Måltidspedagogik i vardagen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Måltidspedagogik i vardagen"

Björn Berglund
för 9 år sedan
Visningar:

1 Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1

2 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7.Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Folkhälsomål 10 Matvanor och livsmedel Ungefär 25 procent av barnens dagliga energi kom från livsmedel som godis, läsk, snacks, glass, efterrätter och bakverk. De största sockerkällorna var läsk och saft följt av godis, smaksatta mejeriprodukter och gruppen bullar, kakor och kex. Barnen åt i genomsnitt söta livsmedel 2-3 gånger per dag. Folkhälsomål 9: Fysisk aktivitet Folkhälsomål 10: Matvanor och livsmedel Omsorg, utveckling och lärande innebär att se till hela barnet och dess behov. Av förarbetena till skollagen framgår att det i begreppet omsorg även ingår att barnen serveras varierade och näringsriktiga måltider. Vid bedömningen av vad som är näringsriktiga måltider kan bland annat de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt. Pedagogisk omsorg Omsorg, utveckling och lärande innebär att se till hela barnet och dess behov. Av förarbetena till skollagen framgår att det i begreppet omsorg även ingår att barnen serveras varierade och näringsriktiga måltider. Vid bedömningen av vad som är näringsriktiga måltider kan bland annat de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt. Pedagogisk omsorg 6 2

Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Folkhälsomål 10 Matvanor och livsmedel Ungefär 25 procent av barnens dagliga energi kom från livsmedel som godis, läsk, snacks, glass, efterrätter och

3 Miljökvalitetsmål 1.Begränsad klimatpåverkan 2.Frisk luft 3.Bara naturlig försurning 4.Giftfri miljö 5.Skyddande ozonskikt 6.Säker strålmiljö 7.Ingen övergödning 8.Levande sjöar och vattendrag 9.Grundvatten av god kvalitet 10.Hav i balans samt levande kust och skärgård 11.Myllrande våtmarker 12.Levande skogar 13.Ett rikt odlingslandskap 14.Storslagen fjällmiljö 15.God bebyggd miljö 16.Ett rikt växt- och djurliv Öka andelen baljväxter, nötter, fisk och skaldjur Begränsad klimatpåverkan Klimatavtryck (kg CO 2 e/kg produkt) Fisk 3 Ägg 1,5 Quorn 4 Nötter 1,5 Baljväxter 0,7 (Röös, 2012) 8 Begränsa rött kött och charkuterier Begränsad klimatpåverkan Klimatavtryck (kg CO 2 e/kg produkt) Nöt 26 Lamm 21 Fläsk 6 Fågel 3 Vilt 0,5 Köttfärs (50/50) 16 Chark (falukorv) 7 (Röös,2012) 9 3

Ett rikt växt- och djurliv Öka andelen baljväxter, nötter, fisk och skaldjur Begränsad klimatpåverkan Klimatavtryck (kg CO 2 e/kg produkt) Fisk 3 Ägg 1,5 Quorn 4 Nötter 1,5 Baljväxter 0,7 (Röös,

4 Byt ut smör mot vegetabiliska oljor och margarin Matfett Klimatavtryck (kg CO 2 e/kg produkt) Smör 8 Margarin 1,5 Olja 1,5 10 Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär Öka andelen Grönsaker, rotfrukter, (baljväxter, lök, kål, tomater, morötter, palsternacka) Öka andelen frukt och bär. Barn: 400 gram/dag Vuxna: gram/dag 11 Foto: Karina Birch Klimatavtryck(kg CO 2 e/kg produkt) Frukt Norden 0,2 Frukt import 0,6 Salladsgrönsaker Norden 1 Salladsgrönsaker import 1,4 Rotfrukter, kål, lök 0,2 Grönt/frukt flyg 11 Juice och sylt 3 4

5 utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Paddagogik Sandwitch Öka andelen grönsaker, frukt och bär. Foto: Josefin Patzauer/Sveriges Radio, Ollén & Co. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. 5

Foto: Josefin Patzauer/Sveriges Radio, Ollén & Co.

6 Steg- för- steg-metoden utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Källa: Måltidspedagogik- mat- och måltidskunskap i förskolan utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra SAPERE Att lära känna sina sinnen och sin egen smak Att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt Att våga prova nya produkter och rätter Att öka variationen i det man äter Att utvecklas till en medveten konsument 6

berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra SAPERE Att lära känna sina sinnen och sin egen smak Att träna sin

7 Torrt Strävt Fylligt Friskt Syrligt Hallon Ek Blommigt Fruktigt Bärigt Fräscht Tannin Svettig hästsadel Smörkola Syltigt Alkohol Vanilj Gräsigt Tobak Lakrits Druva Päron Svarta Vinbär Björnbär Kryddigt Grape Fat. Ju fler ord vi har att beskriva ett livsmedel - ju högre status får det! Söt Nötig Mjöl Jord Vilket språk använder ni? Smaka, titta, känn Utseende Doft Känsel Hörsel Smak 7

8 Frukt & Grönt Foto. Förskolan Lyckoklövern Från jord till bord Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Ska förskolan och pedagogisk omsorg vara kompensatorisk? Foto. Förskolan Citronfjärilen 8

9 Fördjupning halvdagar Stockholm Sapere Steg för steg Frukt och grönsaker Barn i köket Från jord till bord Kökets naturvetenskap 30 sep 30 sep 3 nov 3 nov Datum ej fastställt Datum ej fastställt Anmälan:

naturvetenskap 30 sep 30 sep 3 nov 3 nov Datum ej fastställt

Relevanta dokument

Måltidspedagogik. MAT2016 Växjö. Hanna Sepp, FD

Måltidspedagogik. MAT2016 Växjö. Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik MAT2016 Växjö Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik Lärandet om och med mat och måltider integrerat i den pedagogiska verksamheten med stöd i såväl läroplanen som de nationella folkhälso- och