RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN
|
|
- Frida Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN
2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Bakgrund Inledning Samverkan och kunskapsspridning Utbildning Ansvarsfördelning Den enskilde Hemvårdsnämnden Ledningsgruppen för Hemvårdsförvaltningen Verksamhetschef 29 HSL eller Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 24 HSL Enhetschefer/Områdeschefer Biståndshandläggare Sjuksköterska Omsorgspersonal Dietist Kostenheten/Entreprenör Arbetsterapeut/Sjukgymnast Kvalitetskrav gällande mat och måltider Näringsvärdesberäknade matsedlar Energi- och näringsinnehåll Energifördelning Måltidsordning Nattfasta Måltidernas innehåll för brukare på särskilt boende Sensoriska krav Krav på middagen till hemtjänsten Specialkoster Konsistensanpassad kost Måltidsmiljö och trivsel Kosttillägg och näringspreparat Kosttillägg Enteral nutrition (sondnäring) Parenteral Nutrition Till slut Sidan 2
3 1 Bakgrund 1.1 Inledning God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Med stigande ålder ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning. Kroppens förmåga att tillgodogöra sig energi och näring minskar samtidigt som förmågan att äta avtar i många fall och aptiten försämras. Dessa faktorer gör att sjuka äldre riskerar att utveckla ett bristande näringstillstånd. Undernäring leder till: Försämrat immunförsvar Ökad risk för komplikationer såsom infektioner och trycksår, samt försvårad rehabilitering Minskad muskelmassa och funktionell förmåga Ökad risk för fall Minskat välbefinnande Ökad vårdtyngd Försämrad livskvalitet Maten måste därför vara en naturlig del av både den medicinska behandlingen och omvårdnaden av våra äldre. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper behövs för att säkerställa ett gott nutritionsomhändertagande (nutrition = näringstillförsel). Det övergripande målet med nutritionsbehandling för äldre är optimal livskvalitet i ett överblickbart perspektiv, till skillnad från syftet med näringsrekommendationer för yngre, som i stället handlar om att förebygga sjukdom i framtiden. Det finns situationer där vi efter moget övervägande, tillsammans med brukaren, anhöriga och berörd personal, beslutar att avstå från nutritionsbehandling, exempelvis vid avancerad malign sjukdom, långt framskriden demenssjukdom eller i sen palliativ fas. Det är viktigt att komma ihåg att alla beslut som fattas kring den enskildes nutrition skall präglas av en helhetssyn och att Hemvårdsförvaltningens värdegrund tillämpas även när det gäller nutritionsomhändertagande. Nutritionsanvisningar för Hemvårdsnämnden, antagna : Kost och nutrition ska vara en integrerad del av vården och omsorgen av äldre och präglas av kvalitets- och servicetänkande på alla nivåer. För att förebygga malnutrition (felnäring) skall följande kvalitetskrav uppfyllas: 1. Huvudmåltiderna ska vara näringsvärdesberäknade och följa Livsmedelsverkets senaste rekommendationer avseende kost för äldre och sjuka. 2. För brukare med helinackordering i särskilt boende skall huvudmåltider och mellanmål erbjudas fördelade över dygnet så att den enskildes energi- och näringsbehov täcks. Nattfastan ska inte överstiga elva timmar. 3. Brukare med behov av specialkost eller konsistensanpassad kost skall erbjudas detta i samma utsträckning och med samma variation som den som äter normalkost. 4. Nutritionsbedömning skall erbjudas alla brukare enligt riktlinjer för förebyggande av näringsproblem. Vid tecken på och risk för näringsproblem skall utredning göras och åtgärder erbjudas enligt gällande riktlinjer. 5. Dietistkompetens bör finnas i verksamheten. All vård och omsorgspersonal bör ha en basutbildning i kost för äldre. 6. Kosttillägg/näringsdrycker och specialkoster skall ordineras av dietist eller kommunsjuksköterska. 7. Brukaren ska ha möjlighet att påverka och ha inflytande på matsedeln och sin måltidssituation. 8. Det skall finnas en tydlig dokumenterad ansvarsfördelning i verksamheten. Riktlinjerna för nutrition är utarbetade av leg. dietist Stina Grönevall och leg. dietist Karin Klint inom stimulansmedelsprojektet Kost&Nutrition. Sidan 3
