Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Transkript

1 Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH

2 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig viktnedgång Normalvikt Övervikt Obesitas

3 BMI-intervall BMI BMI KOL Undervikt -18,5 20/22* Normalvikt 18,5-24,9 20/22*-29,9 Övervikt 25-29,9 Fetma * Beroende på ålder - över 70 A Hedlund -07

4 Utvärdering av nutritionsstatus Verktyg för bedömning av risk för undernäring 1. Hur har Din viktutveckling sett ut de senaste månaderna? Jag har gått upp i vikt (0p) Oförändrad (0p) Jag har gått ned i vikt (1p) 2. Hur är Din aptit? God (0p) Varken god eller dålig (0p) Dålig (1p) 3. BMI¹ Vikt och längd bör mätas i samband med riskbedömningen. BMI > 25 kg/m² = 0p BMI kg/m² = 1p BMI < 22 kg/m² = 2p Totalpoäng: p Värdering: 0-1p Ej risk för undernäring 2-4p Risk för undernäring. Patienten är i behov av kvalificerad nutritionsutredning. Fr Nationella vårdprogrammet för KOL,

5 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 2015 Rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda nutritionsbehandling till personer med KOL och ett BMI som är lägre än 22 (prioritet 3).

6 Ett gott näringstillst nd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstångnd anpassad näringstillförsel

7 Förekomst av undernäring vid KOL ca 40 % av KOL-patienter i öppenvård med stadie 3-4 av KOL 50 % av sjukvårdsvårdade KOL-patienter med stadie 3-4 av KOL. 70% av KOL-patienter vårdade i respirator. Referensgruppen för KOL., DRF 2009

8 Orsaker till undernäring vid KOL Ökad energiomsättning i vila, REE Ökad energiåtgång vid aktivitet Ökad energiåtgång vid måltid, DIT Exacerbationer Minskat energi- och näringsintag/ matproblem Energibehov 35-40kcal/kg AM Grönberg -05

9 Matproblem vid KOL Aptitlöshet Äter annans diet Diarré Dyspné vid matlagning och måltid Oro, ensamhet, depression Muntorrhet Tidig mättnad Trötthet Tugg och sväljsvårigheter Ulcusliknande symtom Andra magtarmbesvär Bantning Rädsla för viktuppgång Referensgruppen för KOL, DRF 2009

10 Tips vid snabb mättnad Fördela maten jämnt över dagen Drick helst mellan måltiderna Kalla rätter kan kännas mindre mättande än varma Tips vid andnöd/trötthet Vila före maten Ät långsamt Ha färdiglagad mat i reserv vid försämring

11 Konsekvenser av undernäring Oberoende riskfaktor för kort överlevnad vid KOL Minskad muskelmassa och nedsatt muskelstyrka Ökad infektionskänslighet Depression och sänkt livskvalitet Osteoporos Ökat intensivvårdsbehov och ökad vårdtid vid inläggning Tidig återinläggning efter utskrivning fr sjukhus Referensgruppen för KOL, DRF 2009

12 Adekvat energi- och näringsintag för maximal effekt av övrig behandling AM Grönberg -05

13 Ökat energi och näringsintag ger förutsättningar för: Bra näringsstatus Effektiv träning Ökad muskelstyrka Starkare andningsmuskeler Referensgruppen för KOL, DRF 2009

14 Nyttan med nutritionsbehandling vid KOL Kroppsvikten normaliseras FFM ökar Andningsmuskelstyrka ökar Gångsträckan ökar Ökad lymfocytmängd Ökad livskvalitet

15 Osteoporosprofylax Tillgodose kalcium- och D-vitaminbehov Eftersträva normalvikt Fysisk aktivitet Rökstopp

16 Förekomst av obesitas vid KOL Ett växande problem BMI > 30

17 BMI-gränser BMI 25-29,9 BMI >30 Ingen viktnedgång rekommenderas. KOL-patienter mår som bäst vid ett BMI på Viktnedgång, ej snabbare än ½-1 kg/vecka. Vid snabb viktnedgång förloras mycket muskelmassa.

18 Konsekvenser av obesitas vid KOL Sänkt lungfunktion Sänkt fysisk aktivitet och träningstolerans Sänkt livskvalitet Ökad risk för överviktsrelaterade sjukdomar

19 Dietistens roll Individuell nutritionsbehandling Delta i teamarbete runt patienten Undervisa patienter, anhöriga och olika personalgrupper, KOL-skola AM Grönberg -05

20 Hos dietisten- Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar Delkurs 2 Individuell nutritionsbehandling Bedömning av: Nutritionsstatus Energibehov Proteinbehov Aktuellt kostintag Behov av näringstillskott? AM Grönberg -05

21 Nutritionsbehandling Dietisten väger även in faktorer såsom Annan sjukdom Tandstatus Matrelaterade problem Sociala och ekonomiska faktorer

22 Nutritionsbehandling, forts Energi och proteinrik kost, PER-kost Anpassad måltidsfrekvens Anpassad konsistens Anpassad energinivå Matknep

23 PER-kost När du inte orkar äta en hel portion En halv portion ska ge lika mycket näring och energi som hel portion Mer protein och fett, mindre kolhydrater och fiberrik mat Konsistensanpassning vid behov

24 Huvudmål Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar Delkurs 2

25 Måltidsordning och energifördelning Energifördelning: 25 % på lunch 25 % på middag 50 % fördelat på frukost, 2 mellanmål och 1 kvällsmål Bild från Nestlé Educare utbildning

26 Målet mellan målen För friska, välnärda räcker det oftast med frukt Vid nedsatt aptit och risk för undernäring är mellanmålen viktiga och de behöver ge mer energi!

27 Patienter med KOL i primärvården Ta vikt, längd och räkna ut BMI Fråga om viktnedgång/aptit Vid BMI under 20/22* remittera dietist *Beroende på ålder A Hedlund -07

28 Var finns dietisterna i PV?