Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Transkript

1 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket hjälpa till med 7 dec

2 Livsmedelsverket arbetar för: Säker mat Redlig livsmedelshantering Bra matvanor Livsmedelsverkets vision Alla känner matglädje och mår bra av maten. 2

3 Vad gör Livsmedelsverket för att förbättra matvanorna? Råd om bra matvanor Nationellt kompetenscentrum för offentliga måltider Stödja vården i samtal om mat Minska saltinnehållet i maten Arbetar inom EU för bra märkning Nyckelhålsmärkning Vad är vetenskapen? WHO/FAO 2010 Efsa 2010 Revidering av norska kostråd 2011 Nordiska Närings Rekommendationer, 2012 Revidering av amerikanska kostråd 2016 Resultaten är samstämmiga!!! 3

4 Nordiska näringsrekommendationer Unikt nordiskt samarbete Första NNR 1981 Uppdateras vart 8:e år Finansierat av Nordiska ministerrådet Syfte med NNR 2012 En kost som följer NNR avser att: Tillgodose näringsbehovet, dvs. täcka de fysiologiska behoven för kroppens normal funktioner och tillväxt och ge bra balans mellan olika näringsämnen Bidra till generellt god hälsa och minskad risk för kost-relaterade kroniska sjukdomar 8 4

5 Det viktigaste i NNR 2012 Starkare vetenskapligt stöd för kostråden. Fokus på helheten i kosten dvs hälsosamma matvanor Viktigare med typ av fett och kolhydrater inte mängd. Utrymmet för enkelomättat fett ökas något. exempel olivolja, rapsolja och nötter Rekommenderat intag av vitamin D och selen ökas. 9 Kolhydrater rekommenderat intervall: E% Fiber åtminstone g/dag (mer än 3 g/mj) Tillsatt socker mindre än 10 E% Kolhydrater

6 Livsmedel som är naturligt rika på kolhydrater i form av fibrer minskar risken för Kolorectalcancer övertygande evidens Hjärt-kärlsjukdom trolig evidens Typ-2-diabetes trolig evidens Bröstcancer möjlig evidens Sockrade drycker, sackaros, fruktos Typ-2-diabetes Troligt Sockrade drycker

7 Fiberfattigt och sockerrikt ökar vikten Kolhydrater som finns i vitt bröd och fiberfattiga frukostflingor, kex, kakor, godis, choklad, desserter, läsk, juice och andra söta drycker, ökar risken för viktökning och ökat midjeomfång. Skydd av fibrer och fullkorn Kolhydratkällor med högt fiberinnehåll som till exempel frukt och rotfrukter, samt fiberrikt bröd förebygger viktökning. Även fullkornsprodukter tycks kunna förebygga viktökning. Fibrer och frukt verkar ge ett specifikt skydd mot ökande midjeomfång (midjemått). 7

8 Fett och fibrer Vid totalt fett E%, och god balans mellan omättat och mättat fett, och rikligt intag av naturligt fiberrika vegetabilier, är det låg risk för hjärt-kärlsjukdom (Food and Nutrition Research 2013) Epidemiologiska studier om kostmönster Experimentella studier - hela koster

9 Process för utveckling av nya råd Nordiska näringsrekommendationer Näringsberäkningar Toxikologiska aspekter Miljöaspekter Andra faktorer Konsument-perspektiv Nationell matvaneundersökning Nya kostråd Förankring Referensgrupp Hearing Remiss 9

10 Kostråd- Hållbart för hälsan och miljön Ät grönare Ät lagom mycket Rör på dig Även små förändringar är bra för hälsan Nya Råd om bra matvanor Energibalans och fysisk aktivitet Grönsaker och frukt 500 g per dag Fullkorn g per dag Fisk och skaldjur 2 ggr per vecka en fet Rött kött och chark max 500 g per vecka Mejeriprodukter magra osockrade Matfett, oljor och Nyckelhålsmärkt Salt, minska Socker, minska söta livsmedel 10

11 Vad äter svenskarna? Riksmaten vuxna Riksmaten vuxna Cirka 1800 kvinnor och män år Kostregistrering 4 dagar Enkät Provtagning (blod- och urinprover) 11