4 2 Kunskapsspridning 2.1 Utbildning All fastanställd personal inom särskilda boenden och hemtjänst ska ha en grundutbildning i vad ett gott nutritionsomhändertagande innebär. Utbildningen ska anordnas minst två gånger om året för att fånga upp nyanställd personal. Sommarvikarier får en komprimerad utbildning i samband med central introduktion. På samtliga enheter skall det finnas en Nutritionshandbok. Dietist ansvarar för innehållet i Nutritionshandboken. Grundutbildningen skall omfatta: Grundläggande näringslära Äldres näringsbehov Undernäring och dess risker hos äldre Måltidsordning och nattfasta Måltidsmiljö Tips och idéer på hur de kan minska riskerna för undernäring Fördjupningsutbildning ska förslagsvis innehålla: Kostregistrering och bedömning av näringsintag Portionering Specialkoster, konsistensanpassad kost och berikningsteknik Kostbehandling vid specifika sjukdomstillstånd Kost och etik. -attityder och förhållningssätt. Kosttillägg och näringspreparat Sidan 4
5 3 Ansvarsfördelning 3.1 Den enskilde Ansvarar i första hand för sin egen nutrition. Ifall den enskilde inte kan ta ansvar för hela eller delar av sitt näringstillstånd har kommunen ett ansvar för att behoven tillgodoses inom ramen för biståndsbeslutet. 3.2 Hemvårdsnämnden Tar beslut om övergripande inriktning och anvisningar för verksamhetens kvalitet. Ansvarar för att alla beslut som gäller mat och näring för äldre fattas med hänsyn tagen till äldres behov Ansvarar för att kvalitets- och brukarperspektivet genomsyrar beslutsfattningen. 3.3 Ledningsgruppen för Hemvårdsförvaltningen Ansvarar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med de anvisningar som fastställts av hemvårdsnämnden. Ansvarar för att fastställa riktlinjer och för att dessa blir kända och verkställs i organisationen. 3.4 Verksamhetschef 29 HSL eller Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 24 HSL Ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå målen och främja kostnadseffektivitet. 3.5 Enhetschefer/Områdeschefer Ansvarar för att nutritionsanvisningar med medföljande rutiner och riktlinjer är väl kända hos personalen och tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Ansvarar för att enhetens personal har den kompetens och de redskap som krävs för att bedriva nutritionsarbete och att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Ansvarar för att ett samordnat ankomstsamtal hålls utifrån den boendes alla behov inklusive nutrition. 3.6 Biståndshandläggare Ansvarar för att utreda och besluta om enskildas behov av och rätt till stöd och hjälp i samband med måltider. Ansvarar för att bedömningen sker i samråd med berörd medicinsk personal. 3.7 Sjuksköterska Har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller brukarens näringstillstånd och är därmed ansvarig för vårdplanering, uppföljning och dokumentation inom nutritionsområdet enligt HSL samt för att ta de kontakter som behövs med t ex läkare och/eller dietist. Ansvarar för ordination av specialkost, konsistensanpassningar, berikningar och kosttillägg enligt gällande riktlinjer, vid behov i samråd med dietist. Sidan 5
6 Ansvarar för att relevanta uppgifter avseende brukarens nutrition dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. Ansvarar för att erbjuda kontroll av vikt och längd vid inflyttning till särskilt boende alternativt inskrivning i hemsjukvården, samt därefter regelbundet efter sjuksköterskans bedömning. Ansvarar för att erbjuda nutritionsbedömning enligt gällande riktlinjer. 3.8 Omsorgspersonal Ansvarar för att följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende nutrition. Kontaktmannen ansvarar för att vid ankomst intervjua brukaren om frågor som rör kost- och måltidsvanor och att informationen finns tillgänglig i kontaktpärmen. Ansvarar för att observera förändringar eller avvikande kostintag och rapportera till patientansvarig sjuksköterska och att informationen dokumenteras i den sociala dokumentationen. Ansvarar för att uppmärksamma och anpassa den enskildes måltidsmiljö för att stimulera matglädje och optimera näringsintaget. 