Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Transkript

1 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

2 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker föreläsning fika föreläsning/diskussion

3 3 Socialstyrelsens vägledning Mat vid diabetes En systematisk litteraturöversikt Augusti 2010

4 4 Den viktigaste frågan fick inget svar: Vilken är den mest optimala kosten vid diabetes?

5 5 Kost som kan vara bra vid diabetes?

6 6 Traditionell diabeteskost 500 g frukt och grönsaker Fisk 2-3ggr/vecka Olja och flytande margarin Fullkorn Nyckelhålsmärkt Måttlig alkoholkonsumtion Kyckling- och squashspett, potatissallad, grahamsbaguette och sallad med morot, ananas och spenat Måltiden innehåller 597 kcal 18 E% protein, 28 E% fett, 55 E% kolhydrat

7 7 Ger alla näringsämnen Mättnadskänsla Positiva effekter på hjärt- och kärlsjukdomar vid bytet av mättat fett till fleromättat fett Risk för ett högre intag av söta livsmedel, som en kompensation vid minskning av fettinnehållet Vid en ökning av söta livsmedel blir det svårare att gå ner i vikt

8 8 Måttlig lågkolhydratkost Kött, fisk, ägg, skaldjur & vegetabiliska proteiner Grönsaker & baljväxter Fett från olivolja och smör Mindre andel kolhydrater Ugnsgrillad kyckling, potatissallad, squash, spenat, morot, sockerärter och mandel. Måltiden innehåller 596 kcal 26 E% protein, 41 E% fett, 34 E% kolhydrat

9 9 Positiva effekter på triglyceriderna, HDLkolesterolet samt HbA1c, då kolhydratinnehållet är mellan E% Innehållet av grönsaker och baljväxter kan främja viktnedgång Alla näringsämnen som kroppen behöver Föreligger en risk för att man kompenserar det låga kolhydratinnehållet med en för stor mängd fett

10 10 Medelhavskost Rikligt med frukt, baljväxter och grönsaker Fisk, sparsamt med rött kött Olivolja och nötter, enkelomättat fett Alkohol konsumeras ofta dagligen Mindre andel kolhydrater Kyckling- och squashspett, pasta och potatis i pesto, sallad med spenat, ruccola, morot, avokado och sötmandel Måltiden innehåller 602 kcal 18 E% protein, 37 E% fett, 45 E% kolhydrat

11 11 Främjar viktnedgång Välbeprövad och näringsrik Bra för HDL samt triglycerider Mindre kolhydratmängd ger mindre blodsockerstegring Mycket alkohol Man kompenserar med feta livsmedel Högt innehåll av fett

12 12 Traditionell diabeteskost med lågt GI Rikligt med bönor, linser, klibbfritt ris, korngryn och bulgur. Bröd med hela korn och lösliga fiber Frukt med lågt GI Kyckling- och squashspett, pytt på bönor, potatis och gryn, kall sås och sallad med morot, apelsin och spenat. Måltiden innehåller 599 kcal 18 E% protein, 28 E% fett, 55 E% kolhydrat

13 13 Alla näringsämnen Mättnadskänsla Ej så energität, fördelaktigt vid viktnedgång Positiva effekter på blodsocker och HDLkolesterol vid byte från kolhydrater med högt GI till kohydrater med lågt Risk att man stirrar sig blind på GI-siffran Gasbildande livsmedel Begränsat utbud i handeln

14 14 Extrem lågkolhydratkost? Kött, ägg, grönsaker och ost Betydligt mindre innehåll av socker, bröd, flingor, potatis och ris Mindre frukt, bär, fullkorn, baljväxter, alkohol och rotfrukter Ugnsgrillad kyckling, potatissallad, grönsaksbakelse, parmesanost, spenat och gräddsås med pesto. Måltiden innehåller 602 kcal 29 E% protein, 56 E% fett, 15 E% kolhydrat

