RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

Transkript

1 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

2 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför större svårigheter att bibehålla en god nutritionsstatus, vilket i sin tur får konsekvenser för behovet av hjälp. Kost och näringsfrågor inom vård och omsorg har en grundläggande betydelse för kvalitén i hela verksamheten. God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Därför är kosten viktig för att förebygga sjukdom och bevara hälsa. Vanlig mat är den viktigaste och bästa energi och näringskällan. Vid sjukdom och ohälsa, kan behovet av energi och näringsämnen öka, medan förmågan att äta och tillgodogöra sig maten minskar. För brukare som befinner sig i riskzonen för undernäring, skall nutritionen betraktas på samma sätt som annan behandling och samma krav skall ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. I dokumentet kommer orden kost och nutrition att användas. Betydelsen av dessa ord är enligt DRF (dietisternas riksförbund) följande: KOST blandning av olika livsmedel, det vill säga mat och dryck som intas dagligen. NUTRITION läran om energiomsättning och näringsämnen samt deras funktion i kroppen eller åtgärder som sjuksköterskan/dietisten vidtar utifrån denna kunskap. Detta dokument syftar till att tydliggöra för alla i matkedjan vad som krävs för att säkra en god nutritionsstatus bland brukare inom omsorgsförvaltningen. Det innebär allt från ansvarsfördelning till rutiner för olika ansvarsområden och insatser. Utvärdering av målen sker årligen.

3 ÖVERGRIPANDE MÅL I Trollhättans Stads Mål och resursplan för förvaltningen, finns bland annat målet att verksamheten skall ha ett hälsofrämjande synsätt. Det övergripande målet gällande kost/nutrition i förvaltningen är: Alla brukare skall ges förutsättning för att få i sig tillräckligt med energi och näring utifrån Svenska näringsrekommendationer. För att uppnå detta behövs en gemensam syn och arbetssätt för alla som påverkar maten och måltiden kök, omsorgspersonal, sjuksköterskor med flera. Dessa riktlinjer och rutiner är en viktig grund för detta arbete. DELMÅL PRODUCERA ENERGI OCH NÄRINGSRIKTIG SAMT GOD OCH TILLTALANDE MAT Brukarna skall serveras god, näringsriktig mat och som är anpassad efter individuella behov. Tillagning och hantering av mat sker under livsmedelssäkra förhållanden. SE TILL ATT BRUKAREN FÅR I SIG ENERGI OCH NÄRINGSRIKTIG MAT UTIFRÅN SINA INDIVIDUELLA BEHOV Nattfastan skall inte överstiga 11 timmar. Måltiderna skall vara fördelade jämnt över dagen. Måltiden skall upplevas som stimulerande och skall ses som en viktig del av den dagliga aktiviteten. Kunskapen hos personalen om kostens betydelse för hälsan samt effekter av undernäring skall öka. IDENTIFIERA OCH ÅTGÄRDA RISKSITUATIONER Utföra nutritionsbedömning med hjälp av MNA test. Dokumentera patientens nutritionstillstånd i Magna cura under sökordet nutrition. Bedöma patientens näringsproblem och planera individuellt anpassade åtgärder.

4 STYRDOKUMENT I samband med nutritionsarbete och livsmedelshantering skall följande lagar, föreskrifter och rekommendationer följas: Europaparlamentet och rådets förordning (EG) 178/2002, 852/2004. Livsmedelslagen, livsmedelsförordningar, föreskrifter samt livsmedelsverkets vägledningar. Dessa lagar, förordningar och föreskrifter ger ramarna för allt arbete inom livsmedelsområdet. Här finns krav och vägledning om livsmedelssäkerhet och livsmedelshygien som till exempel märkningsregler, livsmedelskontroll och personalhygien. Socialtjänstlagen. I socialtjänstlagen fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Insatserna skall vara av god kvalitet, individuellt anpassade och genomföras i samråd med brukaren. Hälso och sjukvårdslagen, patientjournallagen. Med hälso och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla skador och sjukdomar. Vården och behandlingen skall vara individuellt anpassad och göras upp i samråd med brukaren. Svenska näringsrekommendationer ESS gruppens rekommendationer för sjuka inom vård & omsorg MÅLGRUPP Gruppen brukare inom omsorgsförvaltningens äldreomsorg. Riktlinjer och rutiner för kost/nutrition omfattar inte barn eller brukare med ätstörningar. Riktlinjer och rutiner för kost/nutrition riktar sig till enhetschefer, kökspersonal, omsorgspersonal och hälso och sjukvårdspersonal.

