Kostpåverkan vid narkolepsi?

Transkript

1 Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 2 1

2 Hypothalamus centra för hunger, törst, mättnad, lust, olust, hormonell kontroll, dygnsrytm Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 3 Människans dygnsrytm Grundinställd på ätande och aktivitet under dagen (ljus) Sömn och återhämtning nattetid (mörker) Kroppstemperatur, ämnesomsättning och mental prestationsförmåga nattetid Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 4 2

3 Hjärnans uppdrag Styra ätandet utifrån signaler om 1. Kroppens energitillstånd - behövs mer/mindre energi, eller är det lagom? 2. Tidpunkt fas i dygnsrytm 3. Beteendeförändring - motion, energiintag, stress 4. Framtiden = hur ser kommande dag/period ut, årstidsväxlingar Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 5 Reglering av energiintag Stabil kroppsvikt under lång tid = energiintag energiförbrukning Långtids- och korttidsreglering Kraftfulla biologiska system reglerar energibalansen Hungerskänslor är inte biologiskt meningen att stå emot, kan vara en obehaglig känsla Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 6 3

4 Ökad vakenhet Mindre sömn = fler vakna timmar då man kan äta Lockas att äta för att hålla sig vaken sysselsatt tröst Sena kvällar och nätter inbjuder till ätande vid den tidpunkt på dygnet då mättnadskänslorna är som svagast mat mättar mer på morgonen än på kvällen, alltså kan tidpunkt när man äter påverka dagens totala energiintag Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 7 Sömnbrist hungerstimulerande ämnet grehlin från magsäcken mättnadsdämpande hormonet leptin från fettväven förbrukning av energi som behövs för att underhålla kroppens vitala funktioner effektivitet att lagra in näringsämnen i kroppens energiförråd Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 8 4

5 Sömnbrist Kroppen tycks förväxla sömnbehov med matbehov och aptiten för energitäta produkter ökar (fett och socker) För trött för att motionera Kreativiteten och förmågan till överblick svårare att börja leva sundare gör det Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 9 Hunger/aptit Hungerskänslor = talar om för oss att vi behöver äta för att inte minska i vikt (kan hota kroppens funktioner) Aptit = lockar oss att äta även om vi inte är hungriga Ätande aktiverar kroppens antistressystem och har en återhämtande effekt på hjärna, hjärta och blodtryck När kroppens sinnen har svårt att vägleda oss, behövs mentala rutiner för ätandet Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 10 5

6 Behandling vid narkolepsi Fasta rutiner för sömn Sömnmedicin till natten vid behov Läkemedel dagtid för ökad vakenhet och koncentration Medicinerna påverkar ofta aptiten Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 11 Matens viktiga innehåll Kolhydrat Protein Fett Vitaminer Mineraler Vatten Protein, Fett och Kolhydrater i mat och dryck ger kroppen näring och energi (kcal) Energi som vi inte förbränner omvandlas till fett på kroppen Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 12 6

7 Vad höjer blskr? Kolhydraterna Potatis, ris, pasta, cous cous Bröd, kex, kakor Frukt, bär Godis, glass, snacks Socker, sirap honung Söta drycker Helena Pettersson, dietist Magsäcken Magsäcken är en behållare där den delvis nedbrutna födan stannar upp för kortare eller längre tid, innan den transporteras vidare i små portioner genom resten av magtarmkanalen Drycker passerar snabbast och fet mat stannar kvar längst i magsäcken Så lite som fem till tio milliliter släpps vidare åt gången Den delvis nedbrutna födan har då en vällingliknande konsistens Magsäcken brukar normalt vara tömd på föda ungefär fyra timmar efter en måltid 7

8 Kolhydrater Socker Stärkelse Fiber Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 16 8

9 Snabba eller långsamma kolhydrater? Korngryn Bröd med hela korn Bönor Linser Ärtor Långsam Långsam Pasta Surdegsbröd Klibbfritt ris Bulgur Pumpernickel Potatis Couscous Klibbigt ris Potatismos Snabb Vitt bröd Fullkornsbröd Snabb Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 17 Mat kan påverka vakenhet Tuggrörelse: t ex äpple, knäckebröd, morot Varm eller kall dryck Att äta sötsaker eller dricka läsk piggar inte upp, men har negativa effekter på blodsocker, tänder och kroppsvikt Koffein Undvik minst 6 timmar före sänggående Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 18 9

