Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Transkript

1 Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem att vi och våra patienter inte tänker på att allt vi stoppar i oss påverkar oss ner på cellnivå. Som exempelvis sårläkning, frakturer och hjärta- kärl påverkas positivt av hälsosamma matvanor. 1

2 En stor utmaning för oss i sjukvården är att hitta och identifiera de personer med ohälsosamma matvanor. Fem frågor ställs utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer, vi kommer strax att gå igenom dem. De frågorna fångar de ca. 20 procent i befolkningen som har betydande ohälsosamma matvanor. Det är dessa vi ska fokusera på. Mat handlar inte bara om näring utan har också en stark känslomässig koppling till traditioner, högtider och fest. Det är det som kan göra att det är svårt att prata om matvanor. Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. 2

3 Media presenterar ständigt nya metoder om hur man ska äta, det är inte lätt för oss som vårdpersonal, eller för våra patienter att veta hur man ska förhålla sig till det alla gånger. Det är Livsmedelsverkets rekommendationer vi ska följa. De bygger sina rekommendationer på systematiskt genomgång av aktuell forskning. Det som är intressant är att över hela världen kommer forskare fram till i princip samma näringsrekommendationerna. 3

4 Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och begränsat intag av alkohol. Exempelvis så kan man bara genom att äta 3-5 portioner av frukt och grönt varje dag minska risken för dessa sjukdomar. Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna förebyggas med bra mat, fysisk aktivitet och normal vikt. Övervikt och fetma är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och död i västvärlden 4

5 Det finns stöd i forskningen för att ett kvalificerat rådgivande samtal har god effekt vid ohälsosamma matvanor. Det betyder dock inte att korta råd och rådgivande samtal inte ska användas. Alla samtal har betydelse. Det viktigaste är att jobba personcentrerat och utifrån de behov och önskemål som patienten har. 5

6 För att ta reda på om patienten har ohälsosamma matvanor ska vi ställa följande frågor som också poängsätts från 0-3 poäng. Hur ofta äter du grönsaker/rotfrukter? Hur ofta äter du frukt/bär? Hur ofta äter du fisk? Hur ofta äter du godis, kaffebröd, läsk alkohol mm? Hur ofta äter du frukost? Frågorna handlar inte om hur stora portioner personen äter. Frågan om frukost poängsätts inte men kan ge en bild av personens måltidsordning. De som äter frukost äter ofta också bra resten av dagen. 6

7 Varje fråga poängssätts utifrån en mall som Socialstyrelsen har tagit fram. Efter att frågorna ställts så räknar man ut hur många poäng som patienten fått. Har patienten 0-4 poäng = betydande ohälsosamma matvanor. 5-8 poäng = följer till viss del kostråden från Livsmedelsverket poäng = följer i stort sett råden från Livsmedelsverket. De patienter som ska prioriteras är de med 0-4 poäng. Vissa patientgrupper med 0 4 poäng som vi ska fokusera extra på är exempelvis: gravida, patienter med hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och fetma. 7

8 Kostcirkeln är ett hjälpmedel för att se att man äter allsidigt. Man ska sträva efter att äta från så många delar som möjligt vid varje måltid. Dock säger det inget om proportionerna. Både frukt och grönt och fullkorn: Ger lite energi och innehåller fibrer, vitaminer och mineraler. Det mättar bra och skyddar mot vissa cancerformer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Fisk och skaldjur innehåller D-vitamin, jod och selen och bra fettsyror, ämnen som många får för lite av. Bara en av tre vuxna äter fisk minst 2 gånger i veckan. Ingen åldersgrupp når upp till rekommendationerna. Det finns en tydlig dos-respons, att dödligheten skulle minska med 15 % om man åt minst en portion fisk à 150 g i veckan. När det kommer till fett ska vi sträva efter en bättre fettkvalitet. Bra fett finns i olja och i flytande matfett och exempelvis nötter, avokado och fet fisk. 8 av 10 svenskar äter mer fett än rekommenderat (10 energi%) För att generalisera kan man säga att ju mjukare fett desto hälsosammare. Att minska på det mättade fettet minskar risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Nyckelhålsmärkta livsmedel 8

9 9

10 Hela kroppen fungerar bättre, och det är lättare att äta lagom mycket, om man äter regelbundet - frukost, lunch, middag och något mellanmål däremellan. 10

11 Tallriksmodellen har tre delar: Den första är potatis, pasta, ris, bulgur och bröd, välj i första hand fullkornsvarianterna. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. För den som behöver mycket energi kan denna del göras ännu större. Komplettera eventuellt med en bit fullkornsbröd. Den andra delen består av grönsaker och rotfrukter. Denna del är lika stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor. Lägg märke till att tallriksmodellen visar proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om man äter mycket eller litet är proportionerna desamma. 11

12 De nordiska näringsrekommendationerna som kommer under hösten är baserat på den senaste forskningen. Det kan vara ett pedagogiskt instrument att använda i patientmötet. Det gröna är det som vi rekommenderas att öka: grönsaker, frukt och bär, nötter och frön, fullkorn fisk och skaldjur. Ja ni känner igen det från Livsmedelsverkets rekommendationer. I den gula rutan så finns de mejeri produkter som vi rekommenderas att använda eller byta till. Den röda rutan visar det som bör begränsas. Rött kött är från nöt, gris och lamm. Processat kött är exempelvis korv, salami eller bacon. Raffinerade spannmålsprodukter är exempelvis vitt bröd och bakverk. Skräpmat kan vara snabbmat som pizza, nudlar och färdiggjorda piroger. Glass, sötade livsmedel och alkohol bör vi också vara restriktiva med. Salt, socker, fel typ av fett i de mängder som vi äter idag, man kan undra om de här produkterna hade blivit godkända idag om man sett till de negativa konsekvenser som de medför. Hälsosamma matvanor handlar i hög grad om val. Vi kan hjälpa våra patienter att göra mer hälsosamma val som kan öka deras välbefinnande. 12