Ämnesutbildning: Mat

Transkript

1 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning - Praktiska tips

2 2

3 3 Ohälsosamma matvanor: Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder definieras ohälsosamma matvanor som att sällan äta grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, sällan äta fisk och skaldjur och att ofta äta kaffebröd, choklad/godis, chips och läsk/saft. När energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och måltidsmönster inte motsvarar individens behov

4 Indikatorfrågorna: 4 Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Två gånger per dag eller oftare (0 p) En gång per dag (1 p) Några gånger i veckan (2 p) En gång i veckan eller mer sällan (3 p) Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Kostindex:... (p) Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Tre gånger i veckan eller oftare (3 p) Två gånger i veckan (2 p) En gång i veckan (1 p) Några gånger i månaden eller mer sällan (0 p)

5 5 Kostindex: Maxpoäng poäng = betydande ohälsosamma matvanor 9-12 poäng = följer i stort sett kostråden

6 6 Hur arbeta med indikatorfrågorna? Bör användas som screeningsfrågor En noggrannare kostanamnes viktig. Bör innehålla: Livsmedelsval: frukt, grönsaker, kött, fisk, mejeriprodukter, bröd, ris, pasta etc Mängd mat Mattider över veckan Guldkant Tillagning Patienter med höga poäng kan ändå ha betydande ohälsosamma matvanor Behovet av förändring kan gälla t.ex. mängder, energiintag, tillagning.

7 Rekommenderad åtgärd vid ohälsosamma matvanor Levnadsvana Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Ohälsosamma matvanor x

8 Så här ser svenskarnas matvanor ut i korthet: 8 Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer. Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka. Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen. Nio av tio äter för lite fullkorn. Sju av tio äter för lite fibrer. Fyra av tio äter för mycket socker. Riksmaten

9 9 Forts Riksmaten Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt. Åtta av tio äter för mycket mättat fett. 16 procent av energiintaget kalorierna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Unga kvinnor och män, år, har sämst matvanor. Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.

10 10

11 11 Näringsrekommendationer och kostråd Bild: SLV

12 12 Näringsrekommendationer - vad kroppen behöver och i vilka mängder - Fett Protein Kolhydrater Vitaminer Mineraler Spårämnen Bild: SLV

13 13 Varför näringsrekommendationer? Grundläggande behov för kroppen Tillväxt och utveckling Organen ska fungera God hälsa Må bra Orka röra oss Bra immunförsvar Minska risken för kostrelaterade sjukdomar Benskörhet Cancer Hjärt- och kärlsjukdom Övervikt Bild: SLV

14 14 Nordic Nutrition Recommendations 2004 Nya nordiska näringsrekommendationer 2012 NNR 5

15 Utvalda Nordiska kostexperter granskar nytillkommen forskning 15 Resultaten granskas av en ny grupp utvalda kostexperter Öppet för alla att granska kritisera Nya nordiska näringsrekommendationer NNR 5

16 16 Kostråd - hur man äter för att få rätt mängd av olika näringsämnen - Bild: SLV

17 17 Vilka gäller Livsmedelsverkets kostråd för? Generella råd för friska personer som syftar till sunda, hälsosamma matvanor under hela livet. Kostråden är inte bantningsråd. Kostråden ska vara lätta att förstå och använda Bild: SLV

18 18 Hur tas kostråd fram? Baseras på kunskap om behov av näringsämnen (näringsrekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedel (som frukt och grönt, fullkorn) hälsoproblem i befolkningen matvanor, traditioner och kultur näringsinnehåll i livsmedel fokuserar på de viktigaste förändringarna i matvanorna

19 19 Kostråden från Livsmedelsverket Vill du äta hälsosamt? Mycket frukt och grönsaker Mycket fullkorn Lite salt Lite godis, snacks och kaffebröd Mycket fisk! Välj flytande matfett Välj nyckelhålsmärkt!

