Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Transkript

1 Kost vid diabetes Kolhydrater och fett

2 Det finns flera sätt att äta bra!

3 Bra mat vid diabetes Fungera i vardagen Gå att omsätta i nya vanor Ge alla näringsämnen kroppen behöver Individualiserad kostbehandling! Motivation, preferenser, tarmflora etc Prova olika koster om önskad viktnedgång/blodsockerreglering uteblir

4 Anpassa tallriken efter ditt behov! Låg-måttlig energiförbrukning Hög energiförbrukning

5 Kolhydratlistor ga-kolhydratlistan _lista_2017.pdf Appar som Lifesum, MyfitnessPal Novo nordisk kolhydrathandbok

6 Kolhydraträkning Räkna ihop kolhydratinnehållet i en måltid där du tagit rätt insulindos (Blodsockret avviker som mest med 3 mmol/l 2 timmar efteråt) Ta antalet kolhydrater delat med insulindosen till din måltid för att få fram en kolhydratkvot. Kolhydratkvot = Hur många gram kolhydrater tar 1 enhet insulin hand om. Kontrollera vid flera måltider så att kvoten är korrekt. Blir blodsockret för högt efter måltid så minskar du mängden kolhydrater som 1E insulin tar hand om och tvärtom om blodsockret blir för lågt.

7 Kolhydrater Sockerarter : Glukos (Druvsocker), Fruktos (Fruktsocker), Sackaros (Rörsocker), Laktos (Mjölksocker). Stärkelse: Pasta, Ris, Potatis, Bröd, Baljväxter. Fibrer: Fullkorn, Baljväxter, Frukt, Grönsaker.

8 Ät fiberrik och långsam mat Långsamt Snabbt Rågbröd med 30 % hela rågkärnor Surdegsbröd Fint bröd Cornflakes All Bran Plus Müsli (de flesta) Riskakor Smörgåsrån Linser Kikärter Kidneybönor och andra bönor Korngryn Pasta Kokt potatis Potatismos Bulgur Parboiled ris Basmatiris Bakad potatis Matvete Jasminris Couscous Äpple Torkade aprikoser Mogen banan Fikon Apelsin Dadlar Päron Russin

9 Näringsdeklaration per 100 g livsmedel: Energi 270 kcal Protein 10 g Kolhydrater 52 Sockerarter 10 g Fett 4 g Mättat fett 0,5 g Kostfiber 5,5 g Energi 250 kcal Protein 10 g Kolhydrater 45 g Sockerarter 3 g Fett 4 Mättat fett 0,5 Kostfiber 5 g En genomsnittlig brödskiva väger 30 g.

10 Energi 300 kcal Protein 13 g Kolhydrater 16 g Sockerarter 1,5 g Fett 19 g Mättat fett 2,5 g Kostfiber 5,5 Varför inget nyckelhål?

11 Näringsdeklaration per 100 g livsmedel: Energi 270 kcal Protein 10 g Kolhydrater 52 g Sockerarter 10 g Fett 4 g Mättat fett 0,5 g Kostfiber 5,5 g En genomsnittlig brödskiva väger 30 g. Energi 260 kcal Protein 7 g Kolhydrater 48 g Sockerarter 2 g Fett 2 Mättat fett 0,5 Kostfiber 10 g

12 Vetemjöl, vatten, klippt fullkornsråg (11%), sirap (glukos, sackaros och fruktos), malt av korn, jäst, vetegluten, rapsolja, surdeg på vete (2,3%), fullkornsvetemjöl, siktat rågmjöl, salt, socker och maltvinäger

13 Mjöl (fullkorn av råg, vete, fullkorn av vete), vatten, surdeg av fullkornsrågmjöl 16%, rågfiber (Fazer Rye Fibre ), jäst, salt, malt av korn

14 50 gram kolhydrater 2 gram fiber 2,5 gram socker Vikt: 90 gram styck 50 gram kolhydrater 5 gram fiber 1 gram socker Vikt: 90 gram styck 40 gram kolhydrater 10 gram fiber 1,5 gram socker Vikt: 64 gram styck

15

16 Ät mer sällan Bakpotatis Pommes Klyftpotatis Jasminris Couscous Paj Pizza Vitt bröd Produkter med tillsatt socker Välj istället Kokt potatis, Potatissallad Långkornigt ris, Vildris, Svartris, Pasta Bulgur, Matvete Mathavre,Korngryn, Quinoa Fullkornsbröd Bönpasta,Kikärtspasta Blomkålsris

17

18

19

20

21

22

23 Fibrer Stimulerar tuggning ökad salivproduktion bra för tänderna. Ökar mättnadskänslan Jämnare blodsocker Sänker blodfetterna Motverkar förstoppning i kombination med vätska. Minskar risken för tarmcancer

24 Sockerarter Sockeralkoholer Sötningsmedel Energigivande sötningsmedel Ämne Påverkan på blodsocker Energivärde Övriga egenskaper Maltitol Viss 17 kj/g Laxerande och gasbildande i höga doser* Mannitol Liten 17 kj/g Laxerande och gasbildande i höga doser g/dag Sorbitol Liten 17 kj/g Laxerande och gasbildande i höga doser g/dag Xylitol = björksocker Mycket liten 17 kj/g Något laxerande g/dag Lycasin = hydrerad Viss 17 kj/g Laxerande stärkelsesirap Sackaros, i läkemedel Mycket snabb 17 kj/g saccharum = vanligt socker, rörsocker Fruktos = fruktsocker Viss 16 kj/g Dåligt för levern vid högt intag Glukos = druvsocker Mycket snabb 16 kj/g Invertsocker = lika delar Ja 16 kj/g glukos + fruktos Laktos = mjölksocker Ja 16 kj/g Ej energigivande sötningsmedel Aspartam Ingen 0 Tål 100 mycket kort tid Acesulfam K Ingen 0 Tål upphettning och förvaring Cyklamat Ingen 0 Tål upphettning Sackarin Ingen 0 Tål max 70 Glycin Ingen 0 Tål upphettning Sukralos Ingen 0 Stevia Ingen 0 Tål upphettning

25 Fett

26

27

28

29

30 Mättat fett Animaliska produkter Största källan är mejeriprodukter, därefter köttprodukter. Mycket mättat fett i vår kost

31 Omättat fett Enkelomättat Fleromättat Omega 3

32 Mindre Charkprodukter Drycker och livsmedel med tillsatt socker Salt Fiberfattiga spannmålsprodukter (Vitt bröd, Cornflakes, jasminris etc) Alkohol

33 Mer Baljväxter Grönsaker Frukt och bär Fullkornsprodukter Fisk och skaldjur Nötter och frön Vegetabiliska oljor

34 Om energiintag är viktigare än blodsockret Försök att öka fett- och proteinintaget i första hand. Om det inte är tillräckligt så kan vissa patienter behöva snabba kolhydrater som exempelvis söta drycker. Individuella bedömningar. Blodsocker, hur länge har patienten haft underskott, BMI, sjukdomsläge, matpreferenser etc.