-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Transkript

1

2 -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar som har barn med viktproblematik?

3 Kris i befolkningsfrågan, Myrdal, A & Myrdal, G, 1934 Barnens otillfredsställande näringsstandard beror av två intimt samverkande orsaker: å ena sidan föräldrarnas och i första hand husmödrarnas bristande förstånd och omtanke, å andra sidan de otillräckliga familjeinkomsterna. Den förstnämnda orsaken är förvisso inte den oviktigaste. Men härav får icke slutsatsen dragas att samhället är utan ansvar. Dåliga vanor måste vridas rätt, de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Det är här utrymme för en omfattande, samhälleligt organiserad folkuppfostrings- och propagandaaktion, vilken, om den ska komma till nytta där den bäst behövs, måste vara intensiv och pockande och söka utnyttja alla slags kanaler till föräldrar. Citerad i Gullberg, E (2004). Det välnärda barnet föreställningar och politik i skolmåltidens historia.

4

5 En bra måltid är.

6 Familjeliv Cecilia Torudd

7 Näringsrekommendationer. ser väldigt lika ut världen över.. 7

8 Hur tas näringsrekommendationer fram? Mekanismer Fall- kontrollstudier Kontrollerade interventionsstudier Populationsstudier Epidemiologiska studier

9 Malmö kost cancer Kostregistrering 14 års uppföljning kvinnor och män dödsfall Resultat: De som följer Livsmedelsverkets kostråd; lever längre färre drabbas av hjärt-kärlsjukdom färre drabbas av cancer Referens: Drake I et al.publ Health Nutr 2012

10 Myndighet Livsmedelsverket Ansvarsområde Näringsrekommendationer och kostråd för friska Socialstyrelsen Kostråd vid sjukdom Folkhälsomyndigheten Nationella folkhälsomål

11 Nya näringsrekommendationerna

12 Tid för reflektion.

13 Nordiska näringsrekommendationer 2012

14 Näringsrekommendationer Energiintag och källor Protein 10-20% Fett 25-40% Kolhydrater % Mättat fett högst 10 % Enkelomättat fett 10-15% Fleromättat fett 5-10% Varav omega -3:1% Samt rekommenderat intag av över 20 olika vitaminer, mineraler och andra näringsaspekter

15

16 Olika koster olika klimatpåverkan Ref: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? SJV,SLV,SNV 2013

17 Remiss: reviderade råd om Bra matvanor Ät lagom mycket. Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet. Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök. Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa. Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt. Välj fullkorn i stället för vitt mjöl. Välj magra, osötade mejeriprodukter. Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och nyckelhålsmärkta smörgåsfetter. Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk. Minska på saltet, men använd joderat salt.

18 Individualisera! Remiss: reviderade råd om Bra matvanor Ät lagom mycket. Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet. Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök. Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa. Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt. Välj fullkorn i stället för vitt mjöl. Välj magra, osötade mejeriprodukter. Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och nyckelhålsmärkta smörgåsfetter. Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk. Minska på saltet, men använd joderat salt.

19 Framgångsrik dialog om mat vara lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt skräddarsydda efterfrågade råd viktigt med samma budskap utnyttja hjälpmedel uppföljning

20 Framgångsrik dialog om mat - vetenskaplig bas och goda kunskaper Skilja på tycke, smak och vetenskap Egna erfarenheter räcker inte som kunskapsbas Kontinuerlig vidareutbildning Samarbete med dietister, nutritionister ( ) Följa riktlinjer och rekommendationer från Livmedelsverket/Socialstyrelsen.

21 Vad vet vi om barns matvanor?

22 Hur stor andel av den vuxna befolkningen äter 500 gram frukt och grönt per dag? 1) 13 % x) 17 % 2) 21 %

23 Frukt och grönt 2 3 gånger per dag Godis, läsk, glass, snacks, bakverk 3 gånger per dag Ref: Livsmedelsverkets kostundersökning på barn, 2003.

24 Procent Bidrag av sackaros från olika grupper av livsmedel % av totala energin från godis, saft, glass, bakverk etc Potatis, ris och pasta Bröd, gröt, välling och flingor Pannkaka, pizza Frukt och grönt Kött, fisk och ägg Mjölk, fil och ost Matfett Godis, läsk, snacks och bakverk 4 år åk 2 åk 5

25 Sammanfattning - näringsämnen Ca 60 % av barnen når inte upp till rekommendationen för järn. Ca 60 % av barnen når inte upp till rekommendationen för D-vitamin. 90 % av barnen hade ett intag under rekommendationen för fleromättat fett. 95 % av barnen hade ett intag över rekommendationen för mättat fett.