15 15 Snabb initial viktnedgång Marginellt förbättrade blodfetter hos överviktiga Mättnadskänsla på grund av högt proteinintag Undviker blodsockerstegring efter måltid Kan innebära ett ökat energiintag, ett ökat intag av mättat fett och en förhöjd nivå av LDL Hög andel animaliskt protein i kosten kan möjligen påverka njurfunktionen negativt Ökad risk för hjärtkärlsjukdom, dödlighet och cancer vid högt intag av animaliskt fett

16 Kolhydrater, fett och drycker 16

17 17 Kolhydrater många olika viktiga funktioner Energi bryts ner till glukos Lagras som glykogen i lever och muskler Ger vitaminer, mineraler, antioxidanter och fiber Ger mättnad och variation

18 18 Rekommenderat intag, NNR % av energiintaget (tidigare 50-60%) Intag av kostfiber bör vara minst g/dag Intag av tillsatt socker bör vara under 10% av energin Nytt! WHO förslag socker 5% av energin Kolhydrater i form av fullkornsprodukter, hel frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och frön rekommenderas som de stora källor till kolhydrater.

19 19 Varifrån kommer våra kolhydrater Riksmaten 2010/2011, genomsnitt av 212 g kolhydrater per person och dag

20 20 Indelning av kolhydrater Monosackarider ex. druvsocker, fruktsocker Disackarider ex. vanligt socker, mjölksocker Oligosackarider = 3-9 monosackaridbindningar. Finns tex. i lök, bönor, spannmål (mindre mängd) Polysackarider = > 10, ofta tusentals, monosackaridenheter. Delas in i: - stärkelse tex. mjöl - icke-stärkelsepolysackarid (finns i många livsmedel)

21 21 Kolhydrater av olika kvalitet Snabba kolhydrater Långsamma kolhydrater

22 22 Glykemiskt index Vad påverkar livsmedlets glykemiska index? Struktur Partikelstorlek tex. hela korn i bröd Intakta cellstrukturer tex. i kokta bönor Intakta stärkelsegranuler Stärkelsens egenskaper Gelatininiseringsgrad (förklistringssgrad) Amylos/amylopektin-förhållande Kristallinitet (återkristallisering efter uppvärmning) Andra faktorer Lösliga, gelbildande fiber tex. guargummi, pektin Organiska syror tex. mjölksyra i surdegsbröd Amylashämmare, disackaridashämmare

23 23 GI i praktiken Stora individuella variationer Blodsockernivåer före måltiden Måltidens sammansättning Mängden mat Innehåll av fett och protein kan ge långsammare tömning av magsäcken och ett lägre blodsockersvar Tillverkning, tillredning Syra sänker.

24 24

25 25 Socialstyrelsens vägledning Det finns vetenskapligt stöd för att fullkornsprodukter minskar total dödlighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom hos den som har diabetes.

26 26 Bröd Fullkorn Hela korn Minst 7 g fiber/100 g Max 5 g sockerarter/100 g

27 27 Flingor, gryn Välj nyckelhålsmärkt!

28 28 Pasta, ris, potatis Fullkornspasta Fullkornsris Byt gärna till korn, mathavre, bulgur etc. Kalla potatisar?

29 29

30 30 Socialstyrelsens vägledning: Vetenskapligt stöd för att mer än 250 g grönsaker och baljväxter per dag minskar risken att dö i hjärtkärlsjukdomar för den som har diabetes. Effekten är större ju mer man äter (upp till 600 g). Frukt i kombination med grönsaker och baljväxter sänker dödligheten hos den som har diabetes.

31 31

32 32 Baljväxter Alla bönor, ärtor och linser innehåller rikligt med gelbildande fiber

33 33 Kolhydrater Kombinera smart: Snabbt + långsamt = medelsnabbt Potatismos + rårivna morötter, grovt knäckebröd Flingor och mjölk + grovt bröd, grönsak

34 34 Ny avhandling om hela kärnor av korn respektiver olika baljväxter Hela kokta korngryn som sent kvällsmål gav: dämpad blodsockerhöjning vid efterföljande frukost och lunch en högre koncentration av mättnadshormonet GLP-1 i blodet upp till 16 timmar efter kvällsmåltiden Sänkta nivåer av inflammationsmarkör på morgonen Ökad nivåer av kortkedjiga fettsyror i blodet Försökspersonerna kände sig mer mätta dagen efter och sänkte sitt energiintag till lunchen med 12%

