ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA"

Maj Rut Sundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA LISELOTTE KUEHN KRYLBORN VÅRDUTVECKLINGSLEDARE AKADEMISKT PRIMÄRVÅRDSCENTRUM DISTRIKTSSKÖTERSKA, MSC, UTBILDAR I MI MEDLEM AV MINT - MOTIVATIONAL INTERVIEW NETWORK OF TRAINERS LISELOTTE.KUEHN-KRYLBORN@SLL.SE

DISTRIKTSSKÖTERSKA, MSC, UTBILDAR I MI MEDLEM AV MINT -

2 ÄRFTLIG RISK FÖR ÖVERVIKT VARIERAR Hög risk Medelstark risk Låg risk Går alltid upp i vikt om det bara finns någorlunda mycket mat Måste ha mycket struktur för att hålla vikten rimlig Går upp om det finns faktorer i miljön som medverkar till viktuppgång Behöver vara lite vaksam för att hålla vikten Kan leva ganska slarvigt utan att gå upp Behöver tänka på näringsinnehåll så att det inte bara blir tomma kalorier VARFÖR? GENETIK MILJÖ LEVNADSVANOR

miljön som medverkar till viktuppgång Behöver vara lite vaksam för att hålla vikten Kan leva ganska slarvigt

3 ATTITYDER HOS PERSONAL Tror att övervikt kan motverkas med självkontroll Tror att överviktiga personer är: Eftergivna Lata Misslyckade 48% känner sig obekväma med att behandla övervikt 24% känner avsmak mot att behandla övervikt 12% vill inte behandla överviktiga patienter alls Downey M & Sterns JS (2003) The importance of being earnest Lancet 362 suppl, s Puhl R & Brownell KD (2001): Bias, discrimination, an obesity. Obes Res 9, Teachman BA & Brownell KD (2001): Implicit anti-fat bias among health professionals: is anyone immune? Int J Obes Relat Metab Disord 25, tro rädsla ånger glädje lycka kärlek sorg människa Att vara VEM ÄR JAG? empati hat stolthet hopp skuld skam ilska

suppl, s 42-43 Puhl R & Brownell KD (2001): Bias, discrimination, an obesity.

4 VILKA UTMANINGAR MÖTER DU I SAMTALEN OM ÖVERVIKT? BEHANDLING REGELBUNDEN MÅLTIDSORDNING ÖKNING AV FRUKT OCH GRÖNT MINSKNING AV PORTIONSSTORLEK RÄTT VAL AV DRYCK BEGRÄNSNING AV UTRYMMESMAT OCH SMÅÄTANDE ÖKA DEN FYSISKA AKTIVITETEN

GRÖNT MINSKNING AV PORTIONSSTORLEK RÄTT VAL AV DRYCK

5 ENGAGEMANG BJUD UPP TILL DANS! FOKUSERA

6 VAD ÄR MÅLET? REALISTISKA- MÖJLIGA ATT UPPNÅ KORTSIKTIGA- FRAMGÅNG FÖDER FRAMGÅNG SPECIFIKA OCH KONKRETA MÅLSÄTTNING VIKT 1. STOPPA VIKTUPPGÅNG HÄLSOSAMMA MATVANOR FYSISK AKTIVITET 2. VIKTSTABILITET 3. VIKTNEDGÅNG 5 10 %

7 5:2 16:8 HÄLSOSAM MAT MÅLTIDSORDNING KALORIER VAD ÄR PROTEINER, KOLHYDRATER ETC. OCH VILKEN FUNKTION FYLLER DET I KROPPEN TALLRIKSMODELLEN

8 KALORI INNEHÅLL MINDRE KALORIER MEN LIKA MYCKET VITAMINER, MINERALER Bild Josefine Jonasson

9 MÅLTIDSORDNING Måndag Tisdag Onsdag Frukost x Mm Lunch x x x Mm x x Middag x Mm x x MÅLTIDSORDNING Tid Måndag Tisdag Onsdag Frukost Mm Lunch Mm Middag Mm x x x x x x x x x

Onsdag Frukost 06.00 08.00 Mm 10.00 11.00 Lunch 12.00 13.

10 MATREGISTRERING Klockslag Plats Vad jag gör Beskrivning av mat och dryck så noggrant som möjligt. Ett livsmedel på varje rad. Mängd (dl, msk, tsk gram, skiva) Vad jag tänker Vad jag känner Köket Lyssnar på radio Skolmatsalen Oboy 2 dl Bröd 2 skivor Ost 4 skivor 26 % Smörgås margarin 2 tsk Potatis 2 st Fläskkotlett 1 st Ärtor 1 dl Skirat smör 1 msk Vatten 2 dl Hungrig Hungrig

11 OBS! Drycker! NORDISKA NÄRINGSREKOMMENDATIONER Öka Byt ut Minska + Grönsaker och baljväxter + Frukt och bär + Fisk och skaldjur + Nötter och frön Bröd/andra produkter med vitt mjöl Feta mejeri produkter Smör och smörbaserade fetter Fullkornsprodukter Magra mejeriprodukter Vegetabiliska oljor och mjuka matfetter - Charkprodukter - Rött kött - Dryck och mat med tillsatt socker - Salt - Alkohol

Fisk och skaldjur + Nötter och frön Bröd/andra produkter med vitt mjöl Feta mejeri produkter Smör

12 NYCKELHÅLET LIVSMEDEL MED: MINDRE OCH/ELLER NYTTIGARE FETT MINDRE SOCKER MINDRE SALT MER FIBRER/FULLKORN JÄMFÖRT MED ANDRA LIVSMEDEL AV SAMMA TYP Livsmedelsverket

