser All personal rapporterar avvikelser i verksamheten på därför avsedd blankett. Den lämnas till områdesansvarig sjuksköterska som tillsammans med enhetschef ansvarar för åtgärder, sammanställning och återkoppling till enhetens personal. Mas kontaktas vid allvarliga händelser och ansvarar för utredning och anmälan enligt Lex Maria. Mas sammanställer också hela verksamhetens avvikelser och rapporterar detta till socialnämnden två gånger årligen. Avvikelser kan utredas med hjälp av händelseanalys eller leda till att en större riskanalys initieras. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla synpunkter och klagomål rapporteras till enhetschef som ansvarar för att de analyseras och återkopplas. De sammanställs och presenteras för socialnämnden två gånger årligen. Enhetschefen ska tillsammans med områdeschefen ha uppsikt över inkomna synpunkter och klagomål i sin verksamhet för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid inskrivning och därefter två gånger årligen hålls en individuell vårdplanering. Då inbjuds patient och i många fall även närstående för att planera omvårdnaden. För att förebygga vårdskador informeras om hur synpunkter på vården kan lämnas samt det förebyggande kvalitetssäkringsarbetet i kvalitetsregister Senior alert bedrivs och hur vi tillsammans kan förebygga fall, undernäring, trycksår samt vårdrelaterade infektioner. Flera gånger varje år bjuds anhöriga in till gemensamma träffar där kvalitetsfrågor lyfts. 5
6 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Senior Alert Antal riskbedömningar 171 Andel av riskbedömda med BMI under 22 och är minst 75 år 27% Andel med åtgärdsplan för fall av de som har risk 64% Andel med åtgärdsplan för trycksår av de som har risk 55% Andel med åtgärdsplan för undernäring av dem som har risk 45% Andel med risk som är uppföljda inom 1 månad 14% Andel med risk som är uppföljda inom 3 månader 23% Måluppfyllelse Verksamheten har förbättrade resultat på samtliga parametrar mot föregående år. Svenska palliativregistret och jämförelse med riket Kvalitetsindikator Målvärde Resultat Riket Eftersamtal erbjudet ,1 56,6 Läkarinformation till pat ,7 52,6 Uppfyllt önskemål om dödsplats ,0 40,4 Munhälsa bedömd ,3 64,1 Ej trycksår vid dödsfallet 90 91,7 89,5 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 90 94,4 86,7 Utförd validerad smärtskattning ,8 18,5 Lindrad från smärta ,7 82,9 Lindrad från illamående ,7 85,2 Lindrad från ångest ,7 77,7 Lindrad från rosslig andning ,2 76,6 Läkarinformation till närstående ,0 64,4 Antal vårdtillfällen i urvalet Måluppfyllelse Verksamheten har förbättrade resultat på de flesta parametrar (tre har minskat) mot föregående år BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Demensenheterna har under 2012 utbildat ansvarig arbetsterapeut och sjuksköterska i användningen av registret. De har vid årsskiftet precis kommit igång att använda det. 6
7 Läkemedelsgenomgångar Tjugoåtta läkemedelsgenomgångar påbörjades under 2012, varav tjugofyra blev helt genomförda och uppföljda. Måluppfyllelse Antalet läkemedelsgenomgångar har ökat med 300 % mot föregående år. Nattfastan i särskilt boende för äldre Höstmätningen i tabellform Boende Antal Medel (timmar) Median (timmar) Humlegården 56 14,08 13,92 Nordangård 17 12,82 13,00 Korttids 6 12,15 13,13 Vingåker 79 13,66 13,50 Södermanland ,64 13,25 Måluppfyllelse Målet att minska nattfastan har inte uppnåtts, det har snarare försämrats mot mätningarna förra året. Infektionsregistrering Verksamheten har rapporterat 38 urinvägsinfektioner som antibiotikabehandlats och av dessa hade 10 odlats före behandling. 5 boende har fått antibiotika mot sårinfektioner och 22 på grund av lunginflammation. 7
8 Kompetensnivå Andelen undersköterskor har fortsatt att öka, från 79 % till 83 % under Detta har skett bland annat genom omvårdnadslyftet där vårdbiträden validerats till undersköterskor. Övergripande mål och strategier för kommande år Fortsatt utveckling av det preventiva kvalitetsarbetet inom områdena nutrition, fall, trycksår, palliativ vård och demensvård. Ytterligare ökning av antalet fördjupade läkemedelsgenomgångar Förbättrad dokumentation genom det nya verksamhetssystemet Minska nattfastan i särskilt boende med beaktande av patientens egna önskemål och risk för undernäring. Förbättrade förutsättningar att arbeta efter basala hygienrutiner för all personal inom vårdande enheter genom att arbetsgivaren tillhandahåller arbetskläder och omklädningsrum. 8