Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Transkript

1 Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden (11) Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen info@bollebygd.se

2 2(11) Innehållsförteckning Inledning... 3 Bättre kost för ett bättre liv... 3 Syfte och mål med en god nutrition... 3 Uppdraget... 3 Mätbara delmål... 4 Ansvarsfördelning... 5 Hälso- och sjukvårdschef och Planeringsledare... 6 Omvårdnadspersonal... 6 Kontaktperson... 6 Kostombud... 6 Kökspersonal inom tillagningskök Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS)... 6 Läkare... 7 Sjukgymnast /Arbetsterapeut... 7 MAS... 7 Dokumentation... 7 Måltidsordning och näringsrekommendationer... 7 Nattfasta... 8 Varmhållning och temperatur... 8 Utredning och behandling av malnutrition (felnäring)... 8 Diagnostik... 8 Utredning... 8 Behandling/åtgärder... 8 Andra faktorer som påverkar nutritionen... 9 Måltidsmiljön... 9 Daglig aktivitet... 9 Munhygien... 9 Hygien... 9 Etik... 9 Föreskrifter, lagar, allmänna råd och rutiner Måltidschecklista... 11

3 3(11) Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Inledning Bättre kost för ett bättre liv Ett gott närigstillstånd är en central fråga vid omvårdnaden av äldre. Forskning visar att en individuellt anpassad kost av god kvalitet, som är rätt sammansatt ur näringssynpunkt, ger en rad positiva effekter såsom höjd livskvalitet och god hälsa. Dessutom förhindras nedbrytning av muskelmassa som bidrar till en god fallprevention samt att risk för infektionssjukdomar liksom förvirringstillstånd minskar. Energiförbrukningen minskar med åren pga. lägre grundomsättning och fysisk aktivitet. Behovet avseende näringsämnena är däremot i stort sett oförändrat. Förmågan att känna törst, lukt och smak kan vara försämrat hos många äldre. Försämrad salivproduktion och tuggsvårigheter kan vara orsak till försämrat näringsstatus med undernäring som följd. Det medför ett ökat krav på matens kvalitet vad gäller smak, utseende och omväxling så att lusten att äta består. Det är också viktigt att fördela maten med små måltider väl fördelade över dagen och att nattfastan inte blir för lång. Vätskebehovet bör tillgodoses med tillgång till dryck, framför allt mellan måltiderna. Vid sjukdom utgör därför energi- och näringsintaget en del av den medicinska behandlingen och sorterar därför under hälso- och sjukvårdslagen. Nutritionsbehandlingen skall betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och krav ställs på utredning, diagnos, behandling uppföljning och dokumentation. Syfte och mål med en god nutrition Syftet är att utefter den boendes individuella behov kvalitetssäkra och förbättra hela matkedjan gällande service och etik kring måltiderna. Skapa enhetliga riktlinjer med handlingsplan för att underlätta för verksamheten att bibehålla en hög kvalitet gällande kost- och nutrition. Målet är att ingen person som bor i Bollebygd kommuns äldreomsorg ska drabbas av undernäring pga. att fel kost serveras. Anhöriga /närstående ska känna trygghet i att den mat som serveras uppskattas av den boende. Att aktivt arbeta med att tugg och/eller sväljsvårigheter samt personer som behöver extra energi och protein, uppmärksammas. De boende skall serveras god, vällagad och näringsriktig mat. All personal inom omsorgen skall ha kunskap och känna engagemang för maten, måltiden och näringens betydelse gör hälsan. Klargöra ansvarsfördelning mellan yrkeskategorier. Uppdraget Omsorgsförvaltningen i samverkan med Barn- och utbildningsförvaltningen uppdrar åt verksamheterna att följa upp måltidssituationen med ovan nämnda syfte och mål med god nutrition för äldreomsorgen i Bollebygds kommun.

4 4(11) Mätbara delmål Delmål Hur mäter vi Vem ansvarar Uppföljning BMI ska ligga mellan Den boende ska kunna påverka och känna sig delaktig i måltidsinnehåll och måltidsordningen Måltidsmiljön ska upplevas trivsam Den boende ska få tre huvudmål och minst två mellanmål jämt fördelade över dygnet Vikt och längd registreras 1 gång per månad Notera även aptit Enkät Brukarråd Enkät Brukarråd Kostombud och kontaktperson gör måltidsinventering Kontaktperson Informera OAS Boende Omvårdnadspersonal Planeringsledare Kostombud Planeringsledare Boende Kostombud Boende OAS utvärderar nutritionsstatus utifrån ReKos lokala vårdprogram KOL, kompletterar med MNA- test på identifierade personer Mars Mars En gång/halvår Maj / Oktober Nattfastan får inte överstiga 11 timmar Kontaktperson registrerar en gång per halvår antal timmar från sista mål till första mål Kostombud Boende En gång/halvår Maj / Oktober Temperaturen på maten som serveras får inte understiga 60 grader Tiden från det att maten lagats till att den serveras får inte överstiga två timmar (varmhållning) Kostombuden ska genomgå utbildning en gång per halvår Riktlinje och handlingsplan för kost- och Kostombuden mäter en gång i månaden temperaturen i kantinen/matlåda (hemtjänsten) vid servering Mäts vid måltidsinventering anordnar utbildning och närvaroregistrerar Kostombuden samlar in resultat från uppföljningar MAS En gång/halvår Maj / Oktober En gång/halvår Maj / Oktober En gång/halvår Maj / Oktober

5 5(11) nutritionsbehandling ska utvärderas regelbundet Nutritionsgruppen sammanställer resultatet och identifierar förbättringsområden November Dokumentation i arbetsplan/genomförandeplan enl SoL Omvårdnadsplan- Nutrition i Procapita enl HSL Näringsberäkning Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling ska vara känd för all personal följer upp på sin enhet MAS följer upp i vårdinventering Beräkning av kcal i alla måltider som serveras följer upp på sin enhet Ingår i introduktion av nyanställd personal Kontaktombud OAS Kökspersonal November November Klart under 2010 November Ansvarsfördelning Hälso- och sjukvårdschef och Ansvarar för att det finns ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp och dokumentera kvalitén i verksamheten för att nå målen. en har det yttersta ansvaret att fullgoda nutritionsrutiner finns inom verksamheten. Att ett samordnat ankomstsamtal hålls utifrån den boendes alla behov. Ansvarar för att den boendes allmänna omsorgsbehov avseende mat och näring tillgodoses. Att Riktlinjer och handlingsplan för kost- och nutrition används och är känd samt att den tas i samband med introduktion till nyanställd personal. Att enhetens personal har den kompetens som krävs för arbetet och för att kompetensutveckling sker i enhetlighet med verksamhetens krav. Ska styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvalitén på nutritionsarbetet. Egenkontroller utförs, nattfastan mäts och att rutiner för livsmedelshygien följs. Se till att det finns kostombud på varje enhet samt att de skall ges möjlighet att utföra sina uppdrag. Att det är en trivsam måltidsmiljö och att högtider och helger uppmärksammas. Att det finns tillräckligt med personal för att undvika stress kring måltidssituationerna. Att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som innefattar planering och uppföljning samt arbete med ständiga förbättringar och utvärderingar. Se till att det finns en fungerade våg på varje enhet. Att enkät angående kosten och måltidsmiljön skickas ut till de boende en gång/år. Ta hjälp av Planeringsledare för utformning av enkät och sammanställning. Att kostfrågor tas upp i brukarråd och/eller på anhörigträffar.

6 6(11) Planeringsledare Behjälplig med utformning av brukarenkät, utskick samt sammanställning. Omvårdnadspersonal Delta aktivt i förbättringsarbete med kost- och måltidsmiljö. Erbjuda den boende kvälls-, natt eller tidigt morgonmål, för att förkorta nattfastan. Säkra näringsintaget och uppmärksamma den enskildes särskilda behov. Följa Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling. Använda och följa Måltidschecklistan. Kontaktperson Att vid ankomstsamtalet dokumentera behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsordning och vanor. Att ta en utgångsvikt och munstatus. Vid problem med den boendes kost kontaktas OAS. Kostombud Att delta i kostutbildningar och själv söka information inom området samt sprida kunskap och information till övrig personal. Det kan handla om näringslära, livsmedelshygien och måltidsmiljön. Att driva kostfrågor på enheten och delta i genomförandet av brukarenkäten. Att följa Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling. Ansvarar för att kostpärmen hålls aktuell. Kökspersonal inom tillagningskök Att tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalitet. Kostrådgivning och utbildning av kostombud. Att kosten uppfyller alla de ställda kvalitetskraven. Att rutiner för egenkontroll finns och följs. Att tillsammans med enhetschef utforma enkät till de boende med frågor om kosten. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) Har omvårdnadsansvaret gällande den boendes näringstillstånd samt dokumentation av omvårdnadsplan i Procapita. Att utvärdera nutritionsstatus, identifiera och genomföra MNA- test. Att kontakta läkare, se till att utredningar och behandlingar som ordinerats genomförs. Konsultera dietist vid specifika sjukdomar. Samverkar vid vårdens övergångar, att rätt nutritionsbehandling följs. Att meddela kökspersonal vem/vilka som har behov av specialkoster. Ansvar för beställning med avrop av näringslösning såsom sondvälling och näringsdrycker mm som läkare eller dietist i regionen ordinerat.

7 7(11) Läkare Har det medicinska huvudansvaret för utredning, bedömning och ordination av behandling. Tar ställning till och utreder viktminskning som orsakas av medicinska faktorer. Sjukgymnast /Arbetsterapeut Är behjälplig med att förbättra den boendes sittställning för att underlätta matintaget. Behjälplig med utprovning av lämpliga hjälpmedel för att underlätta ätandet. Respektive enhet köper in och bekostar dessa hjälpmedel själv. Ansvarar för att ge personal information och kunskap om hur olika hjälpmedel används. MAS Har ett övergripande ansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen samt Förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Ansvarar för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs enligt Patientdatalagen och Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård. Är ansvarig för att nutritionsgruppen sammankallas en gång/år för att följa upp Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling. Utser sjuksköterska med rätt beställa särskild näringslösning och kosttillägg, inom särskilt boende. Dokumentation I varje boendes arbetsplan ska det finnas dokumenterat (enligt SoL) om den boendes individuella behov och önskemål av kost, näringsinnehåll samt måltidsordning. Vid ankomstsamtalet ska detta tas upp och sedan följas upp var tredje månad. Det är viktigt att uppmärksamma ev kulturella eller religiösa aspekter på kosten. Viktkontroll ska ske varje månad och rapporteras till omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS). De åtgärder som ska dokumenteras ska syfta till att bibehålla gott nutritionstillstånd, förbättra dåligt nutritionstillstånd samt förhindra försämring av nutritionstillståndet. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnadsdokumentationen enligt HSL och dokumenterar enligt VIPS under sökordet nutrition. Om nutritionen utgörs som sjukvårdsinsats bör en vårdplan för nutrition upprättas. Den ska då innehålla bedömning, mål, planering, genomförande och utvärdering. Måltidsordning och näringsrekommendationer Behovet av energi uppgår till ca kcal per kg kroppsvikt (normalvikt) och dygn. För kroppsvikten kg motsvarar detta kcal/dygn. Mål Tider Fördelning av energi / dygn Frukost % Mellanmål 10,00-11, % Middag % Mellanmål % Kvällsmat % Mellanmål , %

8 8(11) Nattfika är också ett viktigt mål speciellt för dem som får i sig dåligt med mat under dagen eller för dem som är oroliga och har svårt att sova. Nattfasta Nattfastan får ej överstiga 11 timmar. Varmhållning och temperatur Måltiden bör serveras så nära tillagningen som möjligt. Varmhållning av mat får ej överstiga två timmar och temperaturen ej understiga 60 grader. Utredning och behandling av malnutrition (felnäring) Diagnostik Den patientansvariga läkaren skall kontaktas för diagnostik av felaktigt näringstillstånd vilket både gäller under och/eller övernäring. Utredningar och behandlingar initieras av läkaren i samråd med sjuksköterskan och den boende (och/eller närstående). Utredning Följande frågor kan ställas i nutritionsutredning: Behövs läkarledd utredning. Funktionella hinder för att äta tex skakningar, synsvårigheter, dysfagi osv. Läkemedelsbiverkan. Pågående infektion. Riskdiagnos tex malignitet, organsvikt mm. Sociala/psykologiska orsaker såsom oro. Hur mycket får personen i sig mat och vätskeregistrering. Munstatus behov av tandhygienist. Behövs specialkost eller konsistensanpassning. Behandling/åtgärder Behandlingen och åtgärderna är förstås beroende av orsaken. Orsak ska alltid vara utredd innan åtgärder sätts in. De kan även vara direkt kopplade till kosten som: Särskild kost Serveras till de som av någon anledning inte kan äta det som ingår i standardkost eller specialkost. OAS kontaktar kökspersonal för kostplanering. Näringsdryck Serveras som komplement till maten. Främst som mellanmål. Säröbomber kan tillagas på enheterna eller i restaurangen. OAS bedömer behovet. Färdigberedda beställs individuellt av sjuksköterska som har beställningsrätt då ordination finns från regionen. Ändring av måltidsordningen Det kan tex. finnas behov av extra mellanmål och nattmål. Specialkoster Kräver läkarordination. Det kan vara fettreducerad, glutenfri, komjölksfri, laktosreducerad och proteinreducerad kost. Konsistensanpassad kost Kan vara timbal, puré, flytande och tjockflytande mat. OAS meddelar kökspersonal om vem som har behov och hur länge.

9 9(11) Energiberikad kost Mindre mängd mat men med samma energi innehåll som en normal portion. OAS meddelar kökspersonal om vem som har behov och hur länge. Andra faktorer som påverkar nutritionen Måltidsmiljön Måltidsmiljön och maten är av stort värde för äldre. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och matens betydelse blir större. Inom äldreomsorgen har även maten en social betydelse och är ett avbrott i den dagliga tillvaron. Miljön har en stor betydelse för aptiten. Måltiderna ska präglas av lugn och ro. Det är också viktigt med en vacker dukning med tanke på färger och material. Maten ska se aptitlig ut, dofta gott och portionerna lagom stora. Det är viktigt att tänka på att många äldre människor måste få tid på sig vid måltiderna och stress kan orsaka att en person tappar aptiten. Skapa lugn och ro genom antalet involverade personer i måltidssituationen. Vid behov kan matning, eller att bara sitta bredvid vara ett stöd vid måltiden. Rogivande klassisk musik kan stimulera till en harmonisk måltidsmiljö, däremot kan radio och TV upplevas störande. Utarbetad Måltidschecklista används vid varje måltid. Daglig aktivitet Med stigande ålder uppstår ofta dålig aptit som kan orsakas av minskade dagliga aktiviteter, en promenad kan höja aptiten. Efter behov ska också en stunds vila före måltid kunna erbjudas. Det är vidare av stor vikt att få delta i matlagning, dukning och matsedelsplanering. Ett rehabiliterande förhållningssätt ska genomsyra verksamheten för att bevara och bibehålla funktioner hos den boende. Munhygien En regelbunden munhygien är viktig för att den äldre ska få bättre aptit och kunna tillgodogöra sig maten genom att bibehålla tuggfunktionen. Hygien All personal inom äldreomsorgen skall ha kunskap om livsmedelshygien och de vårdhygieniska rutiner som finns för äldreomsorgen. En god handhygien och skyddskläder såsom förkläde av tyg, avsett för köksarbete måste användas och tvättas dagligen. Det kan förhindra utbrott av magsjuka. Egenkontroller ska utföras och dokumenteras kontinuerligt, som en del i kvalitetsarbetet. Etik Den boende är en självbestämmande individ och äger därmed rättighet att själv bestämma över frågor som rör hans liv. Inom ramen för respektive ansvarsområde har personal, en skyldighet att tillsammans tillgodose behovet av optimalt energi- och näringsintag. Sociala, psykologiska och kulturella faktorer påverkar förutsättningen och balansgången mellan respekt och självbestämmande och samtidigt försöka bidra till bra kostintag kan vara svårt. Det är viktigt att vara uppmärksam så att man inte överträder gränsen för vad den boende uppfattar som tvång och påtryckning. För den som har svårt att äta ska hjälp erbjudas och det måste alltid ske på den boendes villkor med lyhördhet och respekt.

10 10(11) Föreskrifter, lagar, allmänna råd och rutiner - Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005: 12 - Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008: 14 - Socialtjänstlagen, 2001: Hälso- och sjukvårdslagen, SOSFS 1982: Förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, 1998: Patientdatalagen, SFS 2008: Livsmedelslagen och Livsmedelsförordningen, SFS - Vårdhygieniska rutiner för Bollebygds kommun, Måltidschecklista, Bollebygds kommun,

11 11(11) Dagens mat är presenterad på tex griffeltavla I GOD TID Bordet är dukat tidigast 30 min innan måltid Allt som står på bordet tillhör kommande måltid HALVTIMMEN Duk eller bordstablett samt servetter INNAN MATEN Låg fräsch bordsdekoration efter årstid LEVERERAS Salt och pepparkar Glas och bestick (kollat att allt är helt och rent) De som arbetar med maten har rent förkläde, rena händer och uppsatt hår Måltidsdryck Kantiner och värmevagnar är undanstoppade NÄR MATEN TV:n är avstängd LEVERERAS Ev. musik är instrumental, lugn och harmonisk, låg volym Inget arbetsprat, buller eller oljud, diska efter måltiden En person organiserar maten Övrig personal hjälper de boende vid bordet Måltiden presenteras muntligen Boende tillfrågas om önskemål, tex vilken dryck UNDER Personalen stimulerar och uppmuntrar att MÅLTIDEN goda samtal förs vid bordet Mattallrikar och karotter dukas av när alla ätit färdigt Dessert dukas fram efter att föregående rätt är avdukad De boende stimuleras att ta mat själv (om de vill) Kaffet serveras i separat kaffehörna Bordet är avdukat så det kan användas för annan aktivitet EFTER Disken tas om hand MÅLTIDEN Källa: Tre Stiftelser, Göteborg