5 ANSVARSFÖRDELNING Utgångspunkten är att brukaren har ett eget ansvar. I de fall brukaren inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har kommunen ett ansvar för att behovet tillgodoses. Biståndshandläggare ansvarar för att: bedöma hjälpbehovet i nutritionskedjan hos den enskilde. (inköp hjälp vid måltidsintag) bevilja hjälp utifrån individuellt behov. den enskilde beviljas matdistribution. Kontaktmannen ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. dokumentation finns för brukarens individuella behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsvanor. utföra en nutritionsbedömning i samband med inflyttning och därefter följa gällande riktlinjer/rutiner. vägning sker var tredje månad. Enhetschef ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. riktlinjer/rutinen för kost/nutrition är känd för personal och att den tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. utveckla lokala rutiner för sin egen enhet. fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten på nutritionsarbetet utifrån delmålen. det finns dokumentation (enligt SoL) som dokumenterar brukarens individuella behov och önskemål av kost och måltidsordning. det finns kostombud kopplade till varje kök. kostombuden ges utrymme att delta i kostråd och utbildningar. kostombuden ges utrymme att sprida information till övrig personal på sin enhet. Enhetschef för kök ansvarar dessutom för att: matproduktionen följer gällande lagar och riktlinjer. för att sammankalla och leda kostrådet.

6 Omsorgspersonal ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. följa varje boendes individuella omsorgsplan och sjuksköterskans ordinationer när det gäller mat, dryck, vägning och registrering m.m. de personer som behöver hjälp med att äta också får det. rapportera om avvikelser i mat och vätskeintag till kontaktman och sjuksköterska. leverans av matdistribution, inom hemvården, sker enligt gällande beslut. den enskildes matmiljö är trivsam. servering och uppläggning sker på ett trevligt sätt. följa gällande hygienrutiner. fastställt egenkontrollsprogram efterföljs. Kökspersonal ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalitet (näring, smak, konsistens och utseende). det finns en väl komponerad matsedel för målgruppen. tillagning sker efter näringsberäknade recept. inköpen följer avtal. fastställt egenkontrollsprogram efterföljs. måltidsmiljön i restaurangerna är fräsch och tilltalande. Kostombud ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. delta i utbildningar och att sprida informationen till övrig personal på sin enhet. informera och instruera omsorgspersonal och nyanställda på sin arbetsplats om riktlinjer/rutinerna. delta vid egenkontroller. kostpärmen alltid är uppdaterad. delta i kostråd/ombudsträffar.

7 Sjuksköterskan ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. brukarens näringsstatus uppmärksammas. skapa och dokumentera åtgärdsplaner för riskpatienter. de individuella nutritionsinsatser som utredning, behandling, uppföljning och utvärdering, i samråd med ansvarig läkare, utförs. handleda omsorgspersonal vid matsituationen vid specifika problem. konsultera till exempel läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped eller dietist vid behov. Kostekonom ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. vara delaktig i upphandlingsarbetet kring livsmedel. kosten motsvarar de nationella kvalitetskraven på näringsinnehåll (ESS gruppens rekommendationer). det finns en väl komponerad matsedel för målgruppen. fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten på matproduktionen. vara delaktig i att utveckla kost och nutritionsarbetet inom omsorgsförvaltningen. sammankalla och leda kostombuden och se till att gruppens kompetens utvecklas. sammankalla och tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska, leda den övergripande samverkansgruppen kring kost/nutrition. uppdatera kostpärmens innehåll. Dietist ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. vid konsultation, bedöma och utreda nutritionsproblematik. vara delaktig i att utveckla kost och nutritionsarbetet inom omsorgsförvaltningen. delta i den övergripande samverkansgruppen för kost/ nutrition. utbilda och handleda personal/brukare.

