Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Transkript

1 Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

2 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande arbete

3 Hur vet vi vad som är bra matvanor? Systematisk genomgång av all publicerade forskning fram till 2012 Hundratals vetenskapliga publikationer inom varje område: protein, fettsyror, kolhydrater vitaminer mineraler Samband mellan livsmedelsval och hälsa

4 Librarian Team Public consultation

5 Nordiska Näringsrekommendationer NNR 2012 En kost som följer NNR: Tillgodose näringsbehovet, dvs. täcka de fysiologiska behoven för kroppens normal funktioner och tillväxt och ge bra balans mellan olika näringsämnen Bidrar till generellt god hälsa och minskad risk för kost-relaterade kroniska sjukdomar

6 Källa Läkartidningen januari 2015; 112 C4TH

7 Resultat av studier på hela matmönster Tydligt vetenskapligt underlag för att matmönster baserat på vegetabilier samt fisk och magra mjölkprodukter sammantaget minskar risken för kroniska sjukdomar Samma matmönster bidrar till stabil vikt Starkare vetenskapligt stöd för de kostråd har vi haft tidigare Även små förbättringar har positiv effekt på hälsan

8 Några viktiga nyheter i NNR 2012 Typen av fett och kolhydrater är viktigare än mängden Högre rekommenderat intag av vitamin D Högre rekommenderat intag av selen Fisk bidrar även med jod och underlättar upptaget av det järn som finns i vegetabilier. Fet fisk bidrar även med essentiella fettsyror

9 Olika fettsyror, olika hälsoeffekter 25-40% av energin bör komma från fett Mindre än 10% från mättat fett 10-20% från enkelomättat fett 5-10% från fleromättat fett minst 1% av kalorierna som omega-3 fettsyror Transfettsyror ska hållas så lågt som möjligt

10 Var finns kolhydrater?

11 Livsmedel som innehåller fullkorn bidrar med bra kolhydrater Bidrar med fibrer, vitaminer och mineraler

12 Rekommendationer om kolhydrater Rekommenderat intervall: % av energin Fiber åtminstone g/dag Tillsatt socker mindre än 10 % av energin

13 Protein Rekommenderat intervall: % av energin Motsvarar ca 1 g protein/kg kroppsvikt/dag

14

15 Hur äter vi jämfört med rekommendationerna? Nationella undersökningar, Riksmaten unga vuxna äter sämst unga kvinnor får för lite av flera näringsämnen risk för att

16 Riksmaten Unga vuxna (18-30) äter: minst frukt och grönsaker minst fisk minst fullkorn Intag av läsk, saft, sport- och energidrycker (ml/dag) mest läsk mest sötsaker

17 Skolbarns hälsovanor (WHO) Andelen som äter frukost 4-5 vardagar/vecka minskar från ca 90 % bland 11 åringar och minskar till ca 70 % bland 15 åringar. Andelen elever som äter frukt dagligen minskar från % bland 11 åringar till % bland 15 åringarna Knappt hälften av 11 åringar äter grönsaker varje dag (33-45 % bland 15 åringar) 2-3 % av 11 åringar äter godis dagligen (4-5 % bland 15 åringar) och 3-7 % dricker läsk dagligen 2001/ /14: Ökning av grönsaksintag och minskning av godis och läskintag Källa: Folkhälsoinstitutet 2014

18 Allt hänger ihop Frukostätare har bättre matvanor i vuxen ålder (Merten et al, 2009) Oregelbundna frukostvanor vanligare i enfamiljhushåll (Jörgensen et al, 2011) Oregelbundna måltider kopplat till lågt intag av frukt och grönt (Pedersen et al, 2012) Ohälsosamma vanor hänger ihop!

19 Matvanor och skolprestation Mätta elever har bättre förutsättningar att lära

20 Matvanor och inlärning Frukostätare är mer sällan överviktiga, har bättre matvanor under hela dagen, bättre kognitiva funktioner, bättre humör (Rampersaud et al 2005, Bhattacharya 2008, Meyers 1989) Lagad skollunch ger mer näring än en matsäckslunch (Evans 2010) Bra skollunch bättre blodvärden/ bättre uppmärksamhet under eftermiddagen (Horn 2009) Järnstatus kopplat till kognitiv förmåga (McCann & Ames 2007, Osendarp et al 2007) Frukt och grönt - barn med högre konsumtion hade bättre akademiska resultat i skolan (Florence et al 2008) Hunger påverkar koncentration och inlärning negativt (Lennernäs, 2011)

21 Riksmaten ungdom Åk 5, 8 och Gy elever på slumpmässigt utvalda skolor i hela landet 2 dagars kostregistrering Blodprov Pilotundersökning HT 2015

22 Unga äter för lite mat!

23 Bra mat i skolan

24 Bra mat i skolan

25

26 Lektionsbank Maten i våra liv Hälsa Miljö Skolmåltiden som pedagogiskt verktyg

27 Nya kostråd 2015 Äta grönare Äta lagom mycket Rörelse i vardagen Hållbart för hälsan och miljön

28 Råd från Livsmedelsverket om matvanor minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag minst 500 gram grönsaker och frukt 2-3 ggr per vecka av fisk och skaldjur Byt till magra och osötade mejeriprodukter, byt till mjuka matfetter och byt till fullkorn max 500 gram kött och charkprodukter per vecka max 6 gram salt per dag Så lite som möjligt av sockerrika livsmedel

29 Nyckelhålet enkelt att välja nyttigt mindre socker mindre salt mer fibrer/fullkorn nyttigare och/eller mindre fett jämfört med andra livsmedel av samma typ

30 Matvanekollen Sök näringsinnehåll Råd Bra mat i skolan För hälso- och sjukvården Information om mat, hälsa och miljö Kostråd

31 Kontakt Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Twitter: