Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd"

Transkript

1 Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

2 Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva funktioner BMI Vid en biologisk ålder >80-85 år börjar organen i kroppen att svikta

3 Förekomst Diabetes typ 2 är vanligt bland äldre År 2005 ca personer över 80 år med diabetes i regionen, ca 20% Stigande levnadsålder och ökad förekomst av fetma Insjuknandet sker ofta smygande och upptäcks i samband med hälsokontroll

4 Målsättning för äldre personer med diabetes Individanpassa (ålder, sjukdomar etc.) Förbättrad livskvalitet och symtomlindring Ej lika viktigt att förebygga sena komplikationer som hos yngre Balans mellan påfrestningar av en allt för rigid behandling och risken för olika komplikationer Anpassa efter dagsvariationer

5 Blodsocker Ur regionalt vårdprogram: För att undvika att hamna i en katabol situation bör den farmakologiska behandlingen i första hand inrikta sig på att hålla blodsockret under 15 mmol/l (HbA1c 7-8%). Samtidigt ska risken för insulinkänningar minimeras och då bör man undvika värden under 5 mmol/l. OBS! Högt blodsocker kan dock ge viktnedgång. Kontrollera så att det inte finns socker i urinen

6 Lågt blodsocker Kan vara en större risk att leva med än något förhöjda blodsockervärden Oro Svettningar Irritation Koncentrationssvårigheter Yrsel Viktnedgång

7 Högt blodsocker Trötthet Törst Stora urinmängder Hunger Illamående Svårläkta sår på fötterna Infektioner i övre luftvägar och urinvägar Viktnedgång

8 Fotsår Vanligt hos äldre med diabetes Långsam sårläkningsprocess Sårläkningen påverkas av blodsocker och näringstillstånd Energi- och proteinrik mat Vitaminer (A och C) och mineraler (zink och järn) Kosttillägg

9 Riskfaktorer för undernäring Ofrivillig viktförlust Oavsett tidsförlopp och omfattning Undervikt/ Lågt BMI BMI < 20 om < 70år BMI < 22 om > 70år Ätsvårigheter Aptitlöshet, tugg -och sväljsvårigheter, orkeslöhet, motoriska störningar mfl. Sjukdomstillstånd förknippade med förhöjt energibehov Hjärtsvikt, KOL, cancer, infektionssjukdom mfl.

10 Verktyg och diagnostik vid screening onutritionsstatus (MNA) omat- och vätskeregistrering oenergiberäkning av intaget obedömning av åtgärder

11 Nutritionsstatus Vikt Längd BMI Viktutveckling Aptitförändringar, ätsvårigheter Sjukdomstillstånd förknippade med förhöjt energibehov Födoämnesöverkänslighet

12 Bedömning av nutrtionsstaus Klassificering av BMI <16 Svår undervikt <20 Undervikt Normalvikt För kroniskt sjuka och äldre >70 år föreslås: BMI <22 =Undervikt Övervikt Fetma grad I Fetma grad II >40 Fetma grad III

13 Värdering av vikt och BMI 1. BMI < 20 risk för malnutrition 2. BMI < 18,5 malnutrition 3. Ofrivillig viktändring % senaste 6 månaderna risk för malnutrition 4. Ofrivillig viktändring -10% senaste 6 månaderna malnutrition 5. Kombinationen av 1 och 3 - malnutrition

14 Genomsnittligt energibehov per kg kroppsvikt och dygn kcal/ kg/ dygn PAL BMR (Basalmetabolism) 20 1,0 BMR + 25% (sängbundna) 25 1,2 BMR + 50% (inte sängbundna) ,8-2,0 BMR % (förhöjt behov)* ,8-2, år + 10% >70 år -10% För varje grads temperaturstegring +10% * Högre energitillförsel kan vara motiverat vid vissa tillstånd. Dessa värden korrigeras erfarenhetsmässigt om patienten är mager.

15 Energi- och proteinrik mat Volymen på maten bör vara hälften av en normal portion Mängden energi och protein är hög Energirika livsmedel används Extra fett Berikningsmedel Vitamin- och mineraltabletter Obs! Var noggrann med att följa blodsocker

16 Fördela måltiderna över dagen När det är svårt att äta är det viktigt att maten fördelas på flera måltider väl spridda över dagen blodsockernivå frukost litet mål lunch litet mål middag

17 Energi- och proteinrikmat: Frukost Trots att matlusten kan vara nedsatt brukar morgonens frukost vara det mål som går lättast att äta Berika gröt med olja, margarin eller smör Välling eller havremust Fet yoghurt, fet fil/gräddfil med müsli Feta pålägg Ägg

18 Energi- och proteinrik mat: Lunch Bra att äta det största målet mitt på dagen Vid dålig matlust bra att äta innan tröttheten blir allt för påtaglig Kall mat kan vara lättare att äta vid illamående Kött och fisk är proteinrikt Berika maten

19 Energi- och proteinrik mat: Lunch Potatis: Stekt potatis är mer energirik än kokt, berika potatismos med extra matfett, grädde, skummjölkspulver eller äggula Stuvningar: Stuva gärna grönsaker och makaroner. Berika med grädde, crème fraiche, ost eller äggula. Grönsaksspadet innehåller vitaminer och mineraler. Kött och fisk: Välkokt och finfördelat kött, köttfärs, benfri fisk, sås, stuvningar och potatis är lätt att tugga och svälja Tillbehör: Majonnäs, kaviar, kryddsmör, inlagda grönsaker ger färg, sting och energi

20 Energi- och proteinrik mat: Middag Viktigt att försöka äta ett mål på kvällen Gärna ett lagat mål liknande lunchmåltiden Lättlagad mat eller färdiga alternativ

21 Energi- och proteinrik mat: Mellanmål När matlusten är dålig kan det vara lättare att äta mellanmål än vanlig mat Feta mejeriprodukter Nötter, frön och mandel (allergirisk) Smörgås med ägg och ansjovis eller räkor och majonnäs Avokado, oliver Chips Kosttillägg (kvällsmål)

22 Kosttillägg Om maten inte räcker för att täcka behoven av energi och näring Kan vara ett bra mellanmål eller eventuellt ersätta en huvudmåltid De festa är laktoslåga och glutenfria Vid diabetes välj hög fett- och proteinhalt

23 Kosttillägg vid diabetes Sjukdomsspecifika: Diasip och Diben (kompletta) Komplett kosttillägg med hög fetthalt och högt energiinnehåll t.ex. Resource 2.0 och Fresubin 2 kcal. En halv flaska som mellanmål. Fettemulsion (Calogen) som shot 3 x 30 ml/dag Fortimel Compact Undvik klara kosttillägg OBS! Kontrollera blodsocker, ev. justering av läkemedel

24 Berikning Utan berikning Frukost: 230 kcal 2 dl fil 3%, 1 smörgås med matfett 70% och skinka Lunch: 250 kcal 1 liten portion skinkstek, kokt potatis, kokta grönsaker och brun sås Mellanmål: 1 skorpa, kaffe 50 kcal Middag: 130 kcal 2 dl grönsakssoppa, ½ konserverat päron, 1msk vispgrädde Kvällsmål: 160 kcal 1 smörgås med matfett 70% och ost 28% Totalt energiintag under dagen: Mängd protein: 820 kcal 46 g Med berikning Frukost: 330 kcal 1 dl fil 3% blandat med 1 dl gräddfil, 1 smörgås med matfett 70% och leverpastej 24% Lunch: 400 kcal 1 liten portion skinkstek, stekt potatis, kokta grönsaker med 2 tsk bordsmargarin, gräddsås Mellanmål: 80 kcal 1 skorpa med bordsmargarin 70%, kaffe Middag: 460 kcal Räksoppa gjord på vispgrädde, 1dl bärkräm med ½ dl gräddmjölk Kvällsmål: 160 kcal 1 smörgås med matfett 70% och ost 28% Totalt energiintag under dagen: Mängd protein: 1430 kcal 64 g

25 Med kosttillägg Med berikning Frukost: 330 kcal 1 dl fil 3% blandat med 1 dl gräddfil, 1 smörgås med matfett 70% och leverpastej 24% Lunch: 400 kcal 1 liten portion skinkstek, stekt potatis, kokta grönsaker med 2 tsk bordsmargarin, gräddsås Mellanmål: 80 kcal 1 skorpa med bordsmargarin 70%, kaffe Middag: 460 kcal Räksoppa gjord på vispgrädde, 1dl bärkräm med ½ dl gräddmjölk Kvällsmål: 160 kcal 1 smörgås med matfett 70% och ost 28% Totalt energiintag under dagen: Mängd protein: 1430 kcal 64 g Med kosttillägg Frukost: 330 kcal 1 dl fil 3% blandat med 1 dl gräddfil, 1 smörgås med matfett 70% och leverpastej 24% Lunch: 530 kcal 1 liten portion skinkstek, stekt potatis, kokta grönsaker med 2 tsk bordsmargarin, gräddsås, 30ml Calogen Mellanmål: 1 dl Diben, 30 ml Calogen 90 kcal Middag: 460 kcal Räksoppa gjord på vispgrädde, 1dl bärkräm med ½ dl gräddmjölk Kvällsmål: 1 dl Resource 2.0 Totalt energiintag under dagen: Mängd protein: 200 kcal 1610 kcal 70 g

26 Energi- och näringsinnehåll Komplett näringsdryck per förpackning Smörgås med matfett (70%) och 2 skivor ost (31%) Mellan kcal Mellan 8-20 g protein Vit D 2,0 μg Vit C 12 mg Kalcium 380 mg Zink 3,0 mg mfl näringsämnen Ca 190 kcal Ca 7 g protein Vit D 0,58 μg Vit C 0 Kalcium 150 mg Zink 1,02 mg mfl näringsämnen

27 Uppföljning Syftet med koståtgärder? Smak, acceptans och möjlighet att följa kostbehandlingen Följ viktutvecklingen regelbundet och ofta Uppföljning av ätsvårigheter Labvärden Blodsocker, urinprov Mat- och vätskeregistrering

Diabetes hos äldre och sjuka

Diabetes hos äldre och sjuka Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning

Läs mer

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Energirik mellanmålsmeny

Energirik mellanmålsmeny Godkänd av SUS Nutritionsnätverk i Lund och Malmö, oktober 2010 Energirik mellanmålsmeny Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Det viktiga mellanmålet Information till avdelningspersonal

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET Jenny Johansson leg. Dietist, kostavdelningen 1 Innehåll Rekommendationer och näringslära Bra mat Nedsatt aptit och ätsvårigheter Praktiska tips

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,

Läs mer

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård Christina Persson Leg dietist, Med dr Kostråd Vid kurativ behandling Vid adjuvant behamdling Vid palliativ vård I livets slutskede Mat och näring Ess-gruppens

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018 Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade

Läs mer

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre Ur kursen Mat och hälsa för äldre Från Mat vid sjukdom/magbesvär/förstoppning Molinogröt (1 portion) 2 1/2 dl vatten 2 st katrinplommon 10 st russin 1 1/2 msk linfrö 1 msk vetekli 3 msk grahamsmjöl Blötlägg

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

Sammanställning näringsdrycker

Sammanställning näringsdrycker Sammanställning näringsdrycker Sammanfattning mjölkbaserade näringsdrycker Fabrikat Namn Typ Energi(kcal)/ Fresubin Energy Drink protein rikt 150 kcal 12,4 10 6,7 rikt 150 kcal 24 7,5 2,7 Resource protein

Läs mer

Energirika mellanmålsdrinkar

Energirika mellanmålsdrinkar Energirika mellanmålsdrinkar Samtliga recept är för 1 portion om inte annat anges. Dietistmottagningen Gävle sjukhus Chokladdrink (ca 1 dl) Innehåll: ca 150kcal och 10g protein 1 msk Resource proteinberikning

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN

REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2007-12-10 120 Ansvarig: Samhällsbyggnadschef Revideras: Vid behov Följas upp: REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA

Läs mer

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska. Dialyskost Patienter med kronisk njursvikt har svårigheter att bli av med både vatten, salter och kvävehaltiga ämnen. Genom dialys kan salt- och vattenbalansen upprätthållas och urea och andra kvävehaltiga

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Anvisningar för ifyllande av matdagbok Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Ljusdals Kommun nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Vad menas med nattfasta Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens

Läs mer

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons

Läs mer

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Kost och träning F-00

Kost och träning F-00 Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter Enteral nutrition barn Enteral nutrition barn Dietetik B 2009 Leg. Dietist Agnes Pal Akademiska Barnsjukhuset Vilka barn? Tillfartsvägar Produkter Val av produkt Beräkna behov Tillförselsätt Upptrappningsschema

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

KJ 1036,42 699,11 225,00 326,00 177,72 225,24 204,18 2893,67. Kcal 247,08 167,10 55,50 78,00 42,48 53,83 48,58 692,58

KJ 1036,42 699,11 225,00 326,00 177,72 225,24 204,18 2893,67. Kcal 247,08 167,10 55,50 78,00 42,48 53,83 48,58 692,58 Dag 1 Lunch 1.0 portion (433,75 g) gotla Lammsoppa från Saftigt långpannebrö 1.0 portion (79,70 g) Veronica Östling :: Veronica Östling, Vårvecka närproducerat, 24 apr 2014 Lätta 0.15 - (15,00 g) Lättmjölk

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Livsmedel för speciella medicinska ändamål Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Sv a r t a v i n b ä r 21 05 15 703 16 01. Tr o p i s k f r u k t 21 03 75 700 46 01 Va n i l j 21 03 76 700 06 01. Blandade smaker 21 06 36 703 16 1S