3.9 Dietist Ansvarar för att i samråd med läkare och sjuksköterska genomföra individuell nutritionsbehandling och vara ett stöd till omsorgspersonal i frågor som rör nutritionsområdet. Skall tillsammans med MAS formulera rutiner och kvalitetssystem för nutritionsomhändertagande. Skall vara behjälplig vid upphandlingar som rör det egna kompetensområdet. Ansvarar för kompetensutveckling inom området och har huvudansvaret för övrig personals utbildning i nutritionsfrågor Kostenheten/Entreprenör Ansvarar för att verksamheten följer gällande lagar och föreskrifter. Ansvarar för matsedelsplanering, tillagning, hantering och distribution enligt kravspecifikation. Ansvarar för att tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalitet samt att följa hygienföreskrifter enligt system för egenkontroll Arbetsterapeut/Sjukgymnast Ansvarar för att skapa goda fysiska förutsättningar för individen att genomföra måltiden. Ansvarar för utprovning av lämpliga äthjälpmedel, sittställningar osv. samt för att ge personal information och kunskap om hur de olika hjälpmedlen används. Samtliga yrkeskategorier som medverkar på olika nivåer inom äldreomsorgen har ett gemensamt ansvar och skall arbeta för att tillsammans ge brukaren ett gott nutritionsomhändertagande. Sidan 6
7 4 Kvalitetskrav gällande mat och måltider 4.1 Näringsvärdesberäknade matsedlar Huvudmåltider (middag och kvällsmat) som serveras i kommunens regi skall vara näringsvärdesberäknade per portion. Detta är en förutsättning för att säkerställa att de krav som ställs på näringsinnehåll uppfylls och för att genomföra individuella nutritionsbehandlingar. Det ger också en trygghet för brukare, anhöriga, personal och beslutsfattare. Dessutom underlättas kostnadsberäkningar, beställningsförfaranden och uppföljning av mängder och portionsstorlekar. 4.2 Energi- och näringsinnehåll Utföraren av respektive mål ansvarar för att måltiden följer nedanstående rekommendation avseende energiinnehåll. Vid planering av matsedlar och upphandling av livsmedel skall man utgå från energinivån 2150 kcal (9 MJ) per brukare och dygn. Energi- och näringsinnehållet i de huvudmåltider som levereras till kommunens särskilda boenden och till brukare i ordinärt boende skall följa de nationella kvalitetskrav och rekommendationer som tagits fram av ESSgruppen, (expertgruppen för samordning av sjukhuskoster, utsedd av Livsmedelsverket). Två olika kosttyper skall tillhandahållas; A-kost och E-kost. För att tillhandahålla en varierad och balanserad kost skall en hel dags måltidsutbud innehålla något ur alla delar i kostcirkeln. 4.3 Energifördelning A-kost (allmän kost för sjuka) är den grundkost som gäller för brukare inom kommunens särskilda boenden. Det är också förstahandsvalet för brukare i ordinärt boende som får levererade huvudmål samt måltider serverade på servicehus. A-kosten är utformad så att energi- och näringsbehovet täcks med en mindre mängd mat än i SNRkosten (allmän kost för friska). E-kost (energi- och proteinrik kost) används till personer som inte kan äta hela portioner A-kost. E-kost innebär att matens volym motsvarar en halv portion SNR-kost, men med oförändrat näringsinnehåll. E-kost serveras efter utredning och ordination av sjuksköterska, gärna i samråd med dietist. För många brukare med kronisk sjukdom som utvecklar undernäring räcker inte dessa åtgärder för att motverka försämringen. Då blir förstärkta mellanmål och eventuellt kosttillägg mycket viktiga komplement. Kosterna beskrivs närmare i Mat och Näring för sjuka inom vård och omsorg som ges ut av Livsmedelsverket. Sidan 7
8 4.4 Måltidsordning Energin bör fördelas jämnt över dagens måltider. Vid planering av matsedlar rekommenderas tre huvudmål frukost, middag och kvällsmat samt två till tre mellanmål. Antal mellanmål kan dessutom vara ännu fler beroende på brukarens behov. Näringsinnehållet i respektive huvudmål bör se ut på följande sätt för att möjliggöra en jämn näringstillförsel, beräknat på en matsedel motsvarande 2150 kcal (9MJ): Enenrgifördelning på huvudmålen: Huvudmåltid Ca tider Kcal/port Energifördelning av dagstotal Frukost 07:00-08: % Middag 12:00-13: % Kvällsmat 17:00-18: % Totalt % Viktigt att tänka på! Resten av energiintaget ca: kcal skall komma från mellanmål och kvällsmål. När personen äter mindre än vanligt är det extra viktigt att erbjuda flera energitäta mellanmål fördelade över dygnet. För brukare med helinackordering i särskilt boende skall huvudmåltider och mellanmål erbjudas. Kökens ansvar för energitillförseln på särskilda boenden är begränsat till middags- och kvällsmåltiderna, och avdelningarna ansvarar för minst halva brukarens totala energiintag, då avdelningarna också ansvarar för frukosten som räknas som ett av huvudmålen. 4.5 Nattfasta Blir nattfastan för lång blir det svårt att täcka energi- och näringsbehovet med viktnedgång och risk för undernäring som följd. Lång nattfasta kan även bidra till orolig nattsömn på grund av hunger och ökad risk för fall. Det är alltså viktigt att brukarna blir erbjudna kvällsmat och eller nattmål och ev. extra morgonmål för att inte tiden mellan kvällsmat och frukost skall bli för lång Nattfastan bör ej överstiga 11 timmar. Sidan 8