20 Den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, övervikt och typ 2-diabetes ska äta: 20 Mer av: Grönsaker Frukt och bär Fisk Oljor Fullkorn Mindre av: Läsk Godis Vitt mjöl Rött kött Smör Det är slutsatsen av de nya gemensamma nordiska näringsrekommendationerna

21 21 Nyheter i NNR 5 Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket Mer fokus på vilka livsmedel som bidrar med olika fetter och kolhydrater (i form av kostfiber och socker) gammaldags medelhavsmat var inte rädd för vare sig fett eller kolhydrater, men välj rätt sort det är skillnad på ett päron och ett glas läsk

22 22 Fler nyheter i NNR 5 Utrymmet för enkelomättat fett har ökats Totala fettintaget justerats Totala kolhydratintaget har justerats Rekommenderade intaget av vitamin D har höjts Rekommenderade intaget av selen har höjts

23 23 Matmönsterstudier Ny forskning sen talet Finns: - epidemiologiska studier (datadrivna metoder eller kostindex) - experimentella studier (kontrollerade studier där deltagarna får livsmedel och maträtter) Finns olika matmönster bl.a; västerländskt eller hälsosamma

24 24 Kännetecken hälsosamma matmönster Mycket grönsaker och frukt Fullkorn Fisk Vegetabila oljor Men lite av kött, vitt bröd, snacks, sockerrika produkter och drycker etc.

25 25 Kännetecken västerländskt matmönster Energitäta Rött kött och köttprodukter Sockrade drycker Vitt bröd och siktat mjöl Produkter med mycket socker, salt och fett Men lite av grönsaker, frukt, fisk, vegetabila oljor etc

26 26 Tre litteraturgenomgångar, epidemiologiska studier Mente et al 2010 Kost och hjärt- och kärlsjukdom Resultat: - Grönsaker, nötter, enkelomättat fett minskad risk - Medelhavskost minskad risk - Hälsosamt matmönster minskad risk - Västerländskt matmönster ökad risk - Transfett, högt GI och GL ökad risk

27 27 Sofi et al 2009 Medelhavsliknande kost och hälsa Resultat Minskad risk: för total dödlighet för hjärt- och kärlsjukdom och cancer för neuro-degenerativ sjukdom Brennan et al 2010 Matmönster och bröstcancer Resultat: - Hälsosamt matmönster minskad risk - Matmönster med alkoholdrycker ökad risk - Västerländskt matmönster ökad risk

28 28 Oavsett matmönstermetod Samband mellan matmönster och halten av näringsämne i blodet som förväntat Samstämmiga resultat: matmönster med mycket vegetabilier, fisk, lågfett mjölk, vegetabilisk olja = lägre risk för kroniska sjukdomar

29 29 Experimentella studier Lyon heart study, Frankrike Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) USA NNR Sandström et al (Danmark), SYSdiet-studien (Norden)

30 30 Experimentella studier av hela koster Rika på vegetabilier Rika på fiber, mineraler och vitaminer Med låg energitäthet God kolhydratkvalité God fettkvalité Resultat: - Kroppsvikten; minskad eller bibehållen - Minskad riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom - Förbättrad överlevnad

31 31 Vad betyder det i praktiken? Öka Byta ut Begränsa Grönsaker Baljväxter Frukt och bär Spannmålsprodukter av vitt/siktat mjöl Smör Smörbaserad matfetter Fisk och skaldjur Feta mejeriprodukter Nötter och fröer Spannmålsprodukter av fullkorns Vegetabiliska oljor och oljebaserad matfetter Magra mejeriprodukter Charkvaror Rött kött Drycker och livsmedel med tillsatt socker Salt Alkohol

32 32

33 33 Selen Rekommenderad mängd: - kvinnor 50 µg (tidigare 40) - män 60 µg (tidigare 50) - gravida, ammande 60 µg (tidigare 55) Källor i maten enligt Riksmaten: - 22% Fisk - 12% kött - 15% mjölk, fil, yoghurt och ost - 7% ägg

34 34 Selenbrist Ökad risk för vissa cancerformer Mer hjärt- och kärlsjukdom i selenfattiga område Svenskar äter i genomsnitt µg Hur öka intaget? Ät mer av: Fisk Inälvsmat Fågel Nötter

35 Vitamin D för kalciumupptaget 35 Behov: Barn, vuxna 10 µg (tidigare 7,5) Över 75 år 20 µg (tidigare 10) 1 port= 3-12 µg 1 st. = 4 µg 1 msk = 1 µg 1 dl = 0,4 µg 35

36 36

37 37 Rekommenderat intag NNR 5 Intervall: % av energin vilket motsvarar 0,8-1,5 g/kg kroppsvikt/dag Hos äldre över 65 år rek % av energin vilket motsvarar ca 1,2 g/kg kroppsvikt/dag

38 38 Optimalt intag/övre gräns? Proteiner från vegetabilier ger minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom Lite kolhydrater/högt proteinintag (20-23E%) under lång tid= ökad risk för dödlighet och typ2 diabetes. Inget tecken på att högt intag av proteiner är skadligt för benhälsan förutsatt tillräckligt intag av kalcium

39 39

40 40 Rekommenderat intag, NNR % av energiintaget (tidigare 50-60%) Intag av kostfiber bör vara minst g/dag Intag av tillsatt socker bör vara under 10% av energin Nytt! WHO förslag socker 5% av energin Kolhydrater i form av fullkornsprodukter, hel frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och frön rekommenderas som de stora källor till kolhydrater.

