Kostrekommendationer och modedieter
|
|
- Peter Elias Åström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene
2 Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Of the European for study of Diabetes (EASD) Nutri Metab Cardiovasc Dis (2004) 14:
3 Rekommendationer (DNSG) Vid övervikt och fetma; minskat energiintag och ökade energiutgifter (Grad A) Förebygga övervikt och fetma; förebygga viktökning efter viktminskning (Grad A) Grad A-Högsta evidens
4 All behandling som ger en negativ energibalans, dvs att förbrukningen av energi (kalorier) överstiger tillförseln via maten, leder till viktnedgång. Om förbrukningen är lika stor som intaget förblir kroppsvikten konstant. Detta är absolut naturvetenskapligt grundade sanningar som inte behöver bevisas ytterliggare Ur fetma- problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. SBU Statens beredning för medecinsk utvärdering 2002 sid. 144
5 Trender i livsmedelskonsumtionen Grädde har ökat från 6-7 liter per person och år till liter per person och år. Ost har mer än fördubblats, från 7 kilo till nästan 18 kilo per år. Kakao, choklad- och konfektyrvaror har ökat från 7 kilo till 17 kilo person och år. Läsk har ökat från 22 liter per person och år till 90 liter per person och år. Energitillförseln har ökat med drygt 7.5 procent per person och dag. Det kan låta lite men motsvarar en viktuppgång på 7.5 kilo per år, om man samtidigt inte är mer fysikt aktiv. Andelen energi som kommer från kolhydrater ligger på samma nivå som år 1960.
6 Viktökning 100 kcal extra per dag under ett år blir teoretiskt 5 kilos viktökning på ett år!
7 Vilken kostsammansättning är optimal vid diabetes? Blodsocker Vikt Hjärta
8 Rekommendationer (DNSG) Mängd kolhydrater Metabol kontroll avgör vilket intag som är lämpligt, 45-60E% (Grad A) Otillräckligt underlag för att rekommendera en kost med mycket lågt kolhydratinnehåll (Grad B) Grad A - Hög evidensstyrka Grad B Måttlig evidensstyrka
9 GI- listor kan användas, men viktigare fokusera på hälsosamma livsmedel med långsamma kolhydrater. (Grad A )
10 Faktorer som avgör hur kolhydraterna höjer blodsockret Magsäckstömningen Matens konsistens Magsäckstömningen hämmas av Protein och fett Organiska syror: ättika, vinäger, surdeg
11 Olika livsmedel höjer olika snabbt Druvsocker, Cornflakes, Havrefras, Riskakor, Smörgåsrån, potatismos Fullkornsbröd, knäckebröd, Gröt, musli Socker, vitt bröd, Potatis Fullkornsbröd med surdeg Ris klibbigt Pumpernickelbröd Ris, klibbfritt Pasta Bröd med hela korn och frön Kikärtor, Ärtor, Bönor, Linser
12 500 (gärna 800) gram grönsaker och frukt per dag, varav en del bönor och linser (gärna > 4 ggr/v) (Grad A)
13
14 Fullkornsprodukter dagligen, gärna produkter med hela korn (begränsa vitt bröd eventuellt mängden bröd) (Grad A)
15 Fiberinnehåll i livsmedel 2 dl kokt ris 1,2 g 2,5 dl kokt pasta 1,5 g 1 skiva franskbröd 1,0 g 1 dl cornflakes (25g) 0,6 g 3 salladsblad 0,2 g 1 tomat 1,0 g 1 fullkornsskorpa 1,3 g 2 dl kokt fullkornsris 4,4 g 2,5dl fullkornspasta 3.0 g 1 skiva fullkornsbröd 2,5 g 1 dl müsli (35g) 2,5 g 1 dl gröna ärter 3,0 g 1 morot 2,0 g 1 kiwi 2,5 g summa fiber: 6.8 g summa fiber: 19,9 g
16 Rekommendationer (DNSG) fettkvalité Mättat (+trans) under 10 E%. Ett lägre intag kan vara fördelaktigt vid förhöjda nivåer utav LDLkolesterol. (Grad A) Enkelomättade 10-20E% (Grad B) Fleromättade inte mer än 10 E % (Grad C) Grad A - Hög evidensstyrka Grad B - Måttlig evidensstyrka Grad C- Lägre evidensstyrka
17 Fisk 3-6 gånger per vecka Använd olja, flytande margarin. Nötter som snacks. Mindre godis (inkl naturgodis ), chips, friterade produkter, kakor/kex, bakverk Mindre feta charkprodukter
18 Matintaget bör fördelas så jämt över dagen som möjligt och helst inte variera allt för mycket från dag till dag, för att tillåta en samstämmighet med insulin eller orala antidiabetika För insulinbehandlade patienter är relationen mellan matintag och insulindoser särskilt viktig för att undvika både hypoglykemi och allt för höga postpramdiella blodglukosnivåer. socialstyrelsen
19 Patientcitat Nej godis äter jag inte. Bara choklad. Jag dricker ingen söt dryck. Medicinen sväljer jag ned med Proviva Men juice är väl nyttigt
20 Matbudskapet måste anpassas till individens förutsättningar, möjligheter och preferenser
21 Fetma kirurgi Diabetesvården bör erbjuda fetmakirurgi till med typ 2 diabetes med svår fetma (BMI>40 kg/m) (prio4). Under särskilda omständigheter som svårigheter att uppnå glukos och riskfaktorkontroll kan diabetesvården överväga kirurgi även i BMIintervall (prio 7). Prio 4 kan göra Prio 7 överväga att göra
22 Avancerad kolhydraträkning Utbildning i avancerad kolhydraträkning tycks medföra en sänkning i Hba1c, hos vuxna med mycket otillfredsställande glukoskontroll (prio 5) Prio 5 kan göra
23 Kolhydratkvot/500 regeln Bengt Basaldos: 27 E/ dygn Måltidsdos 22 E/ dygn Totalt: 49 E/ dygn 500/49 E = 10.2 Varje enhet tar hand om 10 gram kolhydrater.