Sv a r t a v i n b ä r 21 05 15 703 16 01. Tr o p i s k f r u k t 21 03 75 700 46 01 Va n i l j 21 03 76 700 06 01. Blandade smaker 21 06 36 703 16 1S kosttillägg från fresenius kabi Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal fibre DRINK* Komplett, energi- och proteinrik näringsdryck med* och utan fiber. 400 kcal/förp. Ap r i k o s/persika 21 05 87 710 16

Läs mer

Sidosallad 1/6 - Grekisk

Sidosallad 1/6 - Grekisk Sidosallad 1/6 - Grekisk Bild inom kort Ibland innehåller receptet inga grönsaker. Lösning? En sidosallad. Men det kan vara kul med större variation än isbergsallad, gurka och tomat. Därför kommer här

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Kostråd energirik kost

Kostråd energirik kost Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat

Läs mer

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Livsmedel för speciella medicinska ändamål Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall. Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Upphandling sammanställning. Sammanställning: Näringspreparat med tillbehör 2012 Avtalsperiod: 2012-05-02-2016-05-01

Upphandling sammanställning. Sammanställning: Näringspreparat med tillbehör 2012 Avtalsperiod: 2012-05-02-2016-05-01 Sammanställning: SLL980 Näringspreparat med tillbehör 2012 Avtalsperiod: 2012-05-02-2016-05-01 1 Kosttillägg, berikningspulver Berikningspulver Årsförbrukning: 1585 Innehåll per 100 g: Energi: =380 kcal,

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Råd & Recept Nutramigen och Nutramigen LGG

Råd & Recept Nutramigen och Nutramigen LGG Råd & Recept Nutramigen och Nutramigen LGG Vad är Nutramigen? Vad är Nutramigen? Nutramigen är en ersättningsprodukt för mjölk. Den innehåller ett special behandlat protein och risken är därf ör mycket

Läs mer

Lättare. för ditt. hjärta

Lättare. för ditt. hjärta Lättare för ditt hjärta Det lönar sig att aktivt sänka kolesterolvärdet Sex av tio finska vuxna har förhöjda kolesterolvärden 1. När blodet innehåller för mycket kolesterol, börjar det samlas i kärlväggarna

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Råd & Recept Nutramigen 1 och Nutramigen 2

Råd & Recept Nutramigen 1 och Nutramigen 2 Råd & Recept Nutramigen 1 och Nutramigen 2 Innehåll Vad är Nutramigen? 3 Att börja med Nutramigen 4-8 Nutramigen är det allergiska barnets mjölk 4 Hur man introducerar Nutramigen 5-6 Hur man blandar Nutramigen

Läs mer

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,

Läs mer

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema

Läs mer

2014-12-03. Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare

2014-12-03. Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar Utmaningar för tränare och föräldrar Upprätta/påverka kostpolicy i klubben Uppmuntra till goda kostvanor genom att vara goda förebilder Skapa förutsättningar

Läs mer

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion

Läs mer

Recept På berikade mellanmål. I första hand avsedda för patienter med E-kost, dålig aptit eller risk för undernäring

Recept På berikade mellanmål. I första hand avsedda för patienter med E-kost, dålig aptit eller risk för undernäring Recept På berikade mellanmål. I första hand avsedda för patienter med E-kost, dålig aptit eller risk för undernäring Smörgås med äggkräm (1 smörgås = 310 kcal, 11 g protein) 1 skiva bröd 10 g Bregott/Flora

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta

Läs mer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning 1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Result. Glucose. Patients. Double-blind trial. signifikant förbättring av. Resultat från kontrollerad randomiserad dubbel-blind studie

Result. Glucose. Patients. Double-blind trial. signifikant förbättring av. Resultat från kontrollerad randomiserad dubbel-blind studie enteral Nutrition signifikant förbättring av POSTPRANDIELL glykemisk respons Långvarig glykemisk kontroll Resultat från kontrollerad randomiserad dubbel-blind studie Glucose T Result Patients Double-blind

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Bra att ha hemma v.52 Veckans meny:

Bra att ha hemma v.52 Veckans meny: Ingredienser v.5 Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram bjärekyckling Ca 600-800 gram torskfilé Recept Potatis/ris/pasta mm 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök rödlök citron vitlök tomater

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Stekt korv med majsoch tomatsallad. vecka 23

Stekt korv med majsoch tomatsallad. vecka 23 Stekt korv med majsoch tomatsallad vecka 23 familj Stekt korv med majsoch tomatsallad cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2235 kj/ 535 kcal. Protein 21,4 g. Fett 20,5 g. Kolhydrater 62,2 g.

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten

Läs mer

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 1-23 2016

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 1-23 2016 ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 1-23 2016 Bra mat i förskolan

Läs mer

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer