Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Transkript

1 Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr

2 Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga år äter betydligt sämre än äldre mindre fisk, frukt, grönsaker, fullkornsprodukter.

3 Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer. Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka. Fyra av tio äter för mycket socker. 15 procent av energiintaget kalorierna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Unga kvinnor och män, år, har sämst matvanor. Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.

4 För att: Kroppens olika funktioner ska fungera Orka utföra dagliga aktiviteter Kunna hålla hjärnan alert Bibehålla muskelmassan Antioxidanter långsammare åldrande?

5 Energibehovet kan sjunka något Minskad rörlighet minskad förbränning Annan kroppssammansättning Behovet av näring i form av vitaminer och mineraler är konstant eller t.o.m. högre! D-vitamin Protein

6 BMI (Body mass index) Vikt i kg/längden i meter x längden i meter. T.ex. 60 kg, 1,65 m = BMI

7

8 Förmågan att äta, absorbera och metabolisera energi- och näringsämnen påverkas av åldrandet. T.ex. Smak och lukt Mättnad Magsäckens förmåga att tänjas ut

9 Lägre energibehov Äta mindre?

10 Att äta lite mindre är väl inte så farligt? Jag behöver ju inte så mycket mat längre Om man äter en smörgås (150 kcal) mindre varje dag i ett år går man ner 8 kg! Eller; Om man byter ut 2 glas saft mot två glas vatten eller lightsaft i ett år = 8,5 kg!

11 Energi: ca 30 kcal per kilo. 40 kg = 1200 kcal. 70 kg = 2100 kcal Vätska: ca 30 ml per kilo. 40 kg = 1,2 liter. 70 kg = 2,1 liter vätska per dygn

12 OBS! Välj inte magra produkter om du behöver öka din vikt

13

14 Innehåller vitaminer, antioxidanter och dessutom fibrer som sänker kolesterol och blodsocker. Det viktigaste för alla är dock att täcka sitt behov av energi, i andra hand kommer näringen.

15 Tarmfunktion. Trög mage mer fibrer och vatten. Salivproduktionen ökar, bra för tänderna. Fiberrik mat är ofta mindre fet än fiberfattig, lägre blodfettnivåer. Mat med mycket kostfibrer gör också att blodsockret stiger långsamt.

16 Ät fet fisk ofta, helst tre gånger per vecka Sill, strömming, lax, makrill, är exempel på feta fiskar. Inlagd sill på en äggsmörgås, eller makrill i tomatsås. Bidrar med nyttiga fettsyror (omega 3), protein och D-vitamin!

17 Mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Mättat fett mer skadligt kolesterol blodet ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Enkelomättat och fleromättat fett mindre skadligt kolesterol i blodet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

18 Hårt fett = hög halt av mättade fettsyror Mjukt och flytande fett = hög halt av omättade fettsyror.

19 Får vi från maten och från solen Rökt ål (50 g) ger ca: 18 μg D-vit. Lax, en portion (125 g) ger ca: 16 μg D-vit. Makrill (125 g) ger ca: 16 μg D-vit. Strömming (125 g) ger ca: 12 μg D-vit. 2 bitar inlagd sill ca: 0,5 μg D-vit. 1 msk berikat margarin/matfett ger ca: 1 μg D-vit. 2,5 dl berikad fil, mjölk, yoghurt ger ca: 1 μg D-vit. 1 st äggula ger ca: 0,7 μg D-vit.

20 Byggstenar till vår kropp. Muskler! Rek till yngre personer = 0,8 g per kg Rekommenderat intag för personer över 65 år är 1,2-1,4 g per kg kroppsvikt/dag. 60 kg = 78 g 80 kg = 104 g

21 Tonfisk: 27 g Kyckling: 26 g Sardiner: 25 g Räkor: 24 g Kalkon: 22 g Rostbiff: 22 g Rökt lax: 21 g Hälleflundra: 21 g Ägg: 13 g Sojabönor: 34 g Röda linser: 27 g Bruna linser: 25 g Mungbönor: 24 g Vita bönor: 21 g Kikärter: 20 g Bruna bönor: 19 g Lästips: Senaste nytt om proteinbehov hos äldre

22 Ät något proteinrikt till varje måltid Kött, kyckling, fisk, ägg, bönor, linser, kikärtor Använd proteinrikt pålägg på smörgåsar Köttpålägg, ost, leverpastej, sill, köttbullar m.m. Mejeriprodukter och proteinrika pålägg till frukost Ät nötter som snacks varje dag Innehåller protein och nyttiga fettsyror

23 Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Mellanmål 25% 5% 30% 5% 30% 5%

24 Nedsatt aptit Illamående eller kräkning Tand- och munhåleproblem Sväljningssvårigheter Läkemedelsbehandling Smak- och luktförändringar Förstoppning Ensamhet, måltidsmiljö Leg. dietist Anna Machado 24

25 Trötthet Viktnedgång Förvirringstillstånd Depression Dålig aptit Infektioner Fall Sår som inte läker Aggressivitet Sömnproblem Inga rehabiliteringsframsteg Minnes och/eller koncentrationssvårigheter

26 Ökad risk för infektioner Ökad risk för trycksår Försämrat immunförsvar Försämrad sårläkning Nedsatt funktionsförmåga Långsam rehabilitering Muskelsvaghet Sämre livskvalité 26

27 Äta frukost, lunch, middag samt 3-4 mellanmål. Undvika lättprodukter - äta standardprodukter. Välja fetare tillbehör. Berika med fett, olja, flytande margarin, smör, grädde av bra kvalitet. Välja lättuggad mat.

28 Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Mellanmål 15-20% 10-15% 20-25% 10-15% 20-25% 10-20% Nattfastan bör ej överstiga 11 timmar.

29 Fruktsallad eller konserverad frukt med glass/grädde Kräm med mjölk Milkshake/smoothie Nötter och mandlar Smörgåsar med ägg, sill, ost, avokado. Digestivekex med ost och marmelad Delikatessyoghurt med müsli eller flingor Risifrutti Glass Kesella vanilj Nyponsoppa med glass eller grädde

30 Tips - öka vätskeintaget - regelbundna toalettvanor - fiberrik kost med förstånd - Pajalagröt/Molinogröt - Linfrö i gröt eller fil - messmör - ökad fysisk aktivitet efter förmåga - katrinplommondryck - lactobaciller - dagligt intag av ml (2-3 tsk) olja/dag

31 Frågor?