8 Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att: säkra kvaliteten på hälso och sjukvården upp till läkarnivå. det finns utarbetade rutiner kring näringsfrågor, nutritionsbehandling och att dessa utvärderas. uppföljning sker av riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. sammankalla och tillsammans med kostekonom, leda den övergripande samverkansgruppen kring kost/nutrition. Patientansvarig läkare ansvarar för att: ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer eller om tillståndet kan motverkas genom nutritionsbehandling. Arbetsterapeut ansvarar för att: bedöma ätandet utifrån ett aktivitetsperspektiv med hänsyn till kognition, handfunktion, sittställning och miljö. ge råd, utprova hjälpmedel och eventuellt göra miljöanpassningar för att underlätta ätandet. Övriga resurser kan vara: Tandhygienist/Tandsköterska utför munhälsobedömning, utbildar inom tand och munhälsa Logoped bedömer oral motorik och sväljningsförmåga. Ger råd och behandling, för att öka brukarens förmåga att äta DOKUMENTATION Varje yrkesgrupp ansvarar för dokumentation inom sitt ansvarsområde. KOSTPÄRM Kostpärmen finns på varje enhet och innehåller bland annat matsedelsförslag och tips vid speciella behov och information om specialkoster och konsistensanpassning. Kostombudet ansvarar för uppdatering av pärmens innehåll.

9 ORGANISATION FÖR SAMVERKAN KOSTRÅD Det finns åtta kostråd som är kopplade till köken inom äldreomsorgen. Syftet med kostråden är att skapa förutsättningar för samarbete, erfarenhetsutbyte och information mellan olika arbets och yrkesgrupper. Enhetschef för kök är ansvarig för att sammankalla och leda kostrådet fyra gånger/år. I kostrådet skall representanter från omsorgspersonal, sjuksköterskor, kock/kokerska och nattpersonal ingå. ÖVERGRIPANDE SAMVERKANSGRUPP FÖR KOST/NUTRITION Denna grupp arbetar övergripande för omsorgsförvaltningen. Syftet med gruppen är bland annat att få en återkoppling på hur kost/nutritionsarbetet fungerar inom förvaltningen och att utveckla riktlinjer och rutiner för kost/nutrition. Att utvärdera de årliga kvalitetsmätningarna och att få/ge information om produkter, nya föreskrifter och lyfta nyheter och förändringar inom nutritionsområdet. Kostekonom, tillsammans med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, är ansvarig för att sammankalla och leda gruppen två gånger/år. I denna grupp skall enhetschef för kök, sjuksköterskechef, dietist och områdeschef även ingå.

10 MATEN OCH MÅLTIDERNA Maten som serveras skall som generell regel följa de riktlinjer som anges i Livsmedelsverkets Svenska näringsrekommendationer (SNR 2005) och Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (ESS gruppen, 2003). En lämplig måltidsordning är en förutsättning för att brukaren skall äta den serverade maten och därmed täcka sitt energi och näringsbehov. Det är lättare för äldre att få i sig tillräckligt med energi och näring om maten delas upp på flera mål över dagen. En lämplig fördelning är tre huvudmål frukost, lunch och middag samt två till tre mellanmål. NATTFASTA Nattfastan får inte överstiga 11 timmar. För att undvika detta kan ett sent nattmål eller en förfrukost vara ett bra alternativ. REKOMMENDERAD MÅLTIDSORDNING Måltidsordning Energifördelning % Ev. Förfrukost Frukost Mellanmål Middag Mellanmål Kvällsmat Kvällsmål Ev. Nattmål/Sängfösare

11 SPECIALKOSTER, ÖNSKEKOST OCH KONSISTENSFÖRÄNDRAD KOST Planering av specialkoster sker med hjälp av ESS gruppens riktlinjer i Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Specialkost skall ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av sjuksköterska/dietist/läkare. Specialkoster är: E kost (energi och proteinrik kost) Kost vid dialys Proteinreducerad kost Fettreducerad kost Glutenfri kost Laktosfri kost Kost vid födoämnesallergi Om en person har haft diagnostiserad celiaki, laktosintolerans eller födoämnesallergi sedan tidigare, behövs ingen ny ordination. Specialkoster som vegetarisk kost, religionsanpassad kost och liknande behöver ingen ordination, utan ordinationskravet gäller de koster som påverkar olika sjukdomstillstånd. Många äldre har svårt att tugga och/eller svälja och då skall man erbjuda konsistensanpassad mat, till exempel lättuggad eller timbalkost. Tänk på att det är viktigt att utvärdera, eftersom behovet kan vara tillfälligt. MATSEDELSPLANERING Matsedeln skall vara anpassad för målgruppen och vara näringsvärdesberäknad och överensstämma med rekommendationerna enligt ESS gruppen. I en helpension ingår frukost, middag inklusive dessert, kvällsmat och minst tre mellanmål. Det är viktigt att maten varieras, undvik att servera samma komponenter vid båda måltiderna. Om middagen varit mäktig skall kvällsmaten vara lättare och tvärtom. Mellanmålen är viktiga för de äldre och i synnerhet för de som riskerar att bli undernärda. Det är även viktigt att uppmärksamma helger, storhelger och andra dagar värda att fira med maten.

12 MÅLTIDSMILJÖ Både maten och måltidsmiljön är av stort värde för äldre. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och därmed blir matens betydelse större. Måltiden blir en viktig aktivitet under dagen och ett avbrott i den dagliga tillvaron. Måltidsmiljön har en stor betydelse för aptiten och näringsintaget. Det är viktigt med en vacker dukning med stor omtanke i färg och materialval. Det är viktigt att man uppmärksammar helger, storhelger och andra dagar värda att fira. Måltiderna skall präglas av lugn och ro, att ha TV och radio påslagna kan av många upplevas som störande. Maten skall se aptitlig ut, dofta gott och portionerna skall inte vara för rikligt tilltagna. Det är viktigt att tänka på att många äldre behöver god tid på sig vid måltiderna. Att bara sitta bredvid brukaren kan vara ett stöd vid måltiden för den brukare som har problem med att äta själv. LIVSMEDELSHYGIEN Bakterier, virus och andra mikroorganismer kan spridas via livsmedel. Inom vård och omsorg finns risk för smittspridning via personal som växlar mellan vårdarbete och livsmedelshantering. Det är av största vikt att informationen finns om de lagar och föreskrifter som styr livsmedelshygien. All köks och vårdpersonal skall följa utifrån sin verksamhet godkända egenkontrollprogram.

13 RUTIN FÖR ATT FÖREBYGGA, IDENTIFIERA OCH ÅTGÄRDA UNDERNÄRINGSPROBLEMATIK VAD ÄR UNDERNÄRING? Undernäring definieras som ett tillstånd av obalans mellan intag och omsättning av näringsämnen med ökad risk för sjuklighet. Den vanligaste formen av undernäring är orsakad av en kombination av energi och proteinbrist (protein och energimalnutrition, PEM). ORSAKER Orsakerna till undernäring kan vara många, oftast är tillståndet ett resultat av flera samverkande medicinska, psykologiska, sociala och ekonomiska faktorer. Vanligen utgör den bakomliggande sjukdomen den främsta orsaken till undernäringen. Vissa sjukdomar innebär en större risk för att utveckla undernäring, som till exempel cancersjukdomar, demenssjukdomar, hjärtsvikt och KOL. Många äldre har flera sjukdomar vilket bidrar till att öka risken för undernäring. I samband med sjukdom kan kroppens behov av energi och näringsämnen öka, medan förmågan att tillgodogöra sig maten ofta minskar. KONSEKVENSER AV UNDERNÄRING Ett bristfälligt näringstillstånd kan bland annat leda till viktförlust, förlust av muskelmassa, försämrat immunförsvar, försämrad sårläkning, ökad risk för infektioner och förlångsammad rehabilitering. PREVENTION AV UNDERNÄRING Undernäring är lättare att förebygga än att behandla. Därför är det viktigt att ha bra rutiner för att identifiera de brukare som ligger i riskzonen för undernäring och att snabbt vidta åtgärder för brukare där undernäring är ett faktum. Nutritionsbehandlingen skall betraktas på samma sätt som annan behandling och samma krav skall ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation.