41 41 WHO rapport: Kolhydrater i form av fullkornsprodukter, hela frukter, grönsaker och baljväxter kan minska risken för hjärtoch kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och fetma Kolhydrater i form av socker i drycker är kopplat till risk för övervikt Joint FAO/WHO Scientific Update on Carbohydrates in Human Nutrition. Eur J Clin Nutr 2007;61(suppl. 1)

42 42

43 43 Livsmedel naturligt rika på kostfiber Fiber Mineraler Vitaminer Omättade fetter Andra bioaktiva ämne Minskad risk för: - Colorektal cancer - Hjärt- och kärlsjukdom - Typ 2 diabetes - Bröstcancer NNR5

44 44 Fullkorn, riktlinjer g/dag Ex: 1 portion havregrynsgröt och 1 portion fullkornspasta eller 2 skivor knäckebröd och 1 portion fullkornsbulgur eller 1 portion fullkornsflingor, 1 skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd, 1 skiva knäckebröd och 1 portion fullkornspasta.

45 45

46 46 Varför är det bra att äta frukt och grönsaker? Källa för vitaminer och mineraler Ger bra mättnad Påverkar tarmarbetet positivt Påverkar blodsockret Skyddar mot fria radikaler Skyddar mot olika sjukdomar Nitrat; positiv effekt på blodtryck, immunförsvaret och cellernas ämnesomsättning Ref: SLV, Karolinska institutet

47 47

48 48

49 49 Rekommenderat intag, NNR 5 Totala fettintaget bör ligga mellan % av energiintaget (tidigare 25-35) varav: Enkelomättat fett E% (ökning) Fleromättat fett 5-10 E%, varav minst 1 E% omega-3 fett Enkelomättade och fleromättade fettsyror bör utgöra minst två tredjedelar av den totala mängden fettsyror Mättat fett mindre än 10 E% Transfettsyror så lågt som möjligt

50 50 Betydelse av kostens fettkvalité När mättat fett ersätts med fleromättat och enkelomättat från vegetabilier: - Minskar serumnivåerna av LDL kolesterol och LDL/HDL-kvoten När mättat fett och transfett ersätts av fleromättat och enkelomättat: - Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom

51 51 Inte bra med för lite fett! Fettintag under 20E%: - Svårt att få i sig tillräckligt med fettlösliga vitaminer och essentiell fettsyror Fettintag under 25E%: - Ökad risk för låg halt av HDL-kolesterol - Ökad risk av för hög halt av triglycerider i serum och försämrad glukostolernas

52 52 Hela kosten fett och fettkvalité Med god balans mellan mättat och omättat fett och rikligt intag av naturligt fiberrika vegetabilier: - Är risken för hjärt- och kärlsjukdom låg även med varierande nivåer av total fettintag mellan 25-40E%

53 53

54 54

55 55 Vad blir det i praktiken? Ca 2000 kcal Frukost: fiberhavregrynsgröt mjukt bröd med fett och ost Mjölk Lunch/middag Lagad måltid: Kotlett/kyckling, sås, potatis/pasta, grönsaker, mjölk Mellanmål x 3: Smörgås, fett, pålägg, frukt

56 56 Vad blir det i praktiken? Lättmargarin, flytande margarin, mager ost och mjölk

57 Bregott, smör, mager ost, mellanmjölk 57

58 Lättmargarin, flytande margarin, mager ost och mjölk, lax samt nötter 58

59 59 Bild: Unilever

60 60 Pedagogiska hjälpmedel Tallriksmodellen Matcirkeln Nyckelhålet Bild: SLV

61 61 Sammanfattning Fördela maten över dagen Ät enligt tallriksmodellen Ät mycket frukt och grönsaker Välj fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris Minska på sockerrika livsmedel Välj fett av rätt sort Ät fisk ofta Ät mindre salt Välj nyckelhålsmärkt

62 62 Helheten är viktigast Det är bättre att äta nästan rätt än exakt fel

63 63 Bra sidor Livsmedelsverket HFS matwebb NNR 5

64 64 Bra kokböcker Maj-Lis Hellenius, KC Wallberg Margit Eliasson, Gunilla Lindeberg