35 35 Baljväxters förmåga att påverka metabola riskmarkörer Studie av kikärtor, bruna, vita, röda och svarta bönor Bruna bönor störst fördelar på blodsockerregleringen (efterföljande frukost) Kikärtor gav störst effekt på upplevd mättnad

36 Fett 36

37 37 Vad säger socialstyrelsens vägledning om fett vid diabetes? Livsstilsbehandling där lågfettkost ingår minskad risk hos riskpatienter Samband total fettintag hos diabetiker och hjärtkärlsjukdom saknas?

38 38 Fetters indelning Mättat fett Enkelomättat fett Fleromättade fett Transfett

39 39 Socialstyrelsens vägledning om olika fetter och kranskärlssjukdom Ökad risk Högt intag transfettsyror Minskad risk Ersätta mättade med omättade Högt intag fisk Fleromättade tydligare samband än enkelomättade

40 40 Rekommenderat intag, NNR 5 Totala fettintaget bör ligga mellan % av energiintaget (tidigare 25-35) varav: Enkelomättat fett E% (ökning) Fleromättat fett 5-10 E%, varav minst 1 E% omega-3 fett Enkelomättade och fleromättade fettsyror bör utgöra minst två tredjedelar av den totala mängden fettsyror Mättat fett mindre än 10 E% Transfettsyror så lågt som möjligt

41 41

42 42

43 43 Riksmaten Åtta av tio äter för mycket mättat fett.

44 44 Vi äter mer och mer osynligt fett - mycket av det är mättat fett Mängden nedan är angiven i kg per person och år: Grädde 6 10,6 Grädde (>29%fett) 3,5 7 Ost 9 19 Chips 0,5 1,9 Choklad & konfektyrer 9,5 15 Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2012:2

45 45

46 46

47 47 Den stora lilla skillnaden Byta 2 skivor 31% ost mot 2 skivor 17% ost per dag ger: = 1 kg mindre mättat fett/år.

48 48 Kall sås? Mjölkbaserade Cremé Fraiche 34% Lätt Cremé Fraiche 15% Gräddfil 12% Turkisk Yoghurt 10% Yoghurt / Filmjölk 3% Lättyoghurt / Lättfil 0,5% Omättade alternativ Pesto Majonnäsröror Oljedressingar Guacamole

49 Matfett till smörgås 49

50 50 Den stora lilla skillnaden Byta smörgåsfett, 2 smörgåsar, med lättmargarin istället för Bregott per dag ger: = 1,3 kg mindre mättat fett/år.

51 Matfett till matlagning 51

52 52 Vad blir det i praktiken? Ca 2000 kcal Frukost: fiberhavregrynsgröt mjukt bröd med fett och ost Mjölk Lunch/middag Lagad måltid: Kotlett/kyckling, sås, potatis/pasta, grönsaker, mjölk Mellanmål x 3: Smörgås, fett, pålägg, frukt

53 53 Hur kan detta se ut i praktiken? Lättmargarin, flytande margarin, mager ost och mjölk

54 Lättmargarin, flytande margarin, mager ost och mjölk, lax samt nötter 54

55 Bregott, smör, mager ost, mellanmjölk 55

56 Bregott, flytande margarin, mager ost och lättmjölk 56

57 57 Bild: Unilever

60 60 Analys av transfetter 2009 Kex/kakor samt chips Varierat innehåll, mellan 0-36,9 % (kex/kakor), 0-1,2% (chips) Flesta under 1% Intaget av tranfettsyror ligger på ca 0,6% av energiintaget i Sverige Rekommendation transfettsyror: så lågt som möjligt

61 61 Bra fettvanor Feta mejeriprodukter Hårda matfetter Synligt fett Feta charkuterivaror Ät mer fisk Använd mjuka matfetter och oljor Nötter, mandel och fröer Avokado, oliver, majonnäs

62 62 Drycker Saknas studier som följt långtidseffekten av te, mjölk, juice och läsk på personer med diabetes

63 Bra drycker som inte ger energi 63