24 Bengt 55 g kolhydrater 1 E tar hand om 10 gram kolhydrat (kolhydratskvoten) Erik tar 5.5 E till denna måltid.
25 Individuell kolhydratkvot Blodsocker +/-2 mmol/l g kh i måltid/ antal E insulin
26 SBU utredning Mat vid Systematisk insamling av de studier som genomförts på diabetiker, med en uppföljningstid om minst 6 månader för RCT och 1 år för cohortstudier. Utvärderingen kommer endast att beakta faktiska koster. Diabetes
27 I läroböcker och på utbildningar råder i stort sätt samsyn kring grundkomponenterna i diabeteskosten. Trots detta ifrågasätts ofta den konventionella diabeteskosten Genomgående i diskussionerna har också varit att det vetenskapliga underlaget för rekommendationerna- när det gäller såväl den konventionella diabeteskosten som alternativa koster- ansetts vara bräckligt
28 Syftet med projektet är att försöka svara på frågan om vilket vetenskapligt underlag som finns för effekterna av kostintervention på mortalitet, livskvalitet och komplikationer hos patienter med diabetes, och på utvecklingen av diabetes hos pat. Med prediabetes. Risker med de olika kosterna är viktiga att fånga upp
29 Fakta om Atkins 1. Alla uteslutningsdieter leder till viktreduktion. Den viktigaste faktorn för viktreduktion är inte vilken diet man föjer utan att man följer den. 2. Vi känner inte till de långsiktiga effekterna utav lågkolhydratsdieter
30 Vad visar långtidsstudier? Vissa studier visar att låg-kolhydratskost ger större viktförlust än konventionell kost 3-6 månader efter kostomläggningen, men andra ser ingen skillnad. De studier som studerat effekten 1 år ser ingen skillnad i vikt mellan låg-kolhydratskost och konventionell kost, med eventuellt ett undantag (Shai et al. NEJM 2008). Sacks et al. New Engl J Med 2009: 360:869-73
31 Lågkolhydratskost Socialstyrelsen konstaterade att det fanns sparsamt vetenskaplig dokumentation jämfört med den vanligen rekommenderade kosten, med att behandling med kolhydratsnål kost idag trots detta inte kunde sägas strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet för viktreduktion vid övervikt och typ 2 diabetes under begränsad tid. Men med bakgrund att det saknas resultat från längre tids behandling med denna kost betonar Socialstyrelsen vikten av att längre tids uppföljningar/studier genomförs innan långtidsbehandling med lågkolhydratskost inleds Viktigt att även betona att ovanstående handlar om lågkolhydratskost och ej ett ökat intag utav mättat fett. Torsten Mossberg, Socialstyrelsen
32 Tack för uppmärksamheten!
Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merArbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige
Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merKost vid diabetes. Kolhydrater och fett
Kost vid diabetes Kolhydrater och fett Det finns flera sätt att äta bra! Bra mat vid diabetes Fungera i vardagen Gå att omsätta i nya vanor Ge alla näringsämnen kroppen behöver Individualiserad kostbehandling!
