Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Transkript

1 Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

2 Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater.

3 Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider (enkla) Vitt pulver som lätt löses i vatten. Bildas i växters gröna blad vid fotosyntesen Energikälla i kroppen (förbränning i kroppens celler) Smakar mindre sött än vanligt strösocker Enkla sockerarter har summaformel: C 6 H 12 O 6

4 Fruktsocker (fruktos) Kolhydrater monosackarider (enkla) Finns ofta tillsammans med druvsocker i frukter. Smakar sötare än druvsocker En annan monosackarid är galaktos som bildas i djurs mjölkkörtlar.

5 Kolhydrater disackarider (sammansatta) Rörsocker (sackaros) Kallas även betsocker som efter framställning blir vanligt bitoch strösocker. Framställs av sockerbetor (kallare klimat) eller sockerrör (varmare klimat) Lättlösligt i vatten Sammansatt sockerart: fruktsocker + druvsocker -> rörsocker Summaformel för sammansatta sockerarter: C 12 H 22 O 11

6 Maltsocker (maltos) Kolhydrater disackarider (sammansatta) Framställs ur sädeskorn som fått gro Används vid öl- och sprittillverkning Ihopsatt av två druvsockermolekyler Mjölksocker (laktos) Finns bara i mjölk

7 Kolhydrater stärkelser Stärkelser är sammansatt av många druvsockermolekyler Kan bestå av ca 1000-druvsockermolekyler Vanligt i sädeskorn och potatis Olösligt i kallt vatten, men vid ca +50 o C löser sig endel och det blir lite klistrigt Vanligt att använda för att göra såser och andra vätskor tjockare, t.ex. potatismjöl. Summaformel: (C 6 H 10 O 5 ) n, där n=antalet druvsockermolekyler.

8 Kolhydrater cellulosa (kostfibrer) Uppbyggd av druvsockermolekyler, påminner om stärkelser men är en mycket större molekyl. Kan innehålla så mycket som glukosdelar Ingår i växternas cellväggar och ger dess celler stadga. Ca 50% av trä består av cellulosa Vanligaste kolföreningen på jorden Viktig för pappers, sågverks, textil och plastindustrier Olösligt i vatten, men bra på att dra till sig vatten. Våra kroppar kan inte bryta ner cellulosa Även viktiga i fiberrik kost som bland annat ger kroppen en bättre mättnadskänsla och låter tarmarna arbeta. Summaformel: (C 6 H 10 O 5 ) n, där n=antalet druvsockermolekyler

9 Fetter Kemisk förening av alkoholen glycerol och tre st fettsyror. Det är kombinationen av olika fettsyror som bestämmer vilket fett det är och vilka egenskaper fettet har. Glycerol Fettsyror

10 Fetter Mättade fetter Består till största del av mättade fettsyror Oftast fasta fetter Endast enkelbindningar mellan kolatomerna i fettsyran Omättade fetter Oftast flytande fetter Består till största del av omättade fettsyror Endast en dubbelbindning mellan kolatomerna i fettsyran Fleromättade fetter Består till största del av fleromättade fettsyror Består av flera dubbelbindningar mellan kolatomerna i fettsyran

11 Fetter Transfetter Om t.ex. smör får stå framme i rumstemperatur ett tag så börjar det lukta illa, man säger att fettet härsknar. Vissa produkter, som kakor och olika såser kan dock hålla sig längre. Dessa produkter innehåller ett sorts fett som kallas transfetter Transfetter är från början omättade fetter som man i industrier gjort om till att likna mättade fetter Dubbelbindningarna hos de omättade fetternas fettsyror bryts upp. De mer nyttiga omättade fettsyrorna omvandlas då till mindre nyttiga fettsyror.

12 Bra fetter Fetter Omättade fetter som finns i bl.a. rapsolja, majsolja, lax, nötter och avokado. Mindre bra fetter Mättade fetter som finns i bl.a. feta ostar, fett kött, feta kakor och glass.

13 Protein Annat namn på proteiner är äggviteämnen. Byggstenar i allt levande Vissa proteiner styr livsprocesser i cellerna, enzymer. T.ex. huden, håret och musklerna består till största delen av proteiner Proteinrik mat är t.ex. kött, fisk, mjölk, ost, ägg, ärtor och bönor Koagulerar, t.ex. när äggvitan i ägget stelnar vid stekning eller när blodet i ett sår stelar och bildar en sårskorpa. (Proteinets kemiska struktur förändras)

14 Oftast mycket stora molekyler Uppbyggda av aminosyror Protein Alla aminosyror innehåller en aminogrupp (NH 2 ) och en karboxylgrupp (-COOH) Det finns 20st olika aminosyror Proteiner byggs upp genom att många aminosyror sätts ihop i en lång kedja. Ordningen på hur aminosyrorna sitter bestämmer proteinets egenskaper och funktioner. I vilken ordning de ska sitta bestäms av en gen (del av DNA) i cellkärnan där proteinet ska bildas.

15 Protein När kroppens näringsdepåer börjar ta slut bryts kroppens proteiner ner för att få energi. (musklerna bryts ner) När kroppen börjar bryta ner proteiner från livsnödvändiga organ blir det farligt för kroppen, kroppen svälter och bryter ner allt den kan för att hålla sig vid liv.

16 Mineralämnen Ca 5% av kroppen består av mineralämnen som vi får i oss i små mängder mat och dryck. Deltar i regeringen av kemiska reaktioner i cellerna. Flera mineralämnen ingår i enzymer. Exempel på olika mineraler: spårämnen järn zink selen jod kalcium fosfor magnesium Viktiga i skelettet Spårämnen: behövs i små mängder för att kroppen ska fungera bra

17 Vitaminer Kolföreningar som behövs i små mängder för att kroppen ska må bra Vår kropp kan själv inte tillverka vitaminer utan måste tillföras till kroppen via t.ex. vitaminrik kost. Exempel på vitaminer: B-vitamin: ingår i viktiga enzymer C-vitamin: antioxidanter, motverkar att skadliga ämnen bildas i cellerna vattenlösliga E-vitamin: antioxidanter A-vitamin: viktig vid kemiska reaktioner i ögat när vi ser D-vitamin: betydelse vid reglering av kalcium- och fosfathalten i kroppen (skelettet) K-vitamin: nödvändig för att blodet ska levra sig fettlösliga

18 Uppgift Sammanfatta matkemin med en tankekarta socker Matkemi kolhydrat stärkelse cellulosa