Måltidsenheten. Alla känner matglädje och mår bra av maten

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Måltidsenheten. Alla känner matglädje och mår bra av maten"

Gunnel Axelsson
för 4 år sedan
Visningar:

1 Måltidsenheten Alla känner matglädje och mår bra av maten

2 Snabbt om Måltidsenheten: Lunchportioner: 5500 port/dag Tillagningskök: 8 Mottagningskök: 24 Personal: 58 Lunchpris: 11 kr Ekologisk livsmedel: 28 procent

Kostpolicy Kommunfullmäktige antog en ny kostpolicy i november 2017.

3 Kostpolicy Kommunfullmäktige antog en ny kostpolicy i november Fokus på hållbara måltider med livsmedel som följer hållbarhetskrav gällande djurskydd, miljöskydd och folkhälsoaspekter. Mängden närproducerade och närodlade råvaror ska öka, liksom andelen vegetabilier i kosten Andelen ekologiskt ska öka varje år, målet är minst 30 procent 2020.

4 Kostpolicy Grönsaksbordet vid våra skolrestauranger ska vara varierat, säsongsanpassat och alltid bestå av minst fem olika komponenter. Vid behov av specialkost styrks detta med intyg från läkare och vårdnadshavare. Matråd ska finns på alla skolor och möten ska hållas minst en gång per termin. I skolornas caféverksamhet, fritidsgårdar och sportanläggningar ska det finnas ett hälsosamt utbud.

5 Skollagen 10 Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra läroverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. (Skollag SFS 2010:8 10 kap. Grundskolan)

6 Uppdaterade råd 2018 I arbetet med skolans måltider följs livsmedelsverkets riktlinjer.

7 För den som rör sig regelbundet För den som rör sig lite

8 Måltiden- så mycket mer än bara maten på tallriken Måltidsmodellen

Elevernas nyfikenhet och sinnen lockas med färg, form, doft, smak

9 Skolrestaurangen har kompetent och engagerad personal. Måltiderna utgår från matgästernas behov och önskemål. Elevernas nyfikenhet och sinnen lockas med färg, form, doft, smak och en positiv pedagogisk miljö. Maten presenteras på ett tilltalande och inkluderande sätt.

Lunchutbudet ska varje dag bestå av: En eller flera lagade rätter, varav minst en

10 Skolmåltiderna ger cirka 30 procent av elevernas dagsbehov av såväl energi som näringsämnen. Lunchutbudet ska varje dag bestå av: En eller flera lagade rätter, varav minst en vegetarisk rätt som alla kan ta av Salladsbord med minst fem olika komponenter Bröd och smörgåsfett Vatten och eventuellt mjölk eller berikade vegetabiliska drycker. Sid

11 Mat full med näring Barn behöver näringstät mat, mat som innehåller mycket näring i förhållande till mängden mat. Finns inte plats för feta, sockerrika och näringsfattiga livsmedel om kroppen ska få det den behöver, utan att gå upp i vikt. Barn mellan fyra och tio år behöver ungefär 400 gram frukt och grönt per dag. Från 10 år 500 gram. Hälften av grönsakerna bör vara grova grönsaker Fullkorn och fibrer är bra även för barn. Bröd, flingor, gryn, fullkornspasta och fullkornsris innehåller mycket fibrer som mättar länge, men också vitaminer och mineraler gram frukt & grönt. Det motsvarar exempelvis två frukter och två rejäla nävar grönsaker.

12 Hälsa & matvanor

Riksmaten ungdom 2016-2017 (SLV) 3000 elever deltog från åk 5, 8 och 2 på gymnasiet.

13 Riksmaten ungdom (SLV) 3000 elever deltog från åk 5, 8 och 2 på gymnasiet. Över hela Sverige Registrering av mat och dryck Svarade på enkätfrågor om matvanor, livsstil och bakgrund Mätning av fysisk aktivitet, längd och vikt

Resultatet De flesta äter alldeles för lite frukt och grönsaker, i genomsnitt knappt 250 gram om dagen. Färre än en av tio når upp till rådet att äta 500 gram frukt och grönt per dag.

14 Resultatet De flesta äter alldeles för lite frukt och grönsaker, i genomsnitt knappt 250 gram om dagen. Färre än en av tio når upp till rådet att äta 500 gram frukt och grönt per dag. Flickor äter mer frukt och grönt än pojkar i alla årskurser. De flesta äter fisk och skaldjur, i snitt en och en halv gång i veckan. För hälsan är det bra med fisk 2-3 gånger i veckan.

Resultatet forts.. Ungdomarna äter mer rött kött och chark än vad som rekommenderas.

På gymnasiet äter de dubbelt så mycket som tjejerna, 140 gram per dag jämfört med drygt

500 g/veckan) Cirka 17 procent av den totala mängden kalorier kommer från godis, kakor,

Killar på gymnasiet dricker mest läsk, storkonsumenterna dricker nästan en liter per

15 Resultatet forts.. Ungdomarna äter mer rött kött och chark än vad som rekommenderas. Killarna äter mer kött ju äldre de är. På gymnasiet äter de dubbelt så mycket som tjejerna, 140 gram per dag jämfört med drygt 70 gram. (rek. 500 g/veckan) Cirka 17 procent av den totala mängden kalorier kommer från godis, kakor, snacks och läsk. Tjejer äter mer godis än killar, men killar dricker mer läsk och saft. Killar på gymnasiet dricker mest läsk, storkonsumenterna dricker nästan en liter per dag. 21 procent av ungdomarna har övervikt varav 4 procent har fetma (I en mindre undersökning deltog ungdomar som inte går på gymnasiet. Av dem är det 42 procent som är överviktiga, varav 23 procent har fetma.)

