må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Transkript

1 Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

2 Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet överviktiga har passerat antalet avmagrade/undernärda. Jfr. Livet för 75 år sedan med livet år 2000

3 Kunskap omkring vad kroppen behöver. Ät bättre så orkar du mer Prestationer idrott, skolan.. Under tillväxt extra viktigt. Bättre motståndskraft mot infektioner.

4 Bra mat hela dagen

5 Bra mat hela dagen

6 Bra mat hela dagen

7 Bra mat hela dagen

8 Bra mat hela dagen!

9 Mat - Näring Livsmedel / Mat Näringsämnen ä ca:50st. Minsta beståndsdel = glukos aminosyror fettsyror vitamin mineralämne För att kroppen ska kunna tillgodogöra sig maten så måste den brytas ner För att kroppen ska kunna tillgodogöra sig maten så måste den brytas ner till mindre beståndsdelar. Dessa ämnen är densamma som kroppen är uppbyggd av.

10 Bra mat hela dagen Att man äter allsidigt (Matcirkeln) Rätta propotioner p - mängder (Tallriksmodell) Regelbundna måltider Regelbundna måltider (inte hoppa över måltider)

11 Näringsämnen ca:50st (6 huvudgrupper) Kolhydrater Fett Proteiner Vitaminer Mineralämnen Vatten

12 Människokroppen

13 Energi = bränsle, bensin.. För alla livsprocesser i kroppen, hjärtat, andning, nervimpulser.. Du ska kunna hålla din kroppstemeperatur + För alla dina kroppsrörelser

14 Vad påverkar energibehovet? Grundomsättningen Hur mycket du rör på dig

15 Vad påverkar energibehovet? Ålder Kroppsammansättning Längd och Vikt Ärftliga egenskaper Omgivningens temperatur Motion rörelse.

16 Kolhydrater Ger energi (det näringsämne som kroppen snabbast kan omvandla till energi) Hjärnan är helt beroende av glukos (kan inte lagra glukos) Kolhydrater behövs också för en bra mag- och Kolhydrater behövs också för en bra mag och tarmfunktion.

17 Var finns kolhydraterna?

18 Kolhydrater av olika sort Kolhydrater Socker Stärkelse Fibrer Enkla sockerarter= Glukos Fruktos Galaktos Långa kedjor av sockerarter. Glukoskedjor Gelbildande fibrer Sammansatta Sockerarter= ex. Sackaros (vårt socker) Fruktos + Glukos Spannmålsfibrer Enkla sockerarter består av en molekyl och kan tas upp direkt av tarmslemhinnan. Sammansatta sockerarter består av två enkla sockermolekyler k l - och måste spjälkas för att kunna tas upp av kroppen. Stärkelse är uppbyggd av 100-tals enkla sockermolekyler Det kan därför ta längre tid att spjälkas i kroppen. (GI-tabell)

19 Kolhydraternas Glykemiska index (GI) GI är ett mått på hur snabbt kolhydraterna når ut till blodbanan och höjer blodsockret. Lågt GI Långsam kolhydrat påverkar blodsockret mindre. Högt GI Snabb Kolhydrat påverkar blodsockret mer

20 Snabba livsmedel Mycket av våra moderna snabbmat bryts ner alltför snabbt och blodsockret höjs kraftigt på kort tid.

21 Blodsockernivån efter två olika måltider

22 Fett Uppgifter i kroppen: Ge energi Depåfett/reserv - isoleringsmaterial, Skydd för inre organ Bygger upp alla cellmembran

23 Uppgifter i kroppen: Fett Livsnödvändiga fettsyror Fettlösliga vitaminer Kvinnors hormonproduktion B t d l fö t k h Betydelse för matens smak och konsistens

24 Egenskaper Mättat fett Stabilt fett Livsmedel med mättat fett är oftast hårda. Tål hög värme utan att förändras. Kan lagras länge utan att härskna. Exempel på var mättat fett finns = Smör, ost, grädde, kött och charkvaror, glass, choklad, ister, kokosfett

25

26 Egenskaper Enkel- eller fleromättat fett Inte lika stabilt / konsistens halvflytande Kan snabbt härskna. Exempel på var enkelomättat fett finns = Olivolja, rapsolja, nötter, frön, avokado, fet fisk, bordsmargariner

27

28 Det livsviktiga fettet Några av fettsyrorna är helt livsnödvändiga Viktiga byggstenar för hjärnan och det centrala nervsystemet. Finns i: Feta fiskar, linfrö, rapsolja, havregryn

29 Egenskaper Transfetter / mättat fett Kemiskt förändrade fetter, man har härdat ett enkel- eller fleromättat fett för att göra det mera stabilt. Dessa fetter är billigare, de har längre hållbarhet på hyllan i affären eller e hemma. Finns i de flesta av våra halvfabrikat bröd Finns i de flesta av våra halvfabrikat, bröd, mjuka kakor, chips, godis, glass, choklad

30 Vitaminer Varje vitamin har sin speciella uppgift och kan inte ersättas av ett annat vitamin.

31 Fettlösliga vitaminer A, D, E, K Kan lagras i kroppen Vitaminer Vattenlösliga vitaminer B- grupp vitaminer, C-vitamin Kan inte lagras i kroppen

32 A-Vitamin Synen, huden, slemhinnorna och tillväxten Skyddar oss mot de fria syre radikalerna Behov: 0,8-1,0 g / dag Finns i : Lever, smör, ost, morot, ägg, torkade aprikoser Exempel: Morot 100 gram 1,6 Aprikoser 50 gram 0,7 Mjölk 2dl 0,1 01

33 D-Vitamin Kroppens omsättning av kalcium till skelett och tänder. Finns i : Fet fisk, ägg, smör, Mjölk (berikade) Bildas av solen i huden.

34 B-gruppens vitaminer Behövs för omsättningen av kolhydrater, protein och fett till energi. För en normal funktion hos muskler och nerver. Mest kända B-vitaminer är.. Tiamin B1, Riboflavin B2, Niacin B5, B6 B12 Finns i : Beror på vilket B-Vitamin

35 Behövs för att kroppen lättare ska kunna ta upp järnet i maten. Som skydd mot skadliga ämnen fria syre radikaler.. C-Vitamin Finns i : Frukt, bär och grönsaker

36 Det goda och det onda

37 Antioxidanter Det är dina egna livvakter

38 Antioxidanter Vitaminer och mineraler och fytokemikalier. Finns främst i : Grönsaker, frukt, Kött och fisk.

39 Mineralämnen Dagsbehov över 100 mg Spårämnen Dagsbehov under 100 mg Mineralämnen Alla är lika viktiga oberoende av hur mycket man behöver / Jämför kalcium och selen Vissa spårämnen kan det vara svårt att få tillräckligt av. (järn, zink och selen) Mineralämnen är antagonister

40 Kalcium Bygga ett starkt skelett D-Vitamin och Fosfor Motion / belastning av skelettet.

41 Kalcium behövs för Benstomme och tänder ska kunna byggas upp. Blodet ska koagulera vid sårskador. Musklernas sammandragningar och nervcellernas retbarhet ska fungera.

42 Rökning Coca-Cola Hård bantning Riskfaktorer Dricka för lite mjölk Undviker fett (D-Vitamin) Stillasittande

43 Järnets uppgifter Järn ingår i det röda blodfärgämnet hemoglobin som transporterar syre från lungorna till kroppens alla delar. Att byggas in i hjärnans celler.

44 Rekommenderat dagligt intag

45 Järnbrist Trötthet, håglöshet, irritation Förmågan till inlärning kan försämras. Försämrad kondition

46 Det finns två sorters järn! Hemjärn Absorberas/upptas mycket bra av kroppen Finns i : Blodmat, kött, fisk Icke Hemjärn Absorberas b olika beroende på måltidens sammansättning. Finns i : Bröd (fullkorn), torkad frukt, svarta och bruna bönor + berikning

47 Intaget t järn är inte lika med upptaget järn Järnupptagningen försämras av Te, grovt mjöl, kalcium, ägg Järnupptagningen förbättras av C-Vitamin, kött och fisk faktorn Små förändringar ger stora skillnader

48 Järnknep C-Vitaminrika grönsaker, frukt och bär till varje måltid. Kött i någon form, helst varje dag Gör som förr i tiden - använd järngryta och gjutjärnspanna i matlagningen.