Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Transkript

1 1

2 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2

3 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3

4 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande en egen insulinproduktion kvar, men ofta inte i tillräcklig mängd. 4 4

5 Diabetes i skolan Barnets bästa Tar tid Kräver kunskap Förutsättningarna förändras 5

6 Barn kan mycket om sin sjukdom. men kan inte ta hela ansvaret Barn planerar inte vill vara som sina kompisar 6 6

7 Normalt blodsocker Mellan 3,5-6,5 mmol/l om man inte har diabetes. 7 7

8 Målvärde i blodsocker: 4-6 mmol/l före måltid 4-8 mmol/l övriga tider 8 8

9 Blodsocker Insulin sänker blodsockret Fysisk aktivitet sänker blodsockret Mat höjer blodsockret Stress och bekymmer höjer blodsockret 9 9

10 10

11 MOTION 5-7 i blodsocker vid start simning orientering 11

12 12

13 När ska man ta druvsocker? Om blodsockret är under 4 mmol/l och man HAR symtom på insulinkänning. Om blodsockret är under 3,5 mmol/l och man INTE har symtom på känning

14 Hypoglykemi = känning Välj det som snabbast höjer blodsockret = DRUVSOCKER (½-1 tabl/10 kg)! Finns inte det, ta söt dryck eller glukosgel Drick gärna vatten till, för snabbare effekt. Vila minuter. Ta ev. mer druvsocker om blodsockret inte stiger

15 15

16 16

17 17

18 Vad händer om man glömmer en insulindos? 18

19 Höga värden Gör eleven törstigt Gör eleven trött och eventuellt på dåligt humör Sämre prestationer Tvingar ibland eleven att stanna hemma från skolan Åtgärdas med insulin 19 19

20 20

21 När ska man åtgärda höga blodsocker? Prata med föräldrarna Lista på extradoser ALLTID när eleven mår dåligt! T ex de som har insulinpump 21 21

22 22

23 Justeringskvot Sin justeringskvot kan man beräkna genom att dividera 100 med sin dygnsdos insulin (direkt- + långtids verkande insulin) Ex 100/50 enheter = 2 mmol/l Ex.100/20 enheter = 5 mmol/l 23 23

24 Kostrekommendationer I grunden samma kostrekommendationer som till friska Viktigt att välja långsamma kolhydrater och minska på snabba kolhydrater Undvika måltider med väldigt högt kolhydratinnehåll Välja omättade fetter i första hand 24

25 Vad är viktigt att tänka på? Det fungerar bäst med regelbundna måltider Mat som tar lång tid för magsäcken att bryta ner höjer blodsockret långsamt Måltider med mycket snabba kolhydrater ger ett svängigt blodsocker De flesta vill inte bli särbehandlade i onödan 25

26 Mål med kostbehandlingen Maten har betydelse både kort- och långsiktigt. Kortsiktigt: Lyckas man ta rätt mängd insulin till sina måltider och minimerar mängden snabba kolhydrater mår man bra och får ett jämnt socker och kan göra det man vill här och nu. 26

27 Långsiktigt: Genom att ligga jämnt och bra (inom målvärdena) i sitt blodsocker och äta mat med bra fettkvalité minskar riskerna för långtidskomplikationer till följd av diabetes 27

28 Insulindosering Förr Fasta doser enligt läkarordination Nu: Flexibla doser utifrån kolhydratinnehåll i maten samt aktuellt blodsockerläge

29 Kolhydrater Finns som: Fibrer Stärkelse Sockerarter 29

30 Exempel på snabb mat: Drycker med högt kolhydratinnehåll Bröd utan hela korn Mjölk, yoghurt och fil Flingor Kräm, nypon- och blåbärssoppa Potatismos 30

31 Exempel på långsam mat: Pasta Baljväxter (ärtor, bönor) Bröd med hela korn i Müsli med begränsad sockermängd och högt fiberinnehåll Färska grönsaker med högt fiberinnehåll 31

32 Här finns de flesta kolhydraterna! Och även i efterrätt och dryck 32

33 Var finns det INTE kolhydrater? Rent kött, fisk och ägg Rent fett som olja, margarin, smör Pålägg som ost, skinka, medvurst 33

34 Vad krävs för att kunna kolhydraträkna? Man måste veta sin kolhydratkvot Man måste veta hur mycket kolhydrater en måltid innehåller. 34

35 Kolhydratkvot Sin kolhydratkvot kan man antingen lära sig av erfarenhet t ex att man behöver två enheter till en smörgås (2 enh/15 g kh = 1 enhet/7,5 g kh) eller genom att dividera 500 med sin dygnsdos insulin. ( T ex 500/50 enh= 10) 35

36 Exempel: Albin, 9 år, behöver 41 enheter/dygn för att ligga bra i sitt blodsocker En enhet insulin tar hand om 12 gram kolhydrater för Albin. 36

37 37

38 Kolhydrater i maten För att få ett hum om mängden kolhydrater i maten finns broschyrer, appar och tabeller på nätet som säger hur mycket en portion innehåller. Det är viktigt att tänka på helheten i måltiden, dvs innehåll av fett och typen av kolhydrater man äter. 38

39 OBS! Till viss typ av mat kan man inte dosera insulin efter kolhydratinnehål l pga att kolhydraterna är för snabba. 39

40 Exempel på kolhydratinnehåll 75 g kolhydrater 27 g kolhydrater Här hade Albin behövt 6 enheter Här hade Albin behövt 2 enheter 40

41 Exempel på kolhydratinnehåll i måltider 10 g kh 20 g kh 35 g kh 41

42 55 g kh 60 g kh 65 g kh 75 g kh 82 g kh 42

43 3 dl= 45 g kh 52 g kh 62 g kh 65 g kh 75 g kh 43

44 2 dl = 10 g kh 20 g kh 40 g kh g kh

45 Ibland behövs både måltids- och korrigeringsdos Ex: Albin ligger på 13 i blodsocker och ska äta 55 g kolhydrater. För måltiden behöver Albin ta: ,5 enheter Albins kolhydratkvot (500/41) För sänkning från 13 till 6 behöver Albin ta: 7 3 2,5 Total dos: 4,5 + 3 = 7,5 enheter Albins sänknings /korrigerings-kvot (100/41) 45

46 Hjälpmedel 46

47 Appen kolhydratskollen 47

48 Nellie

49

50 Sms-påminnelse 50

51 Insulinpennor 51

52 Insulinpumpar 52

53 53

54 Bra upplägg. Ta blodsockret inne i klassrummet ca 10 minuter innan lunch. Vid behov ta druvsocker. Gå till matsalen och ta sin portion mat. Ev. smaka på maten om man är osäker på smaken. Dosera insulin till den mat som ska ätas vid matbordet

55 55

56 Bra mat för alla! 56

57 57

58 58

59 Goda och mindre goda exempel sagostund, lista, simning, stanna hemma pga bristande resurs, nyttig mat som ersättning 59

60 Egna exempel bra och dåliga 60

61 Vad kan en 6-7 åring 61

62 Sårbara situationer 62