Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Transkript

1 Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7 Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

2 Vad händer idag och varför? Ni tränar på olika baktekniker Gluten, Degspad, Rundriva, Jäsa, Nagga, remons Utvärdering av din bakning I och med att vi arbetar med Mat och hälsa ska vilket bröd ni än väljer att baka göras bättre ur ett hälsoperspektiv. Baka vetebröd U&t=47s Matbröd

3 Varför: Mat, måltider och hälsa Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept. Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet. Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt. Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

4 Matbröd Grova tekakor 6 st Grädda mitt i ugnen = Ingredienser: ½ pkt jäst = 25 g 3 msk matfett 2 dl mjölk/vatten 1 msk socker 2 krm salt 2 dl grahamsmjöl 2-3 dl vetemjöl Redskap: skål, träsked/trägaffel, degskrapa, kastrull, måttsats, bakduk, bakplåt. Vad kallas detta redskap? Gör så här: 1. Sätt ugnen på Ta fram en bakplåt lägg ett bakplåtspapper på den. 3. Smula ned jästen i en skål 4. Smält matfettet i en kastrull, häll över mjölken. Värm till Häll degspadet över jästen. Rör om 6. Tillsätt, socker, salt samt mjölsorterna. 7. Arbeta degen smidig 8. Ställ degen att jäsa i 10 min under bakduk. 9. Tag upp degen på bakbordet. Arbeta degen med händerna. Rulla ut till en längd. 10. Dela rullen till 6 jämna bitar. Rundriv dem sedan. Lägg på plåt och platta till dem så de blir ca 12 cm i diameter. 11. Nagga dem med en gaffel. 12. Låt dem jäsa med bakduk över. 13. Grädda i ca 8 min. 14. Lägg brödet på galler låt kallna med bakduk över.

5 Jästen är hjärtat i degen, den bryter ner stärkelsen/sockret till koldioxid och alkohol (etanol). Koldioxiden bildar små luftbubblor, dessa gör att degen jäser och blir luftig. Temperaturen på degspadet (vätskan) är viktig är det för hett dör jästen, är det för kallt förlängs jästiden. 37/38 0 färsk jäst (degspad hälls över) 40/45 0 torrjäst (blandas med de torra ingredienserna) Tips: Använd hellre för lite mjöl än för mycket. Kom ihåg det är lättare att lägga till än att ta bort.

6 Vetebröd Ca 16 bullar Grädda mitt i ugnen. 5-7 min Ingredienser: ½ pkt jäst 2 dl mjölk 2 msk socker 1 krm salt 3 krm kardemumma (mald/stött) 5-6 dl vetemjöl 50 g fast matfett Redskap: 2 skålar, måttsats, kavel, degskrapa, kastrull, bakduk Fyllning/remons 50 g fast matfett 3 msk socker 2-3 msk kanel, kardemumma eller vaniljsocker Pensling Uppvispat ägg Pärlsocker Gör så här: 1. Smula jästen i en skål 2. Värm mjölken tills den blir fingervarm (häll degvätskan över jästen) 3. Tillsätt socker, salt, kardemumma och 5 dl vetemjöl 4. Klicka ned matfetet i omgångar och arbeta degen tills den blir blank och smidig. 5. Tillsätt mer mjöl om det behövs (hellre en lite lös deg än för hård) 6. Låt degen jäsa under bakdu ca 10 min 7. Ställ ut bullformar/lägg ett bakplåtspapper på plåten 8. Ta upp degen på mjölat bakbord, knåda den och dela i 2 delar. 9. Kavla ut varje degbit till en rektangel. 10. Bred hälften av fyllningen på varje del. Rulla ihop till en rulle. 11. Skär sedan varje rulle i 8 lika stora bitar (ska bli 16 bitar) 12. Lägg dem med snittytan uppåt i bullformar/på bakplåtspappret. 13. Låt de jäsa ca 10 min under bakduk 14. Pensla dem och strö pärlsocker över bullarna. 15. Grädda mitt i ugnen 5-7 min

7 Maten behöver förse kroppen med alla näringsämnen i lämplig blandning. Det finns inget livsmedel som innehåller allt och därför bör man äta varierade livsmedel. Individuella behov av energi och näring Liksom en bil, behöver vår kropp bränsle för att fungera och må bra, det vill säga att den behöver energi. Varför behöver kroppen energi? Vilka tre näringsämnen ger kroppen energi? Vad kallas dessa näringsämnen med ett samlingsnamn? Energi kan mätas med två olika mått antingen eller Varje människa har sitt egna energibehov. Ditt energibehov är beroende av vilken Vad påverkar ditt energibehov?

8 Fett lagras i fettvävnaden som energireserv, en liten reserv behövs, men för mycket leder till övervikt! Fett är en viktig energikälla och vi behöver rätt sorts fett i rätt mängd för att vi ska må bra. Fettets funktion i kroppen; Fett är uppbyggt av mättade och omättade fettsyror. Mättade Omättade Enkelomättade fettsyror Fleromättade fettsyror Vilka fettsyror är bättre för oss? Protein Även hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret består av proteiner. Kroppens protein byggs upp av 20 aminosyror och det är 9 stycken av dem som kroppen själv inte kan bilda Dessa behöver vi få i oss genom maten och då kallas de för Om kroppen inte får i sig dessa aminosyror kan man säga att proteinet saknar en pusselbit och proteiner kan inte byggas ihop!

9 Kolhydrater Kolhydrater finns i många livsmedel och är vår viktigaste energikälla. Kolhydrater finns i form av 3 st Sockerarter Sockerarter finns tillsammans med andra näringsämnen i livsmedel/mat som till exempel mogna frukter, bär, honung, lite i morötter och mjölk. I dessa livsmedel finns sockret tillsammans med andra näringsämnen. Det vita sockret som vi köper är framställt av sockerbetor och rörsocker. Sockret innehåller bara energi i form av kolhydrater inga andra näringsämnen = tomma kalorier. Stärkelse Stärkelse är den största källan till kolhydrater i växtriket dvs. cerealier t.ex. bröd, potatis, flingor, müsli, ris, pasta, bovete, hirs, majs och baljväxter. Stärkelse hittar vi även i banan och grönsaker. Stärkelse finns oftast tillsammans med fibrer och ger oss energi. Kostfiber Kostfiber är en form av kolhydrat som kroppen bara kan ta upp hälften som energi resten når tjocktarmen och verkar som mat för tarmarna motverkar trög mage och håller oss mätta. Eftersom kostfibrer kör igång magen, är det viktigt för en idrottare att innan lång träning eller tävling tänka på att inte äta för mycket kostfibrer. 1 gram kolhydrater [4] kcal eller [ 17 ] kj

10 Glykemiskt index (GI) snabba och långsamma kolhydrater GI är ett mått på att kolhydraterna i livsmedel tas upp i kroppen olika snabbt, beroende på hur de kemiskt är uppbyggda, i vilken form de finns i livsmedlet, som hela spannmålskorn eller som mjöl, och om de har behandlats industriellt t.ex. med värme. Man brukar tala om snabba och långsamma livsmedel. Alla livsmedel kan få ett värde på hur snabbt det påverkar blodsockret. Livsmedel med högt GI, är snabba livsmedel, som påverkar blodsockret snabbare och kräver mer insulin. Ett livsmedel som har lågt GI är stärkelserika livsmedel som fullkornsprodukter och ett livsmedel som har högt GI är vitt bröd.

11 Vitaminer Vitaminer reglererar och kontrollerar kroppens funktioner, Det finns 13 stycken livsnödvändiga (essentiella) vitaminer som vår kropp behöver. Vitaminer delas in i; - Fettlösliga vitaminer som är - Vattenlösliga vitaminer som är Mineralämnen Förutom att kroppen behöver vitaminer för att kroppens funktioner ska fungera. Av de olika mineralämnena behöver vi olika mycket, en del behöver vi mer av och andra mindre. De mineralämnen som vi enbart behöver små mängder av kallas Vatten Trots att vatten inte ger kroppen är det ett viktigt näringsämne att få i sig! Kroppen består av ca 60 % vatten och vi förlorar ungefär två liter vatten varje dag. Detta gör vi genom svett, urin, utandning och avföring.

12 Blodsockerkurva Vid intag av långsamma kolhydrater hålls vår blodsockerkurva på en jämn nivå, äter vi dock snabba kolhydrater t.ex. om vi äter mycket vitt bröd eller socker, åker vårt blodsocker upp och blodsockerkurvan får höga toppar. Men när det sedan har tagits upp av kroppen, sjunker vår energi snabbt och vi får en djup dal i vår kurva Vi blir då okoncentrerade, lättirriterade och trötta (då är vi mer sötsugna). Därför behöver vi var tredje-fjärde timme fylla på med bra livsmedel som gör att vår blodsockerkurva håller sig på en jämn nivå Då mår vi bra och är pigga & glada

13 Du bör veta vad orden betyder men även kunna sätta in dem i ett sammanhang. Lycka till på provet! Tallriksmodellen, Matcirkeln Kolhydrater Protein Fett Tomma kalorier Livsnödvändiga (essentiella) aminosyror Energi Kj / kcal Blodsocker & blodsockerkurva

14 Matcirkeln Matcirkeln är indelad i sju grupper. Livsmedel med liknande näringsinnehåll tillhör samma grupp. Om du varje dag äter något livsmedel från varje grupp i matcirkeln, får du en bra variation av näringsämnen. Ät gärna mer av frukt, grönsaker, rotfrukter och fullkornsprodukter. Tallriksmodellen Tallriksmodellen är en bra modell som visar hur du ska komponera ihop en bra lunch eller middag. Den visar hur stora proportionerna ska vara mellan, protein (kött, fisk, ägg etc.), kolhydrater (potatis, ris, bröd pasta etc.) och grönsaker/frukt. För en normal person ska det vara 37 % grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, 37 % potatis, pasta, ris och bröd samt 25 % kött, fisk, ägg, linser och bönor.