26 Alla måltider är viktiga på olika sätt Näring Ork hela dagen Hunger och mättnad

27

28 Modell för samtal om barns matvanor Livsmedelsval Tallriksmodellen Frukt och grönt Måltidsrytm Utrymmet? Vuxna som förebilder Referens; Rapport nr.30/ Tillämpad Näringslära; SLL 2003.

29 Mat mer än bara näring Social funktion Kultur/religion Trygghet Gemenskap Maktmedel Tröst/fiende

30

31 Pass 2

32 Cirka 350 kcal Cirka 350 kcal

33 2 dl sötad yoghurt motsvarar i godisbitar? a. 2 st b. 5 st c. 7 st 7 godisbitar i naturell yoghurt

34 Lika mycket energi

35 Utrymmet för ett förskolebarn 2-5 år (5,3 MJ /1275 kcal) Exempel 1/ en vecka: Saft Vetelängd 2 glas à 1,5 dl 2 skivor, ca 75 g Mariekex 4 st Chips 40 g = 1 mini påse Exempel 2/ en vecka: Läsk 33 cl Lösglass 1,5 dl Chokladsås 2 msk Maränger 5 st

36 Föräldrastöd hälsosamma matvanor

37 Föräldrars förhållningssätt och barns matvanor Fysisk aktivitet Skärmtid Reklam och media Sömn

38 Övervikt och fetma bland barn vart är vi på väg?

39 Övervikt bland barn har blivit en klassfråga Publicerad Dagens Nyheter

40 Andel 4-åringar med övervikt och fetma i Örebro län år 2002 till 2008 Referens: Barnhälsovården Region Örebro län, 2013.

41 Risken för övervikt varierar Hög risk Medelstark risk Låg risk Blir alltid tjock om det bara finns någorlunda mycket mat. Går upp av allt. Måste ha mycket struktur för att hålla vikten rimlig. Går upp lätt om det finns faktorer i miljön som medverkar till viktuppgång. Behöver vara vaksam för att hålla vikten. Kan leva ganska slarvigt utan att bli tjock. Behöver tänka på näringsinnehåll så att det inte bara blir tomma kalorier. Referens: Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma B Holm Ivarsson, L. Kuehn Krylborn, S. Trygg Lycke, Gothia fortbildning, 2013

42 Risken för övervikt varierar Hög risk Medelstark risk Låg risk Blir alltid tjock om det bara finns någorlunda mycket mat. Går upp av allt. Måste ha mycket struktur för att hålla vikten rimlig. Går upp lätt om det finns faktorer i miljön som medverkar till viktuppgång. Behöver vara vaksam för att hålla vikten. Kan leva ganska slarvigt utan att bli tjock. Behöver tänka på näringsinnehåll så att det inte bara blir tomma kalorier. Referens: Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma B Holm Ivarsson, L. Kuehn Krylborn, S. Trygg Lycke, Gothia fortbildning, 2013

43

44

45 Tandhälsans utveckling Generellt är tandhälsan bland barn är god + och den fortsätter att förbättras Tandhälsan är sämre - i socioekonomiskt svaga grupper - bland barn med utländskt ursprung - bland de barn som har sämsta tandhälsan har läget försämrats Referens: Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen

46 Vad gör man när barn vägrar att äta? Över hälften av alla småbarnsföräldrar upplever något problem med att få barnen att äta under uppväxten. Referens: Kerwin, M:E. Journal of Peiatric Pshychology,24, ,1999.

47 Grunder för en bra relation o Umgänge och kärlek o Uppmuntran och tjat o Lyssna och fråga o Rutiner och ansvar o Konflikthantering o Hantera rädsla och stress

48 Barn som vägrar att äta Inget småätande mellan måltiderna Fasta mattider Börja med små portioner på tallriken Referens: Martin Forster, Fem gånger mer kärlek Natur och kultur, 2009.

49 Barn som vägrar att äta Låt inte maten bli en maktkamp Uppmärksamma rätt saker Planera och laga maten tillsammans Referens: Martin Forster, Fem gånger mer kärlek Natur och kultur, 2009

50 Barn Barn med som övervikt? vägrar att äta Låt aldrig maten bli en maktkamp Uppmärksamma rätt saker Inget småätande mellan måltiderna Fasta mattider Planera och laga maten tillsammans Börja med små portioner på tallriken Referens: Martin Forster, Fem gånger mer kärlek Natur och kultur, 2009

51 Vanor att skapa och vårda eller bryta Vi vet vad vi borde äta..men vanor och värderingar är starkare än kunskap. Att ändra vanor kräver medvetenhet och egen motivation. Referens: Mona Hedström, Ömsesidig respekt, 2011.

52 Veta mera? 1177 Rikshandboken Metodbok för skolhälsovården Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Sundkurs

53 Tack för uppmärksamheten! Marie Nybäck Nutritionist Hållbar utveckling Region Örebro län