14 RUTINER VID INFLYTTNING TILL VÅRD & OMSORGSBOENDE En nutritionsbedömning (bilaga 1) skall utföras av kontaktmannen i samband med inflyttningen. Vid Risk för undernäring konsulteras sjuksköterska för vidare bedömning av nutritionsstatus. Vid inflyttningen skall även frågor om brukarens tidigare matvanor tas upp. Vikten tas var tredje månad och dokumenteras på BMI/viktlistan (bilaga 2) av kontaktmannen. Kontaktmannen är ansvarig för att brukaren har en individuell omsorgsplan där dokumentation finns kring den boendes individuella behov och önskemål av kost, näringsinnehåll samt måltidsordning. RUTINER VID MISSTANKE OM RISK FÖR UNDERNÄRING Vid till exempel viktnedgång eller en stor förändring av brukarens matsituation, skall en medicinsk och omvårdnadsmässig utredning påbörjas. Kontaktmannen/omsorgspersonal gör en kartläggning av brukarens matsituation med hjälp av checklista (bilaga 3). Checklistan inkluderar uppgift om bland annat BMI, ofrivillig viktförlust, måltidsmiljö, måltidsordning (bilaga 4) inklusive nattfasta och eventuella ätsvårigheter. Kontaktmannen/omsorgspersonalen vidtar sedan åtgärder utifrån resultatet av kartläggningen. Exempel på åtgärder kan vara: en förstärkt måltidsordning (att erbjuda brukaren tre huvudmål samt tre eller fler mellanmål per dag). att minimera nattfastan (bör inte vara mer än 11 timmar). att vid behov konsistensanpassa maten och att arbeta med måltidsmiljö så att den ger en positiv upplevelse för den enskilde individen. Åtgärderna följs upp, utvärderas och dokumenteras.

15 Vid behov konsulteras sjuksköterska för vidare bedömning av nutritionsstatus. Sjuksköterskan tar del av ifylld checklista från omsorgspersonal (bilaga 3). Vid de tillfällen en checklista inte har fyllts i bedömer sjuksköterskan om en sådan skall fyllas i av omsorgspersonalen. Övriga åtgärder är: o Mini Nutritional Assessment (MNA) MNA (bilaga 5) är ett nutritionsbedömningsinstrument som är särskilt anpassat för bestämning av näringstillståndet hos äldre personer. o Mat och vätskeregistrering Mat och vätskeregistrering (bilaga 6) utförs under tre dagar och är ett sätt att värdera den boendes energi och vätskeintag. Detta intag skall ställas i relation till brukarens beräknade behov (mer information finns på baksidan av mat och vätskeregistreringsblanketten). o Medicinsk bedömning. o Munhälsobedömning inkl tugg och sväljproblem. Vid behov konsulteras till exempel läkare, dietist, arbetsterapeut, tandvård och logoped. Nutritionsbehandlingen bör alltid vara individuellt utformad. Grunden för nutritionsbehandlingen är energi och näring i form av vanlig mat, med en måltidsordning spridd över dygnet så att nattfastan inte överskrider 11 timmar.