9 4.6 Måltidernas innehåll för brukare på särskilt boende Frukost Vid frukostmålet ska brukarna ha följande huvudalternativ att välja på: Kaffe och te (inklusive socker, kaffegrädde) Mjölk, fil, yoghurt Mjukt och hårt bröd med margarin (70-80% fetthalt) och pålägg Juice och/eller frukt Gröt, välling, flingor med mos/sylt Ägg (2-3 ggr/vecka) Middag Varmrätt med tillbehör som sammantaget motsvarar A-kost enligt ovanstående energinivå och energifördelning. Huvudkomponent (fisk, kött, fågel eller vegetariskt alternativ) Potatis, ris eller pasta ska komplettera huvudkomponenterna i varje måltid eller ingå som en del i en maträtt, t.ex. Janssons Frestelse, lasagne osv. Kokta och råa grönsaker ska komplettera huvudkomponenterna i varje måltid eller ingå som en del i t.ex. grytor eller blandrätt. Rikligt med sås ska serveras som tillbehör eller ingå som del i gryta, blandrätter etc. Tillbehör som t.ex. ättiksgurka, lingon, rödbetor, gelé och äppelmos ska erbjudas till de rätter där det brukar ingå som en normal komponent. Smör, bröd och måltidsdryck (t.ex. mjölk, lättöl, bordsvatten, saft etc.) ska ingå i alla måltider. Dessert ska serveras efter minst en huvudmåltid per dag. Den dag soppa serveras till middag ska en matigare efterrätt som t.ex. pannkaka, ostkaka eller pudding serveras. Kvällsmat Varmrätt med tillbehör som sammantaget motsvarar A-kost enligt ovanstående energinivå och energifördelning. Tillbehör som t.ex. ättiksgurka, lingon, rödbetor, gelé och äppelmos ska erbjudas till de rätter där det brukar ingå som en normal komponent. Smör, bröd och måltidsdryck (t.ex. mjölk, lättöl, bordsvatten, saft etc.) ska ingå i alla måltider. Den dag soppa/gröt serveras till kvällsmat skall måltiden kompletteras med mjuk smörgås med pålägg. Mellanmål och Kvällsmål Mellan- och kvällsmålen bör tillsammans ge mellan 30-50% av det totala energiintaget. Ett bra mellan- eller kvällsmål ger mellan kcal och kan bestå av t.ex. frukt, hemmagjord näringsdrink, smörgås, yoghurt, gröt, välling, varm choklad, kaffebröd osv. Sidan 9
10 4.7 Sensoriska krav Maten skall tillfredställa såväl smak som energi- och näringsbehov. Maten skall vara vällagad och tilltalande både med tanke på utseende och färg. Maträtterna bör i möjligaste mån variera med avseende på konsistens, typ av rätt, utseende och färg. Matens temperatur skall följa livsmedelslagstiftningen, dvs. varm mat bör ej understiga 60 C vid serveringstillfället. Matsedeln bör vara anpassad efter äldres preferenser och brukarna ska ges möjlighet att lämna sina synpunkter på maten. 4.8 Krav på middagen till hemtjänsten Äldre personer i behov av matdistribution skall erbjudas en variationsrik, näringsriktig och välsmakande husmanskost. EES rekommendationer eller likvärdigt skall följas. Energiinnehåll per portion skall ligga på minst 450 kcal och med ett medelinnehåll på en vecka på minst 550 kcal. Veckomatsedel skall presenteras för den enskilde och innehålla minst 10 rätter per vecka. Det skall vara möjligt att köpa till dessert till maten. 4.9 Specialkoster Skall ordineras av patientansvarig sjuksköterska efter individuell medicinsk bedömning. Dietist bör kontaktas för upprättande av kostbehandling. Specialkost skall erbjudas i samma utsträckning och med samma variation som den som äter normalkost. Följande är exempel på specialkoster som tillagningsköken skall tillhandahålla: - Glutenfri kost - Laktosfri kost - Vegetarisk kost (hemtjänsten) 4.10 Konsistensanpassad kost Ordination om förändrad konsistens För att ordinera rätt konsistens skall en noggrann utredning genomföras. Utredning av konsistens görs av patientansvarig sjuksköterska, vid behov i samråd med logoped, läkare eller annan legitimerad personal. En brukares kostkonsistens får aldrig ändras utan föregående ordination av ansvarig sjuksköterska eller läkare. Kostbehandlingen upprättas i dialog med köket, för att undvika missförstånd. De konsistensanpassningar som ska kunna erbjudas i A och E-kost är följande: - Hel/ Delad - Grov paté/hackad - Timbal - Flytande (särskilt boende) Sidan 10
11 4.11 Måltidsmiljö och trivsel Måltidsmiljön och maten är av stort värde för äldre. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och matens betydelse blir större, både socialt och för aptiten. För bästa möjliga måltidsmiljö för brukaren bör följande punkter beaktas: En vacker visuell miljö - Dukning - Uppläggning av maten - Belysning Lugn och trivsam situation - Stressnivå - Ljudnivå Sittställning och hjälpmedel - Mathjälpmedel - Sittställning - Matningshjälp Den sociala miljön - Sällskap vid maten - Högtider Sidan 11
12 5 Kosttillägg och näringspreparat 5.1 Kosttillägg Kan används om brukaren: Har ett ökat energibehov och/eller stora energiförluster. Visar tecken på att inte täcka sitt energi- och näringsbehov Har dålig aptit och hotande viktnedgång Går ner i vikt Äter sämre Innan man använder kosttillägg skall följande beaktas Berikning av den vanliga maten Måltidsordning Nattfasta Ev. behov av konsistensanpassning Val av kosttillägg Ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av patientansvarig sjuksköterska Vilken typ och hur stor mängd som ska användas bestäms efter utredning av den enskilda individens specifika behov Möjlighet att välja smak på kosttillägget ska eftersträvas. En korrekt nutritionsutredning omfattar Bedömning av energibehov och energiintag utifrån kostregistrering 2-4 dagar Granskning av måltidsval och måltidsmönster Individuell behandlingsplan Sjuksköterskan Ansvarar för att utredning görs, gärna i samråd med dietist. Fattar beslut om kosttillägg skall användas och ansvarar för att följa upp ordinationen. För att erhålla näringsdrycker till individer i eget boende kontaktas ansvarig läkare inom landstinget. För individer med helinackordering ingår produkterna och ska kunna erbjudas efter ordination av sjuksköterska. Möjlighet att välja smak på kosttillägget ska eftersträvas. Ibland behövs specialprodukter som inte finns upphandlade. Dessa kan beställas direkt till avdelningarna från KD. En del kosttillägg kan vara direkt olämpliga i vissa sammanhang, varför val av sort och mängd är av stor betydelse. Sidan 12
13 5.2 Enteral nutrition (sondnäring) Sondnäring skall ordineras av läkare. Kontakt bör tas med dietist för beräkning av energi- och näringsbehov. Regelbunden viktkontroll är av stor betydelse för utvärdering av den givna energinivån. För vidare instruktioner, se Riktlinjer för Nasogastrisk sond, PEG och knapp. 5.3 Parenteral Nutrition Läkare fattar beslut om parenteral nutritionsbehandling ska inledas. Beslutet bör fattas i samråd med övrig personal och brukaren själv (alternativt med anhöriga). Dietist bör rådfrågas om lämplig energinivå. 6 Uppföljning Uppföljning skall ske i enlighet med hemvårdnämndens beslutade verksamhetsmål. 7 Till slut Det är viktigt att personalen arbetar kontinuerligt med att se möjligheter och lösningar på hur man kan förbättra måltiderna och minska malnutritionen. Detta för att förbättra livskvalitén hos våra brukare. Sidan 13
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merKVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE
2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT
1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning
Läs merMiddag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck
Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas
Läs merRiktlinje för kvalitetskriterier kost
Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen
Läs merRUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för mat och måltider i särskilt boende Framtagen av: Eva Lydahl Godkänd av: Anneli Lundgren Gäller from: 2017-10-01 Gäller tom: t v Gemensam med Regionen: Ja Nej
Läs merRiktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Läs merKostpolicy för Gnosjö kommun
Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merKostpolicy för Äldreomsorgen
- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress
Läs merKost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning
Läs merNutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun
Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merFörvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.
Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs
Läs merNutritionspolicy för Kiruna Kommun
Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4
Läs merRUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej. Den första planeringen görs vid kundens inskrivning välkomstsamtalet
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Rutin för mat och måltider i särskilt boende enligt FAMM Framtagen av: Eva Lydahl Godkänd av: Anneli Lundgren Gäller from: 2017-10-01 Gäller tom: t v Gemensam med Regionen:
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merKostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör
Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Läs merKOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27
KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merFrukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merRiktlinje för kvalitetskriterier kost
Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs merRiktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun
2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun
Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:
Läs merRiktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun
Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merBra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merKostpolicy med riktlinjer
Dokumentansvarig Johan Miedl Kostchef POLICY Beslutande Kommunstyrelsen 39 1(8) Beteckning Handbok Giltighetstid 2017-04-01 Aktualitetsprövning/revidering senast 2020 Dokumentkategori Dokumentkoppling
Läs merHandlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende
2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN
1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar
Läs merRIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merStrategi för måltider vid särskilda boenden
Strategi för måltider vid särskilda boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merNutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26)
Innehållsansvarig Annika Wahlqvist Datum 2014-10-17 Sid. 1 (26) Nutritionspolicy Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden (Anpassas efter respektive verksamhet) 2 (26) Innehållsförteckning
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merMAT OCH NÄRINGSGRUPPEN
NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5
Läs merKostpolicy. Dagverksamhet
Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög
Läs merKost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg
Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merHandlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan
Läs merFastställd av omsorgsnämnden Reviderad
Fastställd av omsorgsnämnden 2009-11-03 Reviderad 2016-05-11 43 Sida 1 av 9 Maten och måltiden ska upplevas som en av dagens höjdpunkt för de som äter. En klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper och
Läs merTjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen
Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR
Läs merKOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015
KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 Antaget av kommunfullmäktige: 2011-05-12, 42 Text: Socialchef Charlotte Dahlbom, Ljusnarsbergs kommun Enhetschef Lena Sköld, äldreomsorgen Ljusnarsbergs
Läs merMed individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Vi byter fokus Från kost till måltid Från tabeller till
Läs merKostpolicy för Ånge kommun
Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro
Läs merRiktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel
Läs merKostpolicy för äldreomsorgen
Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa
Läs merKOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST
DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet
Läs merHantering av SÄRNÄR och Specialkoster
Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individoch familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: MAS/MAR Dokumentet framtaget
Läs merKostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merÄldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merKostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008
Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:
Läs merTjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution
Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution Gäller fr o m 2011-09-01 Kvalitetskrav för kost som tillagas och
Läs merKOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM
KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK
Läs merSvar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Sida 1 (5) 2019-05-09 SDN 2019 06 13 Handläggare Anne-Christine Davidsson Telefon: 0850806005 Till Bromma stadsdelsnämnd Svar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Förslag
Läs merKostpolicy För Dals-Ed kommun
Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merRiktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling
Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-
Läs merKostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att
Läs mer(Livsmedelsverket, 2015)
Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merSurahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY
Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs mer2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal
SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merNUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun
2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5
Läs mer45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.
Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merRiktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer
Läs merNutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Wahlqvist 2016-04-26 SKDN 2016/0051 0480-45 36 74 Södermöre kommundelsnämnd Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merNUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING
Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen
Läs merRiktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider
Läs merInformation om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merMed individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Livsmedelsverkets uppdrag Säker mat och bra dricksvatten Ingen ska bli lurad
Läs merRiktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun
RIKTLINJER 1 (15) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun 2 (15) Innehåll Inledning... 3 Den äldres inflytande, ansvar och
Läs merRiktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala
Läs mer