16 Sockret Tomma kalorier Skolan bör inte servera sockerrika livsmedel Högtider kan firas på annat sätt Orsakar karies, ohälsa och påverkar miljön utan att bidra med näring.

17 Skolmåltiden- en värdefull resurs

Samverkan med skolans pedagoger och personalen i skolrestaurangen

18 Måltiderna- ett verktyg i undervisningen. Pedagogisk måltid. Dialog mellan matgäster och de som planerar och lagar maten. Samverkan med skolans pedagoger och personalen i skolrestaurangen Måltiderna skapar en mötesplats för social samvaro och möjlighet till samtal. Sid

19 Bra mat i skolan ger näring åt lektionerna En bra skollunch ger mätta elever som orkar fokusera. Ger eleverna kunskap om en hållbar livsstil- hälsan, miljön och samhället Matråd- elevinflytande och demokratiska värderingar Skolmåltiden ger unika möjligheter att lära och uppleva andra kulturer, värderingar och livsvillkor Ämnesövergripande- måltiden är en arena, där många av skolans ämnen samspelar.

Måltiden blir en mötesplats där relationen mellan pedagog och elev stärks Närvaron

20 Pedagogisk måltid Vuxna i matsalen bidrar med bra förebilder och god stämning i skolrestaurangen. Förmedlar kunskap. Måltiden blir en mötesplats där relationen mellan pedagog och elev stärks Närvaron kan påverka att eleverna äter maten Att sitta ner tillsammans minskar stressfyllda situationer Främjar samverkan mellan skolan och köket

sitta ner och äta, utöver tid att ta mat och lämna disk.

21 Skolmåltiden schemaläggs så att alla elever har möjlighet att äta i lugn och ro. Varje elev äter vid ungefär samma tidpunkt varje dag mellan klockan 11 och 13 Minst 20 minuter att sitta ner och äta, utöver tid att ta mat och lämna disk. Eleverna känner sig välkomna, trygga och blir respektfullt bemötta i skolrestaurangen. Skolrestaurangen är utformad på ett tilltalande sätt och har en genomtänkt logistik.

22 Hållbar mat

23 Minska svinnet i kök, vid servering och från tallrikar. Livsmedel som producerats med hänsyn till miljö, djurskydd och social hållbarhet. Miljömärkt fisk Begränsa andelen kött. Lagringsdugliga frukter och grönsaker väljs i första hand och varieras efter säsong. Avfall källsorteras, energiåtgång och transporter minimeras.

Mat inom planetens gränser I Sverige lever vi idag som om vi hade fyra jordklot.

Några orsaker är att vi äter mycket kött, slänger mat i onödan och importerar mycket mat.

(Källa: WWF-världsnaturfonden) Bild1: Greta Thunberg som genomfört en uppmärksammad skolstrejk för

24 Mat inom planetens gränser I Sverige lever vi idag som om vi hade fyra jordklot. Maten står för cirka en tredjedel av hushållens klimatpåverkan. Några orsaker är att vi äter mycket kött, slänger mat i onödan och importerar mycket mat. Krävs en kostförändring- den flexitariska kosten. (Källa: WWF-världsnaturfonden) Bild1: Greta Thunberg som genomfört en uppmärksammad skolstrejk för klimatet, talat vid FN:s klimattoppmöte Katowice och inspirerat till miljöaktioner världen över. Bild 2: Maträddarna i SVT belyser matsvinnet och inspirerar till hur vi kan ta tillvara på, och slänga mindre mat.

25 Bra för dig = bra för planeten! Det vi lägger på tallriken gör skillnad för hälsan och klimatet. Vi behöver äta upp det vi lägger på tallriken. Ha kunskap och förståelse för råvarans resa från jord till bord.

26 Källa:

27 Hållbart i Måltidsenheten Vegetariskt alternativ varje dag 1 helgrön dag i veckan Dragit ner på rött kött. Svinnarbete och avfallsortering Inköp i säsong, livsmedel med kortare transporter, beräkna och laga rätt mängd Vid beställning rangordnar vi, Kravsvenskodlat, EU-ekologiskt

28 Hållbara måltider på Söraskolan Källsortering start vt 19 Minska svinnet Fortsatt fokus på det vegetariskahär behöver vi hjälpas åt och agera goda förebilder! Främja hälsosam livsstil och goda matvanor. Forma elever till att bli en del av lösningen för ett mer hållbart samhälle.

29 Referenser och tips undersokningar/riksmaten-ungdom ar Tips på sidor med utbildningsmaterial om mat och hållbarhet

30 Tack för er uppmärksamhet! Frida Dagergård Biträdande enhetschef måltidsenheten

Relevanta dokument

Kost i skola och barnomsorg

Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende nr: BUN 2017/408 Fastställd: 2017-12-14 Reviderad: RIKTLINJE Kost i skola och barnomsorg 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision...