Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Transkript

1 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7

2 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande. Andra - Vatten andra viktiga uppdrag. Om man utesluter någon av dessa näringsämnen kan kroppen drabbas av olika bristsjukdomar.

3 Kolhydrater Viktigaste engerikällan. Tre undergrupper: 1. Sockerarbter 2. Stärkelse 3. Kostfiber Kolhydrater finns mest i vegitabiliska livsmedel. Animaliska livsmedel?

4 Sockerarter, stärkelse & kostfiber Snabba kolhydrater. Sackratos, fruktos och laktos. Var hittar vi sockerarter någonstans? Stärkelse är långsammare form av kolhydrater. Pasta, ris & potatis. Kostfiber långsam typ. Bra för tarmarna. ( Minskar risken för tjocktarmscancer.) Spannmålsprodukter

5

6 Proteiner Dess uppgift är att ge kroppen energi. Muskler består av protein. Behövs för att bilda insulin. 20 st Aminosyror. 9 st av dessa kan inte kroppen själv bilda utan vi måste få i oss de via mat. Essentiella (nödvändiga aminosyror). Animaliska livsmedel. Även i baljväxter.

7

8 Fetter Förutom enerig fungerar det också som isolering. Behövs för att bygga upp nya och förnya celler. Mättade, enkelomättade och fleromättade. Mättade fetter: behövs minst. För mycket ökar risken för olika hjärt- & kärlsjukdomar. Animaliskalivsmedel. Enkelomättade fetter: mer hälsosamma för kroppen. Lättare för kroppen at bryta ner. Finns framförallt i vegetabiliska livsmedel. Advokado, nötter. Fleromättade fetter: lätta för kroppen att bryta ner. Kroppen kan inte själv tillverka dem. Omega-3 : fisk, linfrö, valnötter och rapsolja. Omega- 6: sesamfrön, majsolja och solrosolja.

9

10 Vitaminer Det finns 13 st livsnödvändiga vitaminer. Fyra fettlösliga: A (ögats uppbyggnad) D (skelettets uppbyggnad) E (skydda cellerna) K (tilverka protein) Feta livsmedel, olija, mjölk & fet fisk. Även morätter, broccoli, spenat och grönkål. Vattenlösliga vitaminer: B- & C vitaminer. B- vitamin: bra för blodet. C- imunförsvaret. Gott om i frukt och grönt. Om du inte får i dig tillräckligt stor mängd med vitaminer är det stor riskt att du kan drabbas av olika bristsjukdomar.

11

12 Mineraler Ca 20 st minderalämnen som kroppen behöver för att fungera.. Uppgift: att transpotera runt syret i kroppen, styra nervfunktioner och utvinna energi från kolhydrater, proteiner och fetter. Vanligt med järnbrist.

13

14 Vatten Vår kropp består av % vatten. Vi behöver få i oss ca 0,5- l vatten varje dag.

15 Undvik för mycket socker & fett Vi behöver alla de energigivande näringsämnen för att vår kropp ska fungera, kolhydrater, fett och protein. MEN det är viktigt att vi får i oss rätt sort och rätt mängd. Vi behöver få i oss lika mycket energi som vi gör av med. Om vi får i oss mer så lagrar kroppen den extra energin som fettvävnad. Vi äter för mycket mättat fett (animaliska fetter) och sockerarter. Orsak till det är att vi äter mycket godis och chips samt läsk.

16 Undvik för mycket socker & fett För mycket av detta kan leda till flera olika hälsoproblem, bland annat övervikt, fetma, diabetes typ 2, hjärt- & kärlsjukdomar samt tjocktarmscancer. För att undvika detta kan man välja mer hälsosamma produkter. De är märkta med den här symbolen. Det är Livsmedelsverkets symbol. Den garanterar lågt sockerinnehåll och högre innehåll av kostfiber. Oftast är produkten fettsnål eller innehåller framför allt enkel- och fleromättat fett.

17 Undvik för mycket socker & fett Ett annat sätt att äta hälsosamt är att man tillagar maten från grunden. Mat som bearbetas i flera steg tappar näring och fiber. Skippa halvfabrikat!

