Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Transkript

1 mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan vi med hjälp av enkla riktlinjer, lyhördhet och välvilja lyfta måltiderna för våra äldre till oanade höjder! Måltiden som helhet Mmm! Maten Mötet Miljön Måltiden som helhet Framtagen av Hemvårdsförvaltningen i Halmstads kommun, i samarbete med Falkenbergs kommun och Kungsbacka kommun.

2 Det är så trevligt när du äter tillsammans med oss. Det gör jag så gärna. Maten blir godare på något sätt. Goda, näringsrika och inbjudande måltider Maten inom vård och omsorg ska vara så god att den kommer ner i magen, så näringsrik att man mår bra av den och serveras på ett sådant sätt att man gärna sätter sig till bords! Hur maten smakar beror faktiskt på fler faktorer än vilka kryddor som används, hur råvarorna är hanterade och hur lång tid som passerat mellan tillagning och servering. Faktum är att även ljud och ljus påverkar, liksom möjligheten att välja tillbehör och sällskap. Och det är bara några exempel.

3 Kvällsmål Den åldrande kroppen Efter 70 års ålder är det normalt att förlora ungefär ett halvt kilo per år. Men eftersom det inte bara är fettmassan i kroppen som minskar, utan också muskelmassan, minskar även kraft, styrka och ork. Näringsrik och mättande smoothie Ingredienser Vid ofrivillig viktnedgång ökar risken för infektioner och kroppens läkningsförmåga minskar. Det är lätt att känna sig trött och nedstämd och då försämras aptiten ytterligare. Med åldern blir det svårare att röra sig och lättare att falla. Genom att äta mat med högt proteininnehåll och belasta musklerna går det att bevara självständigheten. Undvik undernäring För att minska risken för undernäring bland äldre är det viktigt att vara flexibel och anpassa maten och måltiden efter den enskilde. Det kan till exempel handla om energiberikning, förändring av matens konsistens eller förändrad måltidsordning. Behovet av energi (kalorier) varierar, men många äldre har förvånansvärt högt energibehov trots en ofta låg fysisk aktivitet. Det kan till exempel bero på sårläkning, sjukdomar som kräver energi eller kompensation för en tidigare ofrivillig viktnedgång. Behovet av vitaminer och mineraler är oförändrat eller till och med högre än tidigare, samtidigt som aptiten ofta minskar. 1/2 dl mjölk, 1 dl yoghurt 1/2 dl glass En bit banan Gör så här Mixa alla ingredienser och rör ner 1 tsk proteinberikning. 280 kcal, 11 gram protein

4 Maten D-vitamin Vitamin D är viktigt för att förebygga benskörhet. Några exempel på bra källor till vitamin D är sill, makrill, lax, ägg och berikade mjölkprodukter. Låter man dessutom solen lysa på huden bildar kroppen en del D-vitamin på egen hand. Men mängden vitamin D i maten är trots allt inte så stor och den som tillbringar lite tid utomhus rekommenderas tillskott, eftersom det är svårt att få tillräckligt annars. Näringen är viktig Många äldre äter mindre portioner än de gjorde tidigare i livet, samtidigt som deras näringsbehov är minst lika högt som förut. Därför ska maten som serveras inom vård och omsorg för äldre vara näringstät, det vill säga innehålla mycket näring i små portioner. Protein Protein är viktigt för musklerna, det vet de flesta. Men proteinet behövs också för många andra funktioner i kroppen, t ex för immunförsvaret och för att organen ska fungera som de ska. Faktum är att äldre har ett högre proteinbehov än yngre, så det är viktigt att samtliga måltider innehåller en viss mängd protein. Bra källor är kött, fisk, ägg, mjölk, fil, yoghurt, ost, ägg, ärtor, bönor och linser. Ibland räcker inte den vanliga maten till och man kan behöva berika maten lite extra. Proteinpulver kan användas i både varma och kalla livsmedel. Många bäckar små gör stor skillnad! Jag äter ägg till frukost flera gånger i veckan. Bra för både skelettet och musklerna! Fett Fett ger mycket energi samtidigt som det lyfter fram smakerna och gör maten ännu godare. Bra källor till fett är oljor, majonnäs, fet fisk, avokado, nötter, mandlar, smör och grädde. Men eftersom fett också är mättande kan det bli på bekostnad av andra näringsämnen, till exempel protein, om man använder för mycket. Alltså, lagom är bäst!

5 Lite och ofta är bäst Om maten fördelas över så stor del av dygnet som möjligt ökar möjligheterna att täcka energi- och näringsbehovet. Lite och ofta är ledorden! Samma höga kvalitet för alla Förr användes begreppen A-kost och E-kost. Som standard serverades A-kost och vid nedsatt aptit ordinerades E-kost, vilket innebar extra energi- och proteintät mat. Men skillnaden mellan de två kosttyperna var i praktiken inte så stor och därför har vi inte längre en specialkost vid nedsatt aptit. Maten är energi- och proteinrik för alla! Istället för att prata om A- och E-kost ser vi till att alla måltider, under hela dygnet, håller hög kvalitet. Köken använder referensportioner för att veta på ett ungefär hur mycket mat som behöver lagas. Men mängden mat som skickas till respektive enhet kan variera utifrån hur mycket mat som går åt. Bra kommunikation mellan kockar och omvårdnadspersonal säkerställer att det blir lagom. På så sätt minskar matsvinnet och personalen kan anpassa portionsstorleken utifrån den enskilde matgästens behov och önskemål. Frukost och förfrukost Många äldre har förvånansvärt bra aptit på morgonen. För många är frukosten faktiskt den måltid som bidrar med mest näring på hela dagen. Det är bra att dela upp frukosten i två delar. En förfrukost tidigt efter uppvaknandet, kanske på sängkanten före morgontoaletten, och en vanlig frukost lite senare. På så vis blir nattfastan inte för lång och blodsockret inte för lågt inför morgonbestyren. Middag och kvällsmat Middagsmålet och kvällsmaten är likvärdiga, rent näringsmässigt. Det som skiljer dem åt är att middagen avslutas med en liten dessert och till kvällsmat väljer man ofta maträtter som upplevs lite lättare. Mellanmål På eftermiddagen uppskattar många äldre en liten fika. Ibland består fikan av kaffe och veteskiva, ibland av mellanmål med lite högre näringsinnehåll. Alternativ till det traditionella fikabrödet är t ex smoothie, bärkräm med kesella eller snittar med gott pålägg. Kvällsmål Kvällsmålet är det lilla extra före sänggåendet och lika viktigt för att förkorta nattfastan som för-frukosten. Sent på kvällen föredrar många något som är lätt att äta eller dricka. Kvällsmålet gör ofta nattsömnen bättre och kan dessutom minska behovet av lugnande medicin eller sömnmedicin. För den som går upp på natten minskar risken för fallolyckor om blodsockret inte är för lågt. Den som vaknar på natten bör erbjudas något att äta eller dricka.

6 Mötet det att hälla upp dryck på egen hand, eller ta för sig av tillbehör. Inbjudande samvaro Sällskapet påverkar Alla behöver bli sedda, hörda och respekterade, inte minst den som är i behov av hjälp i sitt dagliga liv. Måltiderna fyller en viktig social funktion och är en del av vården och omsorgen. Individanpassning och delaktighet är ledorden för alla måltider. Personalens roll under måltiden är att vara den extra handen, ögat, tanken och känslan. Måltiderna utgör viktiga avbrott i vardagen och ska vara något att se fram emot. Det kan man åstadkomma genom att använda inlevelse, lyhördhet och lite fantasi. Bevara självständigheten Alla som kan ska ges möjlighet till delaktighet vid måltiden. Att själv ta för sig från uppläggningsfaten på bordet är att föredra, framför att få maten upplagd av någon annan. Kanske går Matsalen bör dukas på ett sådant sätt att bordsplaceringen kan anpassas efter matgästerna. De med samma måltidstakt kanske kan sitta tillsammans, liksom de med ungefär samma behov av hjälp och stöd under måltiden. Den som vill äta enskilt ska naturligtvis få göra det. Personalens närvaro vid bordet har visat sig ha oväntat stor betydelse för de äldres energi- och näringsintag. De äldre äter mer, tar oftare om och deltar mer aktivt i samtal än om personalen enbart agerar serveringspersonal och håller sig i bakgrunden medan måltiden pågår. Ännu bättre blir det om personalen också äter. Om alla äter samma mat eller om personalen äter egen medhavd mat spelar mindre roll. Presentera maten Den som inte lagar sin mat själv behöver få en muntlig presentation av maten, även om synen är god. Hur maten presenteras, på ett positivt, tvekande eller negativt sätt, påverkar hur lustfyllt det blir för den äldre att smaka på maten. För-frukost Len nyponsoppa och liten ostsmörgås 1 liten skiva bröd 1/2 tsk smörgåsfett En tjock skiva ost Servera med 1 dl nyponsoppa 170 kcal, 6 gram protein