13 PROVA PÅ: AMBIVALENS TRE DELTAGARE ARBETAR IHOP EN BERÄTTAR OM ETT DILEMMA HEN ÄR AMBIVALENT TILL SEDAN BERÄTTAR PERSONEN FÖR LYSSNARE 1 OM FÖRDELARNA MED ATT INTE FÖRÄNDRA NÅGOT PERSONEN BERÄTTAR FÖR LYSSNARE 2 OM FÖRDELARNA MED ATT GÖRA FÖRÄNDRINGEN NU FÅR DE TVÅ LYSSNARE FÖRSÖKA ÖVERTYGA VARANDRA OM SIN SANNING, BERÄTTAREN LYSSNAR UTAN ATT BLANDA SIG I DET HANDLAR INTE OM ATT HA RÄTT UTAN OM ATT FÅ RÄTT

LYSSNARE 2 OM FÖRDELARNA MED ATT GÖRA FÖRÄNDRINGEN NU FÅR DE TVÅ LYSSNARE FÖRSÖKA ÖVERTYGA VARANDRA OM

14 FYSISK AKTIVITET ALLT ÄR RELATIVT. FYSISK AKTIVITET FÖRLÄNGER LIVET EN MÅTTLIGT FYSISKT AKTIV PERSON LEVER 6-9 ÅR LÄNGRE ÄN EN FYSISKT INAKTIV PERSON SBU Metoder för att främja fysisk aktivitet 2007

15 REKOMMENDATIONER Sammanlagt minst 150 min/vecka av måttlig intensitet eller Minst 75 min/vecka av hög intensitet Kan kombineras och bör spridas över veckan Pass om minst 10 min Muskelstärkande aktivitet minst 2 ggr/vecka Äldre > 65 år bör även träna balans Undvik långvarigt stillasittande YFA och Svenska Läkaresällskapet okt 2011 NORDISK REKOMMENDATION FÖR BARN OCH UNGA MINST 60 MIN FYSISK AKTIVITET VARJE DAG REKOMMENDERAS, AKTIVITETEN BÖR INKLUDERA BÅDE MÅTTLIG OCH HÅRD INTENSITET KAN DELAS UPP I FLERA PASS AKTIVITETERNA BÖR VARA ALLSIDIGA (KONDITION, MUSKELSTYRKA, RÖRLIGHET, SNABBHET OCH KOORDINATION) Nordiska Rådet

Läkaresällskapet okt 2011 NORDISK REKOMMENDATION FÖR BARN OCH UNGA MINST 60 MIN FYSISK AKTIVITET VARJE DAG REKOMMENDERAS, AKTIVITETEN BÖR INKLUDERA BÅDE

16 HUR MÅNGA STEG ÄR TILLRÄCKLIGT? OMVANDLING AV RÅD TILL STEG PER DAG FÖRSKOLEBARN ,000-14,000 POJKAR ,000-15,000 FLICKOR ,000-12,000 UNGDOMAR ,000-11,700 AKTIVITETSBOK Datum Aktivitet Hur länge? Antal steg Hur det gick? Känslan

10,000-14,000 POJKAR 7-12 13,000-15,000 FLICKOR 7-12

17 Öka Byt Begränsa Vardagsmotion Kondition Styrka Regelbundenheten Öka din aktivitet genom att exempelvis: o Promenera o Stå o Gå o Lyfta o Bära FYSISK AKTIVITET Rulltrappa hiss Bil Sittande Trappa Allmänna kommunikationer Cykel Gå Stå Muskelträning Stillasittande tid Bilåkandet Tv-tittande Skärmtid FRAMKALLA MOTIVATION

AKTIVITET Rulltrappa hiss Bil Sittande Trappa Allmänna kommunikationer Cykel Gå

18 NÄR DET ÄR SVÅRT ATT KÄNNA SIG MOTIVERAD o Stark press från andra att förändra o Bristande stöd från omgivningen o Stress livet ej i balans o Bristande tilltro till sin egen förmåga Angelägenhetsgrad A Vill men tror sig inte kunna B Vill och kan C Vill inte och tror sig inte kunna D Vill inte men tror sig kunna Tilltro till den egna förmågan

sin egen förmåga Angelägenhetsgrad A Vill men tror sig inte kunna B Vill och kan C

19 VANOR Goda vanor Obefintliga vanor Ovanor HUR SKA DET GÅ TILL I VARDAGEN?

var det för situation? Vad hände? Vad tänkte du?

20 BETEENDE TEKNIKER Planera Handla Äta frukost Lägga sig tidigare NÄR DET INTE BLEV SOM DET VAR TÄNKT Vad var det för situation? Vad hände? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Vad kände du? Hur ska du göra nästa gång?

21 FRAMGÅNGSFAKTORER Behandlaren visar empati Icke konfrontativ behandlare Minskat prat om icke förändring Behandlaren bekräftar DU FÅR INTE BALANS, DU SKAPAR BALANS!

Relevanta dokument

Mer och Mindre studiens inspirationsdag. Om motiverande samtal i barnsjukvården: När teorin ska bli vardag

Mer och Mindre studiens inspirationsdag. Om motiverande samtal i barnsjukvården: När teorin ska bli vardag Mer och Mindre inspirationsdag Om motiverande samtal i barnsjukvården: När teorin ska bli vardag Sofia Trygg Lycke Specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, Psykoterapeut