10 Olika mättnadsvärde Livsmedel har olika mättnadsvärden: Protein och fett mättar bäst (t ex fisk, kött) Flytande kolhydrater (t ex socker i läsk, saft eller juice) mättar dåligt Mat som tuggas brukar generellt mätta bättre än redan finfördelad mat Hela frukter mättar bättre än juice, kokt potatis bättre än potatismos, grovt bröd bättre än vitt bröd etc. Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 19 Bra mat innehåller rikligt med vitaminer och mineraler per kalori Rent fett och socker däremot är kalorier tomma på näringsämnen Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 20 10

11 Bra mat innehåller rikligt med vitaminer och mineraler per kalori Rent fett och socker däremot är kalorier tomma på näringsämnen Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 21 Bra mat innehåller rikligt med vitaminer och mineraler per kalori Rent fett och socker däremot är kalorier tomma på näringsämnen Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 22 11

12 Eftersom hjärnan tar in information om närvaro av protein, fett och kolhydrater i maten finns det skäl att tro att vi blir mättare av en måltid där en kombination ingår Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 23 Måltidsordning Sträva efter att hålla en fast måltidsrytm dagtid Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Blodsocker 07:00 10:00 12:00 14:30 17:00 19: Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 24 12

13 3 till 6 ät-tillfällen Dygnet Fördela det totala matbehovet Stort behov: större portioner, ofta Litet behov: mindre portioner Ät så regelbundet och förutsägbart som möjligt Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 25 Om du är vaken nattetid Nattätande ökar det subjektiva välbefinnandet Ämnesomsättningen är annorlunda på natten Undvik då att äta så mycket mat. Magen är inte beredd på att ta hand om mat (speciellt svårsmält föda som t ex fett) Snabba kolhydrater och rent socker gör att insulinet snabbt aktiveras gör att man blir trött pendlar mellan trötthet och vakenhet Stort födointag nattetid ger förhöjda blodfetter Att vakna och vara hungrig kan göra det svårt att somna om. Ät något litet och lägg dig igen. Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 26 13

14 Om du måste äta nattetid Minimål eller enstaka livsmedel: en frukt ett glas fil, mjölk eller yoghurt varmt the med mjölk varma koppen en liten smörgås Nattmat ska ha ett lågt innehåll av socker och energi Vad finns i skåpen hemma? Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 27 Inte nattmat Tung och svårsmält mat som pizza, paj, hamburgare, pommes och fet dressing Snabba kolhydrater som nyponsoppa, sötsaker, vitt bröd, energidryck, saft, lättdryck, läsk, kaffebröd Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 28 14

15 Dålig aptit Viktigt med måltidsrutiner. Ibland smakar ingenting bra. Försök att äta och dricka ändå. All näring man kan få i sig behövs. Passa på att äta när det är möjligt, ät lite och ofta. Frukost x 2 innan medicin tas Ibland lättare att äta kvällstid när medicinerna slutat verka. Lägg upp små portioner på tallriken. Välj energirikt! Små mellanmål och efterrätter kan göra stor skillnad. Näringsdryck Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 29 Portionsstorlek Energitäthet Kan vara en hjälp för att få i sig tillräckligt om aptiten är liten Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 30 15

16 Dålig aptit Vistas utomhus varje dag. Promenader och cykelturer förbättrar aptiten Vädra före måltiden. Matos kan förvärra besvären Ät i lugn och ro. Försök att ordna det så trivsamt som möjligt under måltiderna Bläddra i en kokbok eller mattidning för att få inspiration Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 31 Fallbeskrivning pojke Största bekymmer: sover dåligt om natten, somnar kl 8, vaknar kl 23 och är därefter vaken, känner sig uttråkad Resulterar i att han går upp och äter eller ser på film. Kan ibland äta vid tre tillfällen under natten. Smygäter. I skolan har man reagerat på att han nu är mer trött och att skolarbetet drabbas. Dålig aptit under dagen Vikten ökar stadigt. Trött under dagen, men vill inte sova under skoldagen. Det är också svårt att motivera honom till sömn efter skoltid, då han gärna träffar kompisar. -Hur kan vi hjälpa honom??? Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 32 16

17 Sammanfattning Regelbundna måltidsrutiner dagtid Undvik att äta nattetid, om man måste äta - minimål Vid sömnbrist ökar aptiten och lockar till att äta fel saker. Välj låg energi vid ökad hunger. Mediciner minskar oftast aptiten. Försök i så fall att äta mer på morgonen och kvällstid när de slutat verka Välj näringstät/energirika livsmedel, mellanmål och efterrätter vid minskad aptit. Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 33 17