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker
Läs merDiabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa
Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Det är samma kostrekommendationer till ett barn med diabetes som till andra, men de måste ta insulin till allt de äter! Mål med kostbehandling Individualisering
Läs merBarndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28
1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merKost och fysisk aktivitet vid diabetes
Informerande dokument Information Sida 1 (5) Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Kosten vid diabetes Basen för all diabetesbehandling är kosten. Många personer med typ 2- diabetes och övervikt/fetma
Läs merVälkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2015-08-25 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande
Läs merVälkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merHur kan dietisten hjälpa till vid
Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad
Läs merDietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått
Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com
Läs merÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse
ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs merKost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist
1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merNutrition vid psykisk funktionsnedsättning
Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2011 Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merMat & Hälsa Kolhydrater
Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,
Läs merHandbok. kolhydraträkning vid insulinbehandlad diabetes
Handbok kolhydraträkning vid insulinbehandlad diabetes Innehållsförteckning Kolhydraträkning vid insulinbehandlad diabetes 4 Måltidssammansättning 5 Långsamma och snabba livsmedel 6 Förlängd Bolusdos (vid
Läs merKost & idrott. Andreas B Fysakademin.se
Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merVarför ska man ha ett balanserat?
Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs mer2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merMat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Läs merBra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult
Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat
Läs merAktuella kostrekommendationer för barn
Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer
Läs merBra mat. Vikt och midjeomfång
Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merVAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer
VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merVad innehåller maten?
Kolhydratsguiden Vad innehåller maten? Maten vi äter innehåller många olika ämnen. En bra balans får man genom att äta varierat, det vill säga olika sorters mat. Energi får vi framför allt från fett och
Läs merKostpåverkan vid narkolepsi?
Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs merGUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider
VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merKOLHYDRATRÄKNING PARAMEDICIN, SACHSSKA BARN OCH UNGDOMSSJUKHÙSET EMELIE ÖDMANN, LEG.DIETIST
KOLHYDRATRÄKNING PARAMEDICIN, SACHSSKA BARN OCH UNGDOMSSJUKHÙSET EMELIE ÖDMANN, LEG.DIETIST Dagens föreläsning Kolhydraträkning Fördelar och nackdelar Studier på kolhydraträkning Steg för steg-guiden Var
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merNedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Läs merDagens kostråd orsakar diabetes, och
Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merBRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE
BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.
Läs merKolhydratinnehåll i olika livsmedel
Utformad av: Leg. dietist Doris Edholm Diabetesenheten, NUS UMEÅ 2014 Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare att bestämma rätt mängd insulin till maten. Det
Läs merGlykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?
Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset Basen för all diabetesbehandling är kosten. (Nationella riktlinjerna för vård och behandling av patienter med diabetes
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merNÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merMat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 5 Kost till friska, diabetiker och vid metabola syndromet, SNR-kost Kost till friska, diabetiker och vid 40 metabola syndromet, SNR-kost Nutritionspärm kap 5 40 KOST
Läs merKOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN. Anette Sandberg Diabetessjuksköterska SUS
KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN Anette Sandberg Diabetessjuksköterska SUS MÅLGLUKOS God kontroll Gräns område Otillfreds ställande P-glukos före måltid 4,4-6,1 mmol/l 6,2-7,8 mmol/l > 7,8 mmol/l P-glukos
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merVad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?
Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater
Läs merMatglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:
Läs merMatglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%
Läs merVILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans
VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Läs merKost Södertälje FK. Mat är gott!
Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merFör att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån
För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv: vatten,
Läs merSäter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:
Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under
Läs merKOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs merHANDBOK. Kolhydraträkning vid insulinbehandlad diabetes
HANDBOK Kolhydraträkning vid insulinbehandlad diabetes Innehållsförteckning Kolhydraträkning vid insulinbehandlad diabetes 4 Måltidssammansättning 5 Långsamma och snabba livsmedel 6 Förlängd Bolusdos
Läs merPrestationstriangeln
Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merVegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Läs merTräna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
Läs merAtt slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.
Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt
Läs merKOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling
KOST OCH TRÄNING En nyckel i idrottsutveckling Förändringar KOST OCH IDROTT! Högre träningsbelastning! Kortare återhämtning! Kosten har en direkt betydelse på: 1. Direkt prestation 2. Återhämtning 3. Nästkommande
Läs mer2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)
Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,
Läs merHär kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Läs merDiabetes, mat och motion
Diabetes, mat och motion Innehållsförteckning Vad är diabetes? 4 Symtom på diabetes 4 Olika typer av diabetes 5 Diabetes är en allvarlig sjukdom 6 Behandling vid diabetes 8 Lågt och högt blodsocker 9
Läs merVad händer med nationella riktlinjer för kost?
Vad händer med nationella riktlinjer för kost? Mette Axelsen Universitetslektor vid dietistprogrammet Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Diabeteskokboken, ICA förlag 2008 Innehåll Vikten av vikten
Läs merDigestion. Kolhydrater. GI och GL
Digestion Kolhydrater GI och GL Digestion och absorption Munhåla Magsäck Tunntarm Tjocktarm Lever Claude C Roy et al 2006 Digestion = nedbrytning av föda Nutrienter och deras transport genom GI Tiden beror
Läs merKolhydratinnehåll i olika livsmedel
Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Dietisterna Utformad av leg. dietist Doris Edholm Medicincentrum, diabetesenheten Norrlands universitetssjukhus Umeå 2017 Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare
Läs mer