18 Motion och rörelse Stor koppling mellan motion och hälsa. Kroppen är gjord för att röra på sig men de senaste åren har vi blivit allt mer stillasittande. Detta orsakar hälsoproblem såsom övervikt, fetma, hjärtoch kärlsjukdomar och diabetes. Motion är medicin för kroppen. När vi rör på oss gör vi åt mer energi. Motion kan förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, bröstcancer och tjocktarmscancer.

19 Motion och rörelse- rekommendationer från NRR Barn och tonåringar bör ägna sig åt minst 60 minuter medel- till högintensiv fysisk aktivitet varje dag. Fysisk aktivitet i mer än 60 minuter varje dag ger ytterligare positiva hälsoeffekter. Aktiviteterna bör vara så varierade som möjligt för att utveckla alla typer av fysisk kapacitet, inklusive hjärt-lungkapacitet, muskelstyrka, smidighet, snabbhet, rörlighet, reaktionsförmåga och koordination. Högintensiv fysisk aktivitet, inklusive muskeloch benstärkande övningar, bör ingå minst tre gånger per vecka. Minska stillasittandet.

20 Stor mängd frukt och grönsaker Frukt och grönsaker innehåller flera olika vitaminer och mineraler. De innehåller också fiber som är bra för våra tarmar. De innehåller något som heter antioxidanter som är bra för vår kropp. De motverkar diabetes, vissa typer av cancer, benskörhet samt hjärt- och kärlsjukdomar. Försök äta 500 g frukt och grönt varje dag = 2 frukter & 3 grönsaker. Helst ska man äta grova grönsaker ex. morötter, vitkål, broccoli.

21

22 Inte samma mat varje dag Det bästa är att äta varierad kost. Att inte äta samma mat varje dag eftersom livsmedel inte bara innehåller ett näringsämne utan en kombination av näringsämnen. Ett tips på hur man lyckas är att försöka få in så mycket färg som möjligt på tallriken.

23

24 Gör det till en vana Det gäller att vi gör den hälsosamma kosten till en vana. Självklart är får vi äta pizza ibland eller äta godis en dag i veckan. Kostvanor läggs tidigt i livet. Det är inte bara viktigt att vi äter bra utan att vi också äter på regelbundna tider. Det är viktigt eftersom vi inte ska få energidippar. Det är när du får dessa dippar som du vill ta en chokladbit eller drick läsk. För att hålla en jämn energinivå är det viktigt att man äter regelbundet och bra mat.

25 Tallriksmodellen Vi behöver olika mycket energi beroende på en rad olika saker, som ålder, kön, arbete, motionsvanor och kroppsvikt. Unga människor behöver mer energi än äldre. Detta beror på att barn & ungdomar växer och det går åt mycket energi till att utveckla kroppen. Män behöver mer energi än kvinnor. Gravida kvinnor behöver dock extra mycket energi för att kroppen ska kunna ge näring till fostret. De som idrottar behöver mer energi än de som sitter still. Om du inte rör på dig för du inte av med lika mycket energi. Då behöver du inte äta lika mycket. Hur stor muskelmassa du har påverkar ditt energiintag. Om du är lång och kraftigt byggd behöver du mer energi än någon som är kortväxt eller har mindre muskelmassa.

26

27 Variation på tallriksmodellen Om du idrottar behöver du öka kolhydratintaget till knappt hälften av tallriken och minskar andelen grönsaker till en dryg fjärdedel. För den som inte tränar, gamla människor eller de som lider av fetma och övervikt så behöver inte den lika mycket energi. Då minskar man istället kolhydrater till en fjärdedel och ökar grönsakerna till hälften av tallriken. I samtliga förslag kvarstår ¼ med protein. Den enda gången du behöver öka ditt proteinintag är när du utövar en idrott på elitnivå som kräver muskelstyrka.

28 För den som rör sig enligt rekommendationerna

29 För den som rör sig lite

30 MUMSIGT Med alla näringsämnen Undvik för mycket socker och fett Motion och rörelse Stor mängd frukt och grönsaker Inte samma mat varje dag Gör det till en vana Tallriksmodellen