12 Över hälften av männen äter inte frukt och grönsaker varje dag gram/dag Kvinnor Män år år år år MER grönsaker, frukt och bär Minst 500 gram/dag Olika sorter Mycket kålväxter, lök, baljväxter och rotfrukter = grova grönsaker Även en liten ökning är bra för hälsan Så här kan 500 gram se ut 12

13 Varför är det bra att äta grönare = mycket mat från växtriket? Mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter Rika på fibrer som mättar bra och håller magen igång Minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer Mindre miljöpåverkan än animaliska livsmedel Fiber Rekommenderat g per dag. Bara 1/3 får i sig tillräckligt med fibrer, de unga äter minst fibrer. Genomsnittssvensken äter cirka 20 gram fibrer per dag. Fiberintaget är något högre än i tidigare undersökningar men de flesta behöver ändå äta betydligt mer fibrer. Bröd bidrar med en tredjedel av fiberintaget och potatis med 11 procent. Grönsaker, rotfrukter och baljväxter står för 14 procent medan frukt och bär bidrar med 11 procent. 13

14 Nio av tio äter för lite fullkorn gram/dag Män: 90 gram Kvinnor: 70 gram 20 0 Kvinnor Män år år år år Vad är fullkorn? Ett sädeskorn består av en kärna, grodd och kli. I en fullkornsprodukt ingår alla komponenter från sädeskornet i slutprodukten. Fullkornsråvaran kan bestå av malda, klippta, skurna och krossade sädeskorn eller hela kärnor. 14

15 BYT TILL fullkorn Välj fullkornsvarianter av pasta, bröd, gryn och ris 70 gram är en lagom mängd för kvinnor och 90 gram för män Ta hjälp av Nyckelhålet Bild på fullkornsexemp el 1 portion havregrynsgröt och 1 portion fullkornspasta Varför är det bra med fullkorn? Mer vitaminer, mineraler och antioxidanter än i siktade varianter Mer fibrer som håller magen igång Mer fibrer som ger mättnad Minskar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, tjock- och ändtarmscancer 15

16 En del dricker över 4 liter läsk i veckan. 0.8 liter per person i veckan. 250 ml/dag Kvinnor Män år år år år Tillsatt socker Högst 10 procent av energin bör komma från tillsatt socker 40 procent äter dock mer än denna mängd De stora källorna till tillsatt socker är söta drycker, bullar och kakor, godis och choklad. 16

17 MINDRE socker Håll igen på godis, bakverk, glass och annat med mycket socker Minska särskilt på söta drycker Socker och sötade livsmedel Tomma kalorier innebär risk att få i sig för lite vitaminer och mineraler, särskilt vid lågt energiintag Sockersötade drycker ökar risken för typ 2- diabetes och övervikt Eftersom den fysiska aktivitetsnivån i befolkningen är lägre än tidigare, men behovet av näringsämnen är lika stort, är utrymmet för socker lägre Onödig konsumtion = onödig miljöbelastning 17

18 Svenskarnas vanor oroar Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer. Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka. Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen. Nio av tio äter för lite fullkorn. Sju av tio äter för lite fibrer. Fyra av tio äter för mycket socker. Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt. Åtta av tio äter för mycket mättat fett. 15 procent av energiintaget kalorierna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Unga kvinnor och män, år, har sämst matvanor. Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män. Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. - Uppdrag att stödja arbetet för bra matvanor inom hälso- och sjukvården - Målgrupper är personal inom hälso- och sjukvård - Målet är att innehållet i samtalen i vården om bra matvanor ska vara evidensbaserat. 18

19 Nya skrifter Fördjupning om Fett Protein Kolhydrater Hälsosam helhet 19

20 Kostråd Nyckelhålet enkelt att välja nyttigt mindre socker mindre salt mer fibrer/fullkorn nyttigare och/eller mindre fett - jämfört med andra livsmedel av samma typ 20

21 Nyckelhålet på 11 språk Faktablad om fett, grönsaker och frukt, fullkorn, fisk, salt, hålla vikten, kosttillskott 21

22 Webbutbildning om rådgivning och samtal för hälsosamma matvanor Innehåll Aktuell kunskap om mat och samband med hälsa Bemötande och samtalsmetoder som främjar beteendeförändringar Fallbeskrivningar Verktyg i patientmötet sma 44 22

23 Prata mat, rädda livockså små förändringar gör stor skillnad 23

24 Tack för uppmärksamheten!