16 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER VID RISK FÖR UNDERNÄRING/UNDERNÄRING MÅLTIDSORDNING INKL NATTFASTA Måltidernas fördelning över dagen har stor betydelse för den undernärda brukarens möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näring. Med flera små mål, väl spridda under dagen ökar förutsättningarna att få i sig tillräckligt med energi och näring. En lämplig fördelning är tre huvudmål frukost, middag och kvällsmat samt tre mellanmål per dag. Tänk på att det är viktigt att individanpassa måltidsfördelningen så att fler mellanmål kan ges vid behov. Frukost och mellanmål skall stå för 50 % av brukarens totala energibehov, resterande täcks av middag och kvällsmat. Mellanmålen är därmed lika viktiga som huvudmålen! Nattfastan, det vill säga tiden mellan dagens sista måltid och nästa dags första måltid, skall inte överstiga 11 timmar. Överskrider nattfastan 11 timmar bör man vidta åtgärder för att korta den. Ett sent nattmål eller en förfrukost kan då vara ett bra alternativ. E-KOST (ENERGI- OCH PROTEINRIK KOST) E kosten skall användas till brukare som bedöms vara undernärda eller som ligger i riskzonen för att utveckla undernäring på grund av undervikt och/eller ofrivillig viktförlust, har nedsatt aptit eller andra ätsvårigheter för att kunna äta tillräckligt av A kosten. E kosten skall ge lika mycket energi och näringsämnen som den vanliga kosten (A kost) men portionens volym är mindre. E kosten ordineras av sjuksköterska och beställs från köket. Det är viktigt att tänka på att även de övriga måltiderna som tillagas på avdelningen är energiberikade. KOSTTILLÄGG Kosttillägg bör ordineras när E kosten inte täcker brukarens behov av energi och näring (bilaga 7). Kosttilläggen skall ses som ett komplement till den vanliga maten och kan till exempel serveras som mellanmål.

17 ANPASSAD KONSISTENS När brukaren har besvär från tänder, mun, svalg och/eller matstrupe eller har fysiska handikapp som försvårar matintaget kan maten behöva konsistensanpassas. SPECIALKOST Specialkost till exempel glutenfri kost, laktosreducerad kost ordineras vid behov. ANPASSAD MÅLTIDSMILJÖ Måltiden skall anpassas och serveras så att den ger en positiv upplevelse för den enskilde individen. Återkoppla till omsorgspersonalen angående måltidsmiljö. Använd gärna diskussionsunderlaget från checklistan för att arbeta vidare med frågor kring måltidsmiljön. ATT UNDERLÄTTA ÄTANDET Individuellt anpassade ätstödjande omvårdnadsåtgärder ordineras efter behov. ÄTHJÄLPMEDEL Det finns olika äthjälpmedel som kan underlätta ätandet. Konsultera arbetsterapeut vid behov. Vissa brukare kan även behöva smärtlindring i samband med måltider om det underlättar ätandet. MATNING Brukare som inte kan äta själva eller som har svårt att få i sig tillräckligt med mat bör få hjälp. Det kan handla om att dela maten på tallriken, att bre en smörgås eller att mata. Undernäringen kan i sig vara en orsak till att brukaren behöver matningshjälp eftersom den kan leda till minskad muskelstyrka som i sin tur kan leda till att brukaren inte orkar äta själv. Om näringsbehovet tillgodoses finns förutsättningar för förbättrad muskelstyrka.

18 BRA SITTSTÄLLNING En bra sittställning kan underlätta såväl tuggandet som sväljandet. Mer information finns i kostpärmen. Konsultera arbetsterapeut/ sjukgymnast vid behov. MUNHÄLSA Munvård, det vill säga tandborstning, rengöring av munhåla och behandling av uttorkade slemhinnor är viktigt och kan underlätta ätandet. ENTERAL OCH PARENTERAL NUTRITION I de fall brukarens energi och näringsbehov inte kan tillgodoses trots vidtagna åtgärder ovan skall enteral eller parenteral nutrition övervägas av patientansvarig läkare. Mer information om enteral och parenteral nutrition finns att läsa i Handbok för hälso och sjukvård. DOKUMENTATION Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnadsdokumentation enligt HSL och den bör innehålla bedömning, planerad och ordinerad nutritionsbehandling, målsättning, resultat och utvärdering. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Nutritionsbehandlingen bör följas upp och utvärderas kontinuerligt. Uppföljning och utvärdering bör ske av vikt, eventuella ätsvårigheter, ordination av specialkost/kosttillägg och/eller andra variabler fastställda i omsorgsplanen.