Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Transkript

1 Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten.

2 Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet Forskningen kring vad vi mår bäst av att äta intensifieras för varje år. Resultatet blir en stor mängd studier för många för att även den mest intresserade ska hinna läsa och ta ställning till alla rön. Det är här de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) kommer in i bilden. På uppdrag av Nordiska Ministerrådet har fler än 100 oberoende och ledande forskare från de nordiska länderna gått igenom all tillgänglig forskning inom kostområdet. Resultatet av deras ansträngningar sammanfattas i NNR 2012 (som utkom 2013). Nyheter i denna den femte upplagan av NNR är bl.a. att fokus ligger mer på helheten i kosten, d.v.s. vilka matvanor som är hälsosamma, snarare än på enstaka näringsämnen. Det finns till exempel en tydlig rekommendation om att byta ut smör och smörbaserade matfetter till förmån för vegetabiliska oljor och oljebaserade matfetter. Vad säger skollagen? Livsmedelsverket har uppdraget att i samverkan med Skolverket stödja arbetet med att ta fram lämplig skolmat. Ett led i detta arbete är de rekommendationer som finns att läsa i rapporten Bra mat i skolan. Här tar man bl.a. upp fettkvaliteten i skolmåltiderna och konstaterar att svenska barn får i sig för lite fleromättat fett och mer mättat fett än rekommenderat. Och därför är det viktigt att skollunchen har bra fettkvalitet trädde en ny skollag i kraft med krav på att skolmåltiderna inte bara ska vara kostnadsfria utan även näringsriktiga. Detta gäller både offentliga och fristående skolor. Som utgångspunkt bör de svenska näringsrekommendationerna ligga till grund vid bedömningen om vad som är en näringsriktig måltid. De nya kostråden För att göra näringsrekommendationerna mer konkreta har Livsmedelsverket under våren 2015 kommit med nya kostråd. Kostråden handlar om hur du ska äta bra, både för hälsan och miljön. Svenska barn får i sig för lite fleromättat fett men mer mättat fett än rekommenderat Ur Livsmedelsverkets Bra mat i skolan (2013). Se

3 Byt till nyttiga matfetter! Av de elva kostråden från Livsmedelsverket är det flera som påverkar intaget av fett och kvaliteten på fettet. Men ett är särskilt viktigt för fettkvaliteten, och det är rådet att byta till nyttiga matfetter. Det grundar sig i rekommendationen som säger att vi ska byta ut det mättade fettet mot mer omättat fett. Vad är då nyttiga fetter? De nyttiga fetterna är de som innehåller mer enkel- och fleromättat fett än mättat fett. I stället för smör och smörbaserade matfetter ska vi välja vegetabiliska oljor och oljebaserade matfetter. Till oljebaserade matfetter räknas mjuka och flytande margariner. Genom att erbjuda oljebaserade dressingar vid salladsbordet och använda flytande margarin i matlagningen kan du komma långt. Väldigt stor betydelse har också vilket matfett vi använder till smörgåsen. Livsmedelsverket skriver i sin folder Vad är nyttigt fett? (2015): Vilken typ av fett vi använder på smörgåsen har stor betydelse för hur mycket vi får i oss av olika slags fett. Samtliga smörgåsmargarin från Unilever Food Solutions innehåller mer omättat än mättat fett, några lite mer och några mindre. Så genom att servera ett bra margarin är det enkelt att följa kostrådet; Byt till nyttiga matfetter. Om du serverar Flora Professional 70 % eller 60 % mjölkfritt, Flora lätt, Lätta, Becel 38 % eller Becel Gold 70 %, ger du dina gäster goda möjligheter att få mindre mättat och mer omättat fett. Kan det bli enklare än att följa det kostrådet? Hur får du bättre fettbalans i skolmaten? Välj margarin! De nya kostråden i sammanfattning: Mer Grönsaker, frukt och bär Fisk och skaldjur Nötter och frön Rörelse i vardagen Byt till Fullkorn Nyttiga matfetter Magra mejeriprodukter Mindre Rött kött och chark Salt Socker Alkohol

4 En god hälsa grundläggs tidigt. Livsstilsrelaterade sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom tillhör de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Här spelar våra matvanor och vår livsstil en stor betydelse. Det handlar om vad vi äter och hur mycket vi äter. Detta är i sig inga nyheter. Men vad som börjar bli mer och mer uppenbart är att dessa livsstilsrelaterade sjukdomar till viss del grundläggs redan i barndomen. Därför är det extra viktigt att skolan är med och erbjuder hälsosamma matvanor och livsmedelsval, som barnen kan ta med sig resten av livet. inte så mycket näring. Men minst lika viktigt för barn såväl som för vuxna är att de får i sig bra fett, d.v.s. mer omättat fett i stället för mättat. Att lära barnen vilket fett som är bra och servera barnen mer nyttigt fett, det är verkligen att förebygga! Barnen är vår framtid och många barn är också mycket miljömedvetna. Det är ännu en anledning till att inspirera barnen till att välja omättat i stället för mättat fett. Socker har varit mycket i fokus de senaste åren och det är viktigt att barnen inte får i sig för mycket tillsatt socker, t ex från godis och sötade drycker. Det ger energi men innehåller Det är vilken typ av fettsyror man får i sig, snarare än mängden fett som har betydelse för hälsan. Livsmedelsverket

5 Bra för hälsan och bra för klimatet. Du kan bidra till en bättre miljö genom att välja rätt matfett. I en analys utförd av SP (tidigare SIK, Institutet för Bioteknik och Livsmedel), har man undersökt miljö- och klimatpåverkan från jordbruk, transport, bearbetning, tillverkning och förpackning. Analysen visar att margarin har betydligt lägre, ibland till och med hälften så stor miljöpåverkan som smör och smörblandade produkter. Anledningen är enkel. Margarin innehåller vegetabiliska oljor som skördas direkt från naturen. Fettet i smör och smörblandade produkter tar däremot en omväg via kon. Det betyder att foder måste odlas. Dessutom idisslar kor, vilket medför utsläpp av växthusgasen metan. När du väljer margarin gör du med andra ord både hälsan och miljön en tjänst! Genom att även ta hänsyn till faktorer som produktionsförhållanden för livsmedel, säsongsbundet utbud och ursprung, kan en kost som främjar hälsan även vara hållbar ur miljömässig och ekologisk synpunkt. Nordiska Näringsrekommendationer 2012

6 Är det kanske dags för ett öppet hus? Skolmaten är ett ämne som engagerar många. Vi är intresserade av att diskussionen förs på ett nyanserat sätt. Ett förhållningssätt som vi är övertygade om att du också håller med om. En metod för att få till en sådan diskussion är att arrangera ett öppet hus till vilket föräldrar och beslutsfattare är välkomna. Under en sådan informationsträff kan alla få komma till tals och man kan sakligt informera om och diskutera skolmaten. Hör gärna av dig till oss om du vill ha underlag eller annat stöd för ett sådant arrangemang! Den som skriker högst I massmedia kan man ibland få intrycket av det är andra råd som gäller, och att vi nu ska äta mer mättat fett. Men så är inte alls fallet, vilket framgår tydligt av slutsatserna i NNR 2012.

7 Vill du veta mer om margarin? Kontakta Eva Skoog, legitimerad dietist.