7 Miljön Stimulera alla sinnen Miljön som maten serveras i kan vara avgörande för om maten hamnar i magen eller inte. En lugn och harmonisk måltid, utan störande oljud, blir trevligare för alla. Musik kan upplevas både positivt och negativt, personalen får prova sig fram. Dukningen ska vara anpassad efter matgästerna. Personer med synnedsättning kan t ex behöva en färgad bordstablett, en mörk tallrik till ljus mat och tvärtom. Belysningen ska sitta ovanför bordet och lysa upp hela bordsskivan utan att blända. För den som drabbats av demenssjukdom underlättar det om dukningen är sparsmakad. Många detaljer på bordet lockar bort uppmärksamheten från maten och måltiden kan bli rörig. Följ helger och årstider Att uppmärksamma årets och veckornas naturliga skiftningar vid måltiderna skapar variation och omväxling. Helgen kan markeras genom att man till exempel dukar annorlunda, tänder ljus eller inleder måltiden med en aptitretare. Sprid god doft En god doft förstärker smaken och stimulerar aptiten. Det finns många knep att ta till om tillagningen av maten inte sker i matgästens omedelbara närhet. Bara fantasin sätter gränser för hur det går att arbeta med måltidsmiljön och skapa måltider som den äldre ser fram emot. Testa gärna att spela musik vid måltiderna! En god doft väcker aptiten! Pressa citron i dricksvattnet Hacka färska kryddor Rosta bröd Värm maten i ugnen en stund Mal kaffebönor Baka till eftermiddagsfikat

8 Kvällsmål För de som behöver lite extra Om aptiten är liten är varje måltid lika viktig. Det gäller att ta vara på de tillfällen som ges och se till att det som serveras är näringsrikt och välsmakande. Några enkla tips är att koka gröten på mjölk istället för vatten och att använda rikligt med pålägg på smörgåsarna. Många har lättare att dricka än att tugga, så dryck blir en viktig källa till energi och näring. Exempel på bra drycker är mjölk, juice, smoothies och fullkornsvälling. Middag och kvällsmat brukar vara näringstät redan, men lite olja på grönsakerna eller proteinpulver i potatismoset kan höja näringsvärdet lite till. När den vanliga maten inte räcker till kan näringsdryck vara ett alternativ. Drycken smakar bäst väl kyld och ska helst bara serveras i små mängder åt gången, t ex som en shot. Serveras drycken en halvtimme före maten kan den stimulera aptiten inför måltiden. Att äta får aldrig upplevas som ett tvång. Det är viktigt att ha rimliga förväntningar och vara lyhörd inför den äldres behov och önskemål. Energi- och näringsbehovet kan inte alltid tillgodoses i sin helhet, av olika skäl. Att värna om den enskildes livskvalitet är lika viktigt i måltidssituationen som i övrig vård och omsorg. Plocktallrik Ingredienser 5 urkärnade oliver 2 ostrullar 2 rullade salamiskivor 3 salta kex Servera med ett glas kall lättöl 280 kcal, 10 gram protein Smakar det bra? Ja tack, de här köttbullarna